Vi går inte med på att vår vackra ö förvandlas till ett öde kalhygge! Filipstads och Persbergs vattenförsörjning får inte riskeras för en skogsavverkning som ändå inte skulle ge särskilt stora vinster. En avverkning är planerad på Storön i Yngen. En sådan avverkning är problematisk ur flera aspekter och många av de boende i Persberg är oroade. Den riskerar också att få allvarliga konsekvenser för dricksvattnet i hela Filipstad. Vi anser, och många med oss, att skyddsvärdet och riskerna för sjöns vattenkvalitet gör avverkningen olämplig. Området är ju som bekant vattenskyddsområde och dricksvattentäkt för Filipstad och Persberg. Sjön är också unik med ett av de sydligaste naturliga bestånden av röding. En annan risk är att utsläpp kan ske vid olyckor med skogsmaskiner eller vid transporter under avverkningsprocessen. En hel del historisk gruvdrift har bedrivits på ön. Det gjordes för länge sedan, redan under 1600 - 1700-talet. En fråga som väcks är vad det finns för typ av material i marken och hur en avverkning kan röra upp jordmassor, ökad urlakning osv. Att bedömma vad som finns i så gamla gruvor är mycket svårt men att man på 1600-talet inte kände till så mycket om miljögifter vet vi. Avverkningen betyder ett allvarligt ingrepp i en skyddsvärd naturmiljö. Hela området ligger enligt skogsstyrelsen i ett område som är viktigt för den biologiska mångfalden och kan utvecklas till nyckelbiotop. Avverkningen påstås i och för sig ligga utanför dessa. Ingreppet skulle innebära ett betydande ”sår” i naturlandskapet och även ortens attraktivitet i en framtid. Området är ett uppskattat utflyktsmål och det förekommer redan turism med mycket positiva effekter i lokalsamhället. Här finns också värdefull turism. Bland annat har musikern Alice Cooper beskrivit foton av området i med mycket uppskattande ord. En avverkning skulle alltså påverka intrycket av naturmiljön sett från naturreservatet Högbergsfältet på andra sidan vattnet. Det är mycket välbesökt och uppskattat för den unika miljön (inte bara av Metal-stjärnor). Som vi förstått det så är avverkning en fråga för skogsvårdsstyrelsen men kommunen ger tillstånd för verksamhet inom vattenskyddsområdet. Självklart skall legalitesprincipen gälla. Men vi är oroliga för vår vattenförsörjning och för att vår vackra ö förvandlas till ett öde kalhygge.

Vi välkomnar att Isabella Lövin har uttryckt att klimatmålet på EU-nivå ska skärpas till -65% i växthusgasutsläpp till 2030[1]. Nu är det desto viktigare att Sveriges regering tillsammans med andra progressiva länder som Danmark och Finland uppmanar de andra EU-länderna under det kommande mötet (#EUCO) att målet som diskuteras just nu om -55% är långt ifrån tillräckligt! Samtidigt vill några andra EU-länder försvaga det redan otillräckliga förslaget på -55% med tillägget om att inkludera upptag av växthusgaser i målet, genom naturliga kolsänkor, ett så kallat netto reduktionsmål. Detta betyder att själva utsläppen av växthusgaser “klimatkompenseras” bort snarare än att sikta på en högre ambitionsnivå. Vad som låter som ett klimatmål på -55% skulle egentligen bara betyda 50,5-52,8% rena utsläppsminskningar! Det vore helt oacceptabelt och vi kräver därför att svenska regeringen skickar ett klart och tydligt besked att vi inte kan fuska med siffrorna så här. Vi är dessutom mycket bekymrade om att Polen och Ungern kommer att vilja försvaga EU:s rättsprinciper inom förhandlingarna för att söka en kompromiss om klimatmålen. Vi hoppas nu att Sveriges regering står upp för en stark demokrati som måste ligga i grunden för kraftfulla klimatåtgärder, samtidigt som en stark klimatpolitik värnar mänskliga rättigheter. När EU signerade Parisavtalet 2015 skrev det under för att begränsa den globala uppvärmningen till 1.5°C till århundradets slut. Med unionens historiska utsläpp och välfärd i beräknande måste EU också göra det som krävs för i den klimatkris vi lever i just nu. Vi behöver sända en stark signal till andra nationer att på ett hållbart sätt skruva upp de nationella klimatåtagandena genom Parisavtalet, för att undvika en kollaps. Målet om 55% utsläppsminskning till 2030 är otillräckligt - unionen borde istället lyssna pá forskningen och sikta på minst 65% utsläppsminskning med sikte på 70% till 2030[2]. Endast mål utifrån vetenskaplig grund som utesluter kollagring och siktar på att begränsa uppvärmningen till 1.5°C är acceptabelt. Den senaste tiden har det skett fruktansvärda övertramp på mänskliga rättigheter i vissa medlemsländer, vilket sänder en signal till att EU:s kärnvärden om frihet, demokrati, rättvisa och rättsstatliga principer är i fara. Europeiska unionen är uppbyggd på rättsstatens principer för att alla ska ta del av de mänskliga rättigheterna[3]. Unga människor från hela världen lider redan nu av klimatkrisens effekter. Tiden är inne för klimaträttvisa. Om Europeiska Unionen står upp för mänskliga rättigheter är tiden med business-as-usual förbi och istället bygga en värld med dess människor att blomstra. Den pågående pandemin har visat oss att det är möjligt att ställa om i en krissituation. Vi behöver därför ta lärdomar från pandemin och bygga en resilient framtid där EU lyfter rättsstatliga principer, demokrati och kraftfulla klimatåtgärder. Europeiska rådets möte kan inte handla om kompromisser, utan om ansvarsfullt ledarskap för att Parisavtalet uppnås. Kompromissa inte med vår framtid. Din underskrift hjälper oss att sätta press på Sveriges regering. Innan EU-mötet kommer vi skicka en påminnelse till ansvariga ministrar om hur många som skrivit under för en säkrad framtid för oss alla. Tack för ditt stöd! Robin Holmberg - ordförande, PUSH Sverige Nadja Najjar - EU-expert, PUSH Sverige HASHTAGS: #AllEyesOnEU #EU2030 #EUCO Källor: [1] https://www.dn.se/sverige/regeringen-vill-skarpa-klimatkraven-i-eu/ [2] https://www.unenvironment.org/resources/emissions-gap-report-10-year-summary [3] https://eur-lex.europa.eu/resource.html?uri=cellar:2bf140bf-a3f8-4ab2-b506-fd71826e6da6.0023.02/DOC_1&format=PDF

Idag är större delen av skogen i naturreservatet Hågadalen-Nåsten inte skyddad mot industriellt skogsbruk. Uppsala universitet har genom Akademiförvaltningen på senare år gjort flera kalhyggen i reservatet och planerar fler inom en snar framtid. Skriv under för att få universitetet att sluta avverka skog i ett av Uppsalas populäraste friluftsområden och istället bevara den för människor, klimat och natur! Uppsala universitet äger 600 hektar skog i området, en yta motsvarande 860 fotbollsplaner. På större delen av sin mark bedriver de industriellt skogsbruk och planerar att avverka åtta sammanhängande hektar i reservatet nu i vinter. Om universitetet avsätter sin skog i reservatet till natur- och friluftsliv skulle det innebära en stor vinst för Uppsalaborna. De skulle då kunna vistas i Nåsten utan att mötas av kalhyggen och skogsmaskiner och istället kunna njuta av och återhämta sig i gammal artrik skog. I Hågadalen-Nåsten finns mycket höga naturvärden och på 1700-talet undervisade Carl von Linné sina lärjungar där. Skogen är rik på både biologiska och kulturhistoriska värden. Istället för att utveckla skogens naturvärden och omhänderta arvet från Linné, väljer Uppsala universitet att avverka skogarna. Skriv under för att få universitetet att sluta avverka skogen, och istället lyssna på forskningen och bevara den för människor, klimat och natur!

Området innehåller höga naturvärden som alltid är värt att skydda. Dessutom behöver de boende i Uppsala stad skyddade stadsnära naturområden för rekreation som bidrar till en högre levnadsstandard och bättre hälsa (fysisk såväl som psykisk). Läs mer här: https://uppsala.naturskyddsforeningen.se/2020/11/17/uppsala-universitet-planerar-jattehygge-i-hagadalen-nastens-naturreservat-pressmeddelande-2020-11-17/

Skärgårdsskogen är otroligt vacker oas i skarpnäck. Den har höga och för närmiljön ovanliga naturvärden, ett flertal fornminnen och är en frekvent använd plats för invånarna i östra skarpnäck. Skogen används främst av barn och ungdomar men också mycket som promenadstråk för pensionärer och hundägare. Trots att protester från boende i Skarpnäck så ligger nu detta förslag som ni ser på bilden till grund för markanvisning och detaljplanering. Planförslaget tar ingen hänsyn till hur platsen används i dag samt liten hänsyn till fornminnen. Området som idag är en bilfri oas blir istället sönderhackat av bilvägar. Värdefull naturmark blir förstörd och den lilla skogen som blir kvar blir mycket splittrad. Vårt motförslag: Ja till bostäder - Nej till bilvägar genom parken Vi anser att det går att bygga nya bostäder i området och samtidigt bevara Skärgårdsskogens rekreations- och naturvärden i ett barnvänligt och bilfritt område med naturskog. Vi har i samarbete med en lokal arkitekt tagit fram ett motförslag som vi tycker både stärker Skarpnäck i dess helhet genom att öka närvaron på Flygfältsvägen, bevarar de viktigaste naturområdena och fornlämningarna i Skärgårdsskogen, skapar ett bullerskydd för hela området samt är mer ekonomiskt för staden då färre nya vägar måste byggas samtidigt som man faktiskt får mer byggyta än i det befintliga förslaget och nästan lika många bostäder. Byggnadskropparnas sammanlagda fotavtryck är ungefär detsamma som planförslaget och innehåller ca 29750 kvm verksamhetsyta och 550 bostäder Vill du ta del av vår fullständiga kritik av förslaget samt vårt motförslag, se presentationen här: https://www.dropbox.com/s/mpb57cknvbgpsph/KRITIK%20AV%20BEF%20PLANF%C3%96RSLAG%20F%C3%96R%20SK%C3%84RG%C3%85RDSSKOGEN-2020-11-24.pdf?dl=0

Indigenous people’s ancestral land is threatened by Europe’s largest logging company. - Sveaskog intends to log 1000 football fields of forests, devastating to the climate and a death sentence for our community, says Lars Anders Baer, chairman of the Sámi reindeer herding district Luokta-Mávas. Europe's largest logging company, Government-owned Sveaskog, plans to harvest the last remaining natural forests in Luokta-Mávas Sámi reindeer herding district, in the northern part of Sweden. The indigenous Sámi people have been living on these lands for thousands of years, proven by archaeological traces in the now threatened forests. - The elders have always said that as long as the reindeer can live here, so can we. Now we are faced with a scenario that will be crucial for the reindeer's survival, and our existence as a people. Without the forests, no life, says Sofia Jannok One cannot clear-cut natural forests and at the same time halt the climate collapse nor honour the Paris agreement. It's impossible. But if Luokta-Mávas’ indigenous people's rights are respected, Sweden still has a fair chance to live up to the Paris Agreement. It's in their hands now. We are not here to protest, we are here to protect. This is part of a greater #StandWithSápmi movement. Stay tuned and we will engage with you more so that we together can make our collaborative voices heard and make sure that this never happens in Sápmi again. The last remaining natural forests in Sápmi shouldn't, under any circumstances, be clear-cut. For more information: http://arvasfoundation.com/#!/luokta-mavas-vs-sveaskog/ Gijtto/Tack Lars-Anders Baer, Sofia Jannok. Luokta-Mávas

För både skogens och Hjobornas välmående. Vi vill att Hjo kommun håller sig till de åtaganden som kommunen beslutat om i åtgärdsprogrammet ”Utmaningar för ett hållbart Västra Götaland - Hjo kommuns åtaganden”. Hållbart brukande av skog och odlingslandskap är ett av fyra fokusområden som nämns på s. 3-4, där Hjo kommun uppger att de har åtagit sig att ”bedriva skogsbruket i kommunala skogsbruket utifrån målbilder för god miljöhänsyn”. Man har också åtagit sig att: ”utveckla hyggesfritt skogsbruk i kommunalt ägda skogar för att öka variationen i landskapet, främja rekreations- och miljövärden samt visa på möjligheterna med alternativa brukningsformer.” Vi vill att Hjo kommun följer uppsatta mål och därmed inte skapar fler kalhyggen inom vårt gemensamma friluftsområde. I stället bör man varsamt genom plockhuggning, utan skogsmaskiner som kör sönder mark och stigar, ta ner de angripna eller skadade träd, som måste tas ner av säkerhetsskäl. På så sätt skapas luckor där träd som naturligt trivs där får växa upp till en varierad blandskog med både unga och gamla träd. Skogen på Högaliden är viktig för Hjobornas hälsa och välmående, vi uppmanar därför kommunen att skyndsamt stoppa avverkningsplanerna och välja ett hållbart sätt att sköta allas vår skog. Inga fler kalhyggen på Högaliden!

Det råder just nu elbrist i Skåne. Vissa politiker vill låtsas som ingenting bara för att det i norra Sverige finns mer el men detta hjälper inte oss skåningar. Det är skandal att delar av Sverige 2020 har så lite el att företag inte kan expandera och skapa fler jobb samt att skåningarna betalar upp till 1000% högre elpriser än norra Sverige. Nu har vi fått nog!

En regnskog som mår bra är en av jordens bästa försvar mot klimatförändringar. Världens tropiska skogar, och Amazonas är den största av dessa, absorbera för närvarande cirka 20 procent av den koldioxid som produceras från förbränning av fossila bränslen. En femtedel av allt sötvatten på planeten finns i Amazonas och det spelar en viktig funktion i regleringen av de globala och regionala klimatförändringarna. Vattenkondensering, avdunstning och transpiration över Amazonas är centrala drivkrafter för den globala atmosfärens cirkulation. Ovan foto från skövlingen i Amazonas: Paulo Whitaker/Reuters

Vi är mitt i en eskalerande klimatkris, och överallt försöker människor ändra sina liv och ta ansvar för att dämpa konsekvenserna. Men vi kan inte vänta på att varje enskild person bestämmer sig för att leva hållbart, samhället måste ta beslut som gör att ekonomin ryms inom gränserna för vad planeten tål. Just nu slåss flygbolagen med både industrin, vägtrafiken och sjöfarten om den lilla mängd förnybara drivmedel som finns. Redan idag har jakten på förnybart dessutom drivit på en ohållbar produktion av biobränslen. Dessutom släpps lika mycket koldioxid ut vid förbränning av biomassa som av fossilt, och det tar ofta mycket lång tid innan ekosystemen kan binda tillbaka koldioxiden - tid som vi inte har. Det är därför inte möjligt att fortsätta flyga med samma mängd och gå över till ett biobränsledrivet flyg. Det enda logiska när vi prioriterar för framtiden är att lägga ner Bromma. Klarar vi att få bort inrikesflyget från Bromma och ersätta det med tåg kan vi också klara att ställa om internationella transporter! Tack för att du skriver under /mvh klimatkampanjen Flyglarm Arlanda

Uppskattningsvis 80 000 ton bröd slängs varje år. Det blir 260 000 brödskivor i timmen, dygnet runt, året om! Hushållen står för 30 000 ton av svinnet, men pga den ovanliga affärsmodellen för brödförsäljning, är brödsvinnet i butikerna nästan lika stort. Efter frukt och grönt är bröd det som slängs mest i butikerna. Som ett effektivt sätt att minska mängden svinn har flera butiker har börjat sälja frukt och grönt med kort hållbarhet till nedsatt pris. Historiskt sett har de största brödtillverkarna i Sverige (Pågen, Fazer och Polarbröd) slutit avtal med butikerna om att butikerna endast betalar för brödet som säljs till konsumenten, resten hämtas tillbaka av producenten. Detta kallas för returrätt och används även för tidningar. Metoden har varit lönsam för butikerna och gör brödtillverkarna konkurrenskraftiga. Bröduppropet menar att returrätten leder till en enorm överproduktion av bröd och att en stor del av brödet aldrig hamnar hos konsumenten. Kanske har du själv någon gång spanat efter brödpaketet med längst hållbarhetsdatum, istället för att ta den som bakades för flest dagar sedan? Brödet som hämtas tillbaka från affärerna omvandlas till biogas, bioetanol, jäst, fjärrvärme eller foder för grisar. Brödtillverkarna hävdar att det här är ett hållbart sätt att handskas med svinn. Det är definitivt bättre att återvinna brödet än att kasta brödet i soporna. Men dagens system bidrar till att enorma mängder energi går åt limpor som vi sedan matar våra grisar med. För att inte ens nämna resurserna som går åt till all förpackning och transport. Det är 10 gånger mer effektivt ur klimatsynpunkt att förebygga matavfall än att använda matavfallet i biogasproduktion, enligt Livsmedelsverket. Dessutom säger EU:s avfallsdirektiv att vi ska sträva mot att minska mängden avfall. ETT BÄTTRE ALTERNATIV FINNS Producenten Fazer has slutit ett avtal med Lidl, där butikskedjan har huvudansvaret för brödhyllan: från beställning till brödsvinn, med bland annat prisreduktion på limpor som närmar sig bäst-före-datumet. Resultatet visade på ett halverat brödsvinn redan under första månaden. Fazers och Lidls nya approach utmanar andra företag att förbättra hållbarheten av sina system: Det mest klimatvänliga alternativet vore att helt enkelt sluta producera bröd som inte säljs. Vi kommer inte att kunna uppnå FN:s globala mål för hållbarhet om vi fortsätter kasta mat. Vi måste halvera det globala matsvinnet per person i butik - och konsumentledet. Och för detta krävs att alla drar sitt strå till stacken. Skriv under du med!

Precis som samtliga länder i världen står vi inför kommande och redan komna klimatförändringar. Stora som små så måste vi ta steg för att beskydda vårat hem. Särskilt viktigt är det för mig att den gemene människan förstår att många av de vardagsprodukter som vi använder ofta medför stora och ibland irreversibla skador mot naturen. Om vi kan börja med att få bort giftiga ämnen ur våra vardagsprodukter kan vi snart börja våran väg mot klimatpositiv påverkan.