Ett hotellbygge skulle innebära för stor påverkan och hotar de natur- och kulturvärden som finns kring Jonsereds herrgård. Det skulle innebära mer trafik på en redan hårt belastad väg. Ett hotell finns dessutom idag i fabriksområdet. Vi som skriver under detta dokument har ett krav: lägg ner planerna på ett hotell i stallet vid Jonsereds Herrgård. Kostnaden uppskattades av kommunen tidigt i processen till 70 miljoner. Sedan dess har omfattande krav gällande byggnationstid och anpassning för skyddade arter såsom fladdermöss tillkommit. Det kommer bli 36 rum, varav två VIP-rum till fladdermöss. Om kommunens uppskattning 2017 stämmer, kommer kostnaden bli 2 miljoner kr per hotellrum.

En returglasflaska diskas och återanvänds 40 gånger innan glaset går till återvinning. Samtidigt har de pant och en stor del av flaskorna kommer tillbaka. Det är helt enkelt ett klassiskt bra miljöval för dricka. [1] Bryggerierna säger att kunderna vill ha ny design. Men jag tror att det är många som faktiskt vill ha klassisk design och klimatsmart öl. På systembolaget så har returglasflaskorna till stor del ersatts med engångsglas som oftare hamnar på andra ställen än i återvinningen. När det gäller drickabackar med läsk så fanns det andra motiv bakom att istället använda PET-flaskor av plast. Det var ett tillfälle att fördubbla (!) priset och lägga en ny högre generell prisnivå. [2] De röda drickabackarna kommer inte att lösa klimatproblemen på egen hand. Men en revansch för returglasflaskorna skulle vara bra, och dessutom är vi många som uppskattar den röda backen. Länkar: [1] Wikipedia, Returglasflaskor https://sv.wikipedia.org/wiki/Returglasflaska [2] SVT, Priset dubblades https://www.svt.se/nyheter/inrikes/priset-dubblades-nar-laskbacken-togs-bort

På väg mot ett hållbart samhälle är transporten ett viktigt steg. Vi stödjer principen att kunna ta sig fram utan miljöskadande utsläpp. Kalmar region bör ställa sig bredvid detta, med sina mål att utveckla klimatsmart och hållbar transport. Att öppna Ölandsbron till cyklar är ett självklart steg! Bron har hållit cykeltrafik tidigare, men i och med en hastighetshöjning för bilarna - från 70 till 90 km/h - ansågs det för farligt för cyklar att vistas där. Hastighetshöjningen innebär minimal tidsvinst för bilister. Om vi sänker farten till 70 km/h igen kan cyklarna komma tillbaka! En liten skillnad för bilarna, stor skillnad för cyklar! Framtidens transport kan inte cirkulera runt bilar. Gå med oss på bron till hållbarhet - öppna Ölandsbron till cyklar!

Det har under sommaren varit en stor mängd ungdomar som använt den nuvarande utomhus skateboard-parken i Norrtälje och intresset för action-sport växer mer och mer. På vintrarna har utövarna dock ingenstans att ta vägen. I flera år har Willy's lastkaj fått fungera som alternativ till skatepark men utav förklarliga skäl fungerar det inte. Därav tror jag det skulle gynna folkhälsan samt kamratskap att genomföra mitt förslag.

Det är oacceptabelt av regeringen, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen att tillåta omfattande avverkningar som bekämpningsåtgärd av granbarkborrar i nyckelbiotoper och värdekärnor. Granbarkborrar är en del av det naturliga skogsekosystemet. De skapar död ved vilket är en bristvara för många lavar, mossor, svampar, insekter och fåglar i dagens skogslandskap. De är också viktiga som föda för många skogsarter såsom hackspettar, rovlevande flugor, skalbaggar och parasitsteklar. Det är viktigt att gynna dessa arter och bevara deras livsmiljöer för att minska risken för allvarliga massförekomster av granbarkborre i framtiden. Död ved är viktig för granbarkborrens naturliga fiender och om den döda veden plockas bort från skogen kan situationen förvärras. Enligt Skogsstyrelsen är granbarkborren en sällsynt art i en riktigt stor naturskog. Granbarkborrar i naturreservat innebär i de flesta fall inte något hot mot reservatens naturvärden, snarare tvärtom. Eftersom en stor del av dagens skogslandskap består av likåldriga och täta granbestånd gynnar detta granbarkborren. De gynnas bland annat av färska hyggen och vindfällda träd i hyggeskanter.

Som ett led i att säkerställa elkraft till nya Tuna-området i Sandviken planerar Vattenfall att bygga luftledningar strax norr om Östanbyn, rakt över de södra delarna av Högbo Bruks mark. De planerade luftledningarna genom Östanbyn/Högbo Bruk i Sandvikens kommun skulle medföra ett betydande negativt intrång med omfattande miljöpåverkan, landskapsbildspåverkan och en kraftigt förändrad naturtyp. Förslaget innebär en oproportionerligt stor negativ påverkan på vårt brukande av vår närmiljö, våra fastigheter, boende och gårdsmiljöer i Östanbyn och Högbo. Utvecklingsmöjligheterna för Högbo Bruk begränsas också, bland annat framtida utbyggnad av golfbana, skid- och MTB-spår. Ledningarna bör därför grävas ner i marken alternativt förläggas efter en annan sträckning.

Västra Götalandsregionens trafikplan för åren 2018-2029 kommer markant öka utsläppen av CO2, i strid med de regionala och nationella klimatmålen. Vi kräver att planen revideras så att den är i linje med nödvändiga utsläppsminskningar. 2017 beslutade regionfullmäktige om klimatstrategin “Klimat 2030”. Denna innebär att Västra Götalandsregionen (VGR) ska vara fossiloberoende till år 2030 och att följande två mål ska uppfyllas: - Utsläppen av växthusgaser i Västra Götaland ska minska med 80 procent till år 2030 från 1990 års nivå. - Utsläppen av växthusgaser från västsvenskarnas konsumtion, oavsett var i världen den sker, ska minska med 30 procent jämfört med 2010. Trots målen röstade regionfullmäktige under våren 2018 igenom en transportinfrastrukturplan som istället leder till ökade utsläpp. Detta var något som fick hård kritik från Naturvårdsverket. Beslutet är särskilt bekymmersamt då: --> Transporter är den näst största utsläppskategorin i regionen efter industrin, och en utsläppskategori där regionen har stor möjlighet att påverka. Detta då exempelvis kollektivtrafiken drivs i regionens regi. --> Ordföranden skriver i förordet till transportinfrastrukturplanen att: “Satsningen ligger väl i linje med vår ambition att investera i hållbara transportlösningar som ytterligare ett steg mot ett mer fossiloberoende transportsystem. Beslutad regional plan innehåller en väl genomarbetad miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Denna bedömning har gjorts utifrån flera miljökvalitetsmål såsom minskad klimatpåverkan, en god bebyggd miljö och frisk luft. Västra Götalandsregionens målsättning är att utveckla transportsystemet i hållbar riktning samt verka för att begränsa planens klimatpåverkan.“ (s. 5) I miljökonsekvensbeskrivningen (MKB:n) av den regionala planen för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2018-2029, som fanns med som en bilaga till beslutet att anta den regionala Transportinfrastrukturplanen står det dock i den samlade klimatbedömningen att: “De beräkningar som gjorts, utifrån Trafikverkets prognoser, visar att varken planalternativet eller nollalternativet skapar möjlighet att bidra till en uppfyllelse av klimatmålen då båda alternativen medför en ökning av utsläppen av CO2. ” (s. 44) --> Det fanns andra förslag till trafikplan i MKB:n som hade lett till minskade utsläpp. Förslag i linje med målen fanns alltså, men negligerades av ledamöterna i regionfullmäktige. --> MKB:n lyfter fram att syftet med planen gör att måluppfyllelsen försvåras, då planen bidrar till ökat resande, samtidigt som det för att uppnå klimatmålen inte enbart krävs att vi reser på andra sätt utan även reser mindre. I Länsstyrelsens årliga uppföljning (RÅU) 2019 står det att utsläppen från transportsektorn i länet uppgick till 2,7 miljoner ton. För att de regionala klimatmålen ska nås behöver utsläppen från vägtrafiken minska med cirka 1 miljon ton till 2020 och sedan med ytterligare en miljon för att nå målet till 2030. Planeringen för ett hållbart transportsystem, med kollektivtrafik som norm i tätorter, är enligt Länsstyrelsen avgörande för att målet ska kunna nås. Ska regionen lyckats nå sitt mål att bli fossiloberoende och följa Parisavtalet måste politikerna fatta beslut som ligger i linje med målen och minskar utsläppen. Skriv under för att politikerna i regionen ska fatta beslut i linje med de mål de själva satt upp och revidera/uppdatera trafikplanen så den ligger i linje med de regionala och nationella klimatmålen. Källor: Klimat 2030, beskrivning och målen https://klimat2030.se/om-klimat-2030/var-berattelse/ Sveriges nationella klimatmål. “Senast år 2030 ska växthusgasutsläppen från inrikes transporter vara minst 70 procent lägre jämfört med år 2010.” http://www.naturvardsverket.se/klimatmal#:~:text=Senast%20%C3%A5r%202030%20ska%20v%C3%A4xthusgasutsl%C3%A4ppen,6%E2%80%937%20miljoner%20ton%202030. Sveriges Klimatpolitiska ramverk och målet att “Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp.” https://www.regeringen.se/artiklar/2017/06/det-klimatpolitiska-ramverket/ Kritik från Naturvårdsverket - “Klimat- och trafikplaner går på tvärs”, Per Sydvik, Göteborgs-Posten https://www.gp.se/cmlink/klimat-och-trafikplaner-g%C3%A5r-p%C3%A5-tv%C3%A4rs-1.4767249?ajax=true&site=2.189&page=2.199 Regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2018-2029 https://alfresco.vgregion.se/alfresco/service/vgr/storage/node/content/workspace/SpacesStore/1910d349-07a7-412d-af17-78521630bfce/REGIONAL_PLAN_20180702_webbversion.pdf?a=false&guest=true Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) av regional plan för transportinfrastrukturen i Västra Götaland 2018-2029 . https://alfresco.vgregion.se/alfresco/service/vgr/storage/node/content/workspace/SpacesStore/41b0bd5d-4281-48ad-84a3-9f6e45185e36/MKB_Regplan_Transport_VGR_2018-2029_11juni2018.pdf?a=false&guest=true Nationella Emmissionsdatasen, utsläpp i regionen. http://www.airviro.smhi.se/RUS/emistrend.htm Länk till Västra Götalandsregionens hemsida https://www.vgregion.se/regional-utveckling/verksamhetsomraden/transportinfrastruktur/regional-infrastrukturplan/ Länsstyrelsen Västra Götalands Län - Regional och årlig uppföljning (RÅU) - 2019 http://extra.lansstyrelsen.se/rus/Sv/r%c3%a5u/V%c3%a4stra%20G%c3%b6talands%20l%c3%a4n/Documents/V%c3%a4stra%20G%c3%b6taland%20R%c3%85U%202019.pdf

Turköpsskogen är av de sista resterna av de urgamla lövskogar som förr täckte Nordvästra Skåne. Nu hotas den av avverkning. Turköpsskogen är en av Skånes äldsta ädellövskogar som bland annat hyser ett stort bestånd av gammal avenbok, grov ask och bok samt jätteek. Man tror det funnits skog på platsen sedan stenåldern och nu vill ägaren avverka den ekologiskt mycket värdefulla skogen. Inventeringar har gjorts och man är uppe i 78 naturvårdsarter varav 21 rödlistade, flera av dessa nationellt hotade. 12 rödlistade arter bland insekterna noterades vid en inventering 2017. På senare tid har det hittats krävande arter som bokvårtlav (NT), violettgrå porlav (NT), orangepudrad klotterlav (NT), skillerticka (VU) och oxtungssvamp (NT). Utöver lokala värden medför läget att skogen är synnerligen värdefull som fågellokal och rastplats för rovfågel. Kullabygdens ornitologiska förening har skickat in en lista över de arter som finns till länsstyrelse och Naturskyddsföreningen. Hela området har naturvärdesklass 2. Den här skogen borde vara naturreservat. Det vore en skam för Helsingborg och Skåne att inte ta vara på denna ekologiskt värdefulla skog.

Nya Hallaskog erbjuder friluftsliv i naturskön miljö, en lägergård som är fullt tillgänglighetsanpassad och kan nyttjas av alla med eller utan funktionsvariationer. Här kan man bada, paddla kanot, utforska naturen och djurlivet både på land och i vatten. Gården används frekvent av föreningslivet där majoriteten är barn och unga besökare. Det geografiska läget gör platsen lättillgänglig för nyttjande av allmänheten i hela Skåne, samt för turism.

Grusbanan måste få stå kvar i Vaxholm. För mig personligen handlar det om att mina 10-åriga barn cyklar dit var och varannan dag för att spela tennis. Ofta kommer deras farmor och farfar dit med mellis och tittar på medan de spelar, dvs en viktig mötespunkt i Vaxholmares liv. Varje gång jag kommer dit ser jag olika konstellationer av människor som spelar där... familjer med tonårsbarn, Vaxholms bästa ungdomsspelare som representerar Vaxholm ute i Sverige på olika turneringar som tränar, pensionärer som spelar dubbel på lunchen, män/kvinnor/ungdomar av alla åldrar som spelar i utomhus KM, m.m. Inte minst nu i Coronatider har den här tennisbanan varit en viktig plats för tennisspelare av alla åldrar. Där finns en puls, glädje, en möjlighet för utomhusträning. Att ersätta det med en ny parkering eller parkeringshus skulle vara omodernt och helt enkelt oacceptabelt! Vi måste värna om våra värdefulla kultur- och rekreationsmiljöer i Vaxholm. Den här platsen främjar ju lek, hälsa och sociala aktiviteter och bör därför väderas mycket högt, får att inte tala om det historiska värdet iom att banan funnits i snart 100 år.

Rapport efter rapport visar hur värdefull naturen är för samhället, och hur illa ställt det är med den (se t.ex. http://www.naturvardsverket.se/Om-Naturvardsverket/Publikationer/ISBN/6900/978-91-620-6917-9/). Att människor får en chans att möta sin lokala natur och ta del av dess värden - och på så sätt få en förståelse för vikten av att värna den - är helt avgörande för att vi ska lyckas vända den negativa utvecklingen, på såväl global som lokal skala. Inte minst har det ökande friluftslivet och trycket på naturområden under coronakrisen visat på det trängande behovet av information och utbildning av allmänheten när det gäller ett hållbart nyttjande av naturen. I detta spelar satsningar på naturpedagogik en oerhört viktig roll. Sveriges alla naturum förser samhället med ett ovärderligt forum för möten med naturen, där såväl barn som vuxna kan lära sig om värdet av en rik närnatur, och om varför det är viktigt att den skyddas. På samma sätt ger lokala kulturinitiativ, som konsthallen i Falsterbo strandbad, en värdefull plats där kulturintresse och skapandeglädje kan väckas. Och det bästa är: det är öppet och tillgängligt för alla, oavsett ekonomiska förutsättningar. Att stänga ner ett naturum och lokal konsthall till förmån för vinstdrivande verksamhet riktad mot en långt snävare målgrupp är att gå tvärt emot den hållbarhetsanda som på många håll genomsyrar svensk samhällsdiskussion idag, och att gå emot kommuninvånarnas kort- och långsiktiga intressen. Falsterbonäset har en helt unik natur som drar till sig besökare inte bara från regionen utan även internationellt, bland annat då det är en av landets främsta fågelsträckslokaler, och världsberömt för detta. Ett naturum på just denna plats är därför högst motiverat, och har sedan starten 2016 varit ett mycket uppskattat inslag hos såväl lokalbefolkning som besökare till orten. Vi hoppas att Vellinges kommunpolitiker i slutändan håller med om att kortsiktig ekonomisk vinst inte är mer värdefull än långtgående pedagogiska, rekreationella och naturvårdsmässiga vinster. Vi hoppas att Vellinges kommunpolitiker på så sätt vill stå upp för ett officiellt värdesättande av den högst specifika natur som Falsterbonäset erbjuder. Läs mer: https://vellinge.se/falsterbo-strandbad/naturum/ https://www.mynewsdesk.com/se/vellinge_kommun/pressreleases/flygande-start-foer-falsterbo-strandbad-1524621 https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6407-5.pdf?fbclid=IwAR2NYXx9RBFGrdDfSI06R0K3QbU3YDpWQc5lnWCgSLLQQcTJMk9fAfrrvE8 https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/centrum-for-naturvagledning/naturvagledning/teman/natur-och-halsa/?fbclid=IwAR0-4wjmTUupAJ_lFUmyiRcDLJ4bt_pWRMlF0aXNtLg7u037VzONUhMeLLg

Stefan Löven, jag skriver till dig som högst ansvarig för alla medborgares hälsa och välmående. Utanför din arbetsplats sitter sedan 11 dagar en ung människa, Albin Björk 27 år, och hungerstrejkar. Har du sett honom? Han vill att du kommer ut och pratar med honom om vår tids - alla tiders - största kris: klimatkrisen. Han vill, liksom jag, att du och regeringen gör det enda rimliga - utlyser klimatnödläge, låter klimatkrisen styra alla politiska prioriteringar. Tala klarspråk, låt medborgarna få veta hur extremt allvarlig situationen är. Albin har gjort uppehåll i sina läkarstudier för att han har förstått att han kan göra större nytta på annat sätt just nu för att rädda liv. Han hungerstrejkar för livet - sitt eget och andras. Han gör det för att han - liksom jag och många med oss - är desperat över att vår statsminister och vår regering inte tar sin uppgift på allvar och skyddar oss från de största hoten mot våra liv och vår framtid - klimatkrisen och den ekologiska krisen. Coronapandemin har visat att din regering, vårt samhälle och vi som enskilda individer är beredda och kapabla till stora förändringar och uppoffringar när vi förstår att det är nödvändigt. Vi kan göra det igen - om bara ni politiker har modet att gå ut och tala om hur allvarligt läget är. För det vet ni ju, något annat kan jag inte tro. Tala sanning, tala klarspråk och agera nu! Så visa nu lite civilkurage och mod Stefan, gå utanför din dörr och prata med Albin, en modig ung man (jämnårig med mina egna barn), en av alla oss som idag lever med ilska, oro och rädsla över den katastrof som håller på att hända med vår jord och vår civilisation. Det går fortfarande att agera och hejda krisen, men det är bråttom. Visa att du är mogen uppgiften! Deklarera klimatnödläge NU och ta till alla samhällets medel för att vända utvecklingen. Vi är många som skulle se det som ett viktigt prov på ledarskap. 💚🌎👊🏻