Vi är många som minns hur fackförbunden nobbade oss, Fridays for future och Greta när de vägrade att strejka för klimatet och gå med de globala klimatstrejken den 27 juli 2019. Krafter som tystats på många sätt genom åren, samtidigt som hållbarhetsfrågorna nu är allmänt tankegods.  Från facken har det varit förvånansvärt tyst i Sverige. Särskilt med tanke på hur alla de hållbarhetsfrågor som är direkt avgörande för oss arbetstagare, arbetsgivare och samhället i stort. Både här i Sverige och Globalt. Förvånansvärt tyst, samtidigt som svensk politik abdikerat från sitt miljö- och klimatansvar och där all förhoppning verkar ligga hos näringslivet och alltså fackförbundens motpart - arbetsgivarorganisationerna. Denna tystnad verkar ha brutits den 4e februari 2025 då fackförbunden gemensamt gick ut för första gången, tillsammans med miljörörelsen och föreningsrörelsen, i en uppmaning till regeringen om att skärpa klimatpolitiken (Läs mer här: Sveriges klimatpolitik går åt fel håll). Detta är glädjande, samtidigt som vi nu vill se en bestämdhet som sträcker sig bortom en debattartikel på öppet mål. I denna namninsamling vill vi därför nu utkräva svar av Fackförbunden om denna debatt är en papperstiger eller om Fackförbunden ska börja visa klorna i miljö- och klimatfrågan. Visa hur dessa krav ska följas upp av en handlingsplan som alla fackföreningar och lokala fackklubbar ska kunna handla efter. Med risk för att någon sådan handlingsplan inte finns idag vill vi här hjälpa Fackförbunden genom att anta vårt trepunktsprogram - 1. Informera alla fackföreningar och deras medlemmar om en gemensam strategi för hur punkter kring debattartikeln i Dagens Industri den 4e februari 2025 ska utkrävas av regeringen. Se punkterna nedan: • En svensk utsläppsbudget. • Stora samhällsinvesteringar.  • Stöd klimatomställning. • Energieffektivisering.  • Effektivare transporter.  • Utsläppsintensiva produkter.  2. Ta fram en lista med konkreta verktyg och lathundar för hur fackföreningsanslutna tillsammans med icke-ansluta kan driva på hållbarhetsfrågorna lokalt, regionalt och nationellt inom fackföreningarna och på arbetsplatserna. 3. Informerar alla Sveriges fackföreningsanslutna om "lagen om styrelserepresentation för de privatanställda" och mer specifikt "Rätten till styrelserepresentation" i syfte att rösta fram en arbetstagarrepresentant på arbetsplatser med minst 25 anställda och som framförallt skulle kunna arbeta med att främja miljö- och hållbarhetsarbetet i styrelsearbetet (Läs mer om lagen här)

 🔹 Trygghet för arbetstagare – Många timanställda lever i ekonomisk osäkerhet, utan rätt till sjuklön, semesterersättning eller långsiktig planering av sin tillvaro. 🔹 Rättvisa och schyssta arbetsvillkor – Om någon har arbetat i över två år visar det tydligt att arbetsgivaren har ett långsiktigt behov av personal. Då bör också anställningsformen spegla detta. 🔹 Starkare arbetsmarknad – Genom att ge fler fasta jobb kan vi minska otryggheten, öka produktiviteten och förbättra den psykiska hälsan hos arbetstagare.  Vi hoppas att du som beslutsfattare, Politiker och arbetsgivare tar detta på allvar och arbetar för en rättvisare arbetsmarknad. 

Detta handlar om rättssäkerhet, rättvisa och förutsägbarhet i svensk lagstiftning. Att införa en ny lag med skärpta krav är en sak – men att tillämpa den retroaktivt och ignorera en föreslagen övergångsregel drabbar tiotusentals människor som redan har anpassat sig efter de nuvarande reglerna. Här är några av de viktigaste skälen till varför detta bör stoppas: 1. En massiv rättsosäkerhet • Rättsstatens principer hotas: Människor ska kunna lita på att de regler som gäller vid tidpunkten för deras ansökan inte ändras retroaktivt. • Förutsägbarhet är en grundpelare i ett stabilt samhälle: De som har planerat sitt liv utifrån dagens lagstiftning riskerar nu att tvingas vänta i många extra år. 2. Tiotusentals skötsamma personer drabbas • Många har bott i Sverige i flera år, arbetat, studerat och bidragit till samhället. • Att plötsligt kräva upp till åtta års väntan, trots att de uppfyllt nuvarande krav, kan leda till stor osäkerhet i deras liv. 3. Långa handläggningstider förvärrar situationen • Migrationsverket har i många fall handläggningstider på över tre år. • Människor som har bott här i fem år kan plötsligt behöva vänta upp till åtta år, vilket betyder totalt 11-12 år i Sverige innan de får sin ansökan godkänd. 4. Nationell säkerhet är redan reglerad • Johan Forssell hävdar att den retroaktiva tillämpningen behövs av säkerhetsskäl, men Migrationsverket och Säkerhetspolisen har redan befogenheter att neka medborgarskap för personer som utgör en säkerhetsrisk. • Att straffa alla sökande med en retroaktiv försämring är en kollektiv bestraffning och saknar grund.

Vi ser att det här kommer att få enorma konsekvenser för flera parter.  1. Minskad närhet och insyn i verksamheten  När verksamheten drivs i kommunal regi har vi en nära koppling till verksamheten, vilket möjliggör snabb hantering av frågor som rör både kvalitet och arbetsmiljö. Med en extern entreprenör minskar denna närhet och risken ökar för att problem inte uppmärksammas eller åtgärdas i tid. 2. Risk för bristande arbetsmiljöarbete  Vi ser en ökad risk för att arbetsmiljöfrågor inte prioriteras på samma sätt av externa aktörer. Det finns exempel från andra delar av landet där personalen råkat illa ut på grund av bristande arbetsmiljöarbete i verksamheter som lagts ut på entreprenad. En sådan utveckling är oacceptabel. 3. Ökad risk för oseriösa aktörer  Genom att öppna upp för privata aktörer finns en risk att oseriösa företag etablerar sig, med fokus på ekonomisk vinst snarare än kvalitet och säkerhet. Detta kan leda till en försämring av både arbetsvillkor och kvalitet i assistansen. 4. Försämrade arbetsvillkor genom sämre kollektivavtal  När personlig assistans läggs ut på entreprenad omfattas personalen av kollektivavtal för den privata sektorn. Dessa avtal är generellt sett mindre förmånliga än de kommunala, vilket innebär sämre arbetsvillkor för personalen. Detta kan leda till svårigheter att rekrytera och behålla kompetent personal, vilket i sin tur påverkar kvaliteten på assistansen. 5. Ekonomiska prioriteringar på bekostnad av kvalitet  Erfarenheter visar att vissa externa aktörer kan vara mer benägna att spara på kostnader som rör arbetsmiljö och personalutbildning. Detta riskerar att påverka både de anställda och brukarna negativt. 6. Kontinuitet och relationer med brukare  När verksamheten drivs av kommunen kan personalens kontinuitet och närhet till brukarna säkerställas bättre. Vid en upphandling finns en risk att personalomsättningen ökar, vilket kan påverka brukarnas trygghet och kvaliteten på omsorgen negativt. 7. Sämre möjlighet till långsiktig kompetensutveckling  Kommunala verksamheter har ofta tydligare strukturer för kompetensutveckling och vidareutbildning. En extern aktör kan vara mindre benägen att investera i långsiktiga utbildningsinsatser, vilket påverkar kvaliteten i assistansen. 8. Risk för kortsiktiga vinstintressen  Privata aktörer har ofta ett större fokus på ekonomisk lönsamhet, vilket kan leda till kortsiktiga beslut som inte gynnar vare sig brukare eller personal på lång sikt. 9. Svårigheter med att upprätthålla kommunens värdegrund  Kommunala verksamheter arbetar utifrån en tydlig värdegrund som är förankrad i offentlighetens krav på rättssäkerhet, jämlikhet och kvalitet. När verksamheten läggs ut på entreprenad blir det svårare att säkerställa att denna värdegrund upprätthålls. 10. Minskad demokratiskt inflytande  När en verksamhet är kommunalt driven finns en direkt kanal för medborgare att påverka genom sina valda politiker. Med en privat aktör blir denna demokratiska koppling svagare, vilket kan leda till minskat inflytande för både brukare och anställda. 

Våra äldre i Skellefteå kommun har rätt till utbildad, erfaren och utvilad personal. För en trygg och god vård och omsorg.

1. Kvalitet i omsorgen: Utbildade barnskötare har den kunskap och kompetens som krävs för att skapa en trygg och stimulerande miljö för våra barn. De kan bättre förstå barnens behov och utvecklingsstadier. 2. Språk och kommunikation: Barnskötare som inte behärskar svenska kan ha svårt att kommunicera effektivt med både barn och föräldrar. Detta kan leda till missförstånd och bristande stöd för barnens lärande. 3. Trygghet och stabilitet: Utbildade barnskötare bidrar till en stabil och trygg miljö. Barn behöver en trygg vuxen att vända sig till, och utbildade professionella kan ge den tryggheten. 4. Framtiden för våra barn: Genom att investera i utbildade barnskötare investerar vi i våra barns framtid. De förtjänar att växa upp i en miljö där de får rätt stöd och vägledning.

För att förutsättningarna som behövs för en lyckad sammanslagning av Svälthagsskolan och Viggestorpskolan ännu inte är på plats. Värna om elever och lärares arbetsmiljö och sammanför därför inte två skolor till lokaler där tillgång på toaletter inte uppfyller arbetsmiljöverkets krav, där det finns en begränsad tillgång på grupprum och arbetsrum för att tillgodose behoven hos såväl elever som lärare. Där det kommer bli svårt att uppfylla livsmedelsverkets rekommendationer att erbjuda elever lunch mellan kl.11-13 eftersom skolans matsal inte är byggd för en så stor skola som Viggestorpsskolan kommer att blir genom en sammanslagning. Värna om västra sidan av Finspång och om att det ska vara attraktivt för barnfamiljer att bo där. Ett generationsskifte är att vänta och den prognos av sviktande barnantal som presenterats för kommunstyrelsen omfattat andra sidan Finspång. Västra sidan visar på ett stabilt barnantal de kommande 10 åren.  Om vi vill att Finspång ska vara attraktivt att bo i bör vi värna om skolan och goda studieresultat. Svälthagskolan är den skola där eleverna visar på bäst studieresultat, som har flest behöriga lärare, där man har en god närvaroblad eleverna och inte har problem med hemma sittare. Är en skola utan arbetsrelaterad sjukfrånvaro. Svälthagskolan har en budget i balans tillskillnad från många andra av kommunens skolor.  Kommunen behöver spara pengar men att lägga ner Svälthagskolan är som att bädda för kostsamma nödlösningar eftersom Viggestorpsskolan inte är rustad för att ta emot Svälthagsskolans elever och lärare, samt att en framgångs koncept som Svälthagskolan går i graven vilket kommer att påverka alla våras barns framtid negativt och det kommer att kosta samhället och Finspång mer på sikt. 

Det är viktigt att ansvariga politiker förstår att deras planer inte har medhåll från kommuninvånarna. Det är viktigt att ta ställning för barnen! Oavsett politisk uppfattning är Nakterhusskolan en mycket uppskattad, fin och välfungerande kommunal skola som ska få finnas kvar!

Utvecklingen går äntligen åt rätt håll i Biskopsgården och polisen tog för ett år sedan bort Biskopsgården på listan över särskilt utsatta områden. Men alla aktörer i Biskopsgården (polis, socialtjänst, bostadsbolag, föreningar, civilsamhälle mfl) är överens om att utmaningarna är fortfarande många och samverkan och lokal närvaro är helt avgörande för att den positiva utvecklingen ska fortsätta. Att VG regionen då väljer att ta bort bildning och utbildningsmöjligheter i närområdet är totalt obegripligt. Detta gjordes en gång tidigare, 2009, och nu tänker man göra samma misstag igen. Här kan ni läsa det tal fd rektor Birgitta Nesteruds (†2022) höll 2017 när folkhögskolan i Biskopsgården firade 20 år: “Hej Mitt namn är Birgitta Nesterud och jag har varit rektor på Göteborgs folkhögskola under 19 år och var med och startade Biskopsgårdens folkhögskola och därför står jag här idag tillsammans med Berit Roman nuvarande rektor när vi firar skolans 20 års jubileum. Jag ska kort berätta om hur skolan startade. Ni har idag gjort en lång vandring från Nya Varvet till Vårväderstorget (vår kommentar; alla gjorde en fysisk vandring tillsammans “stan kommer till Biskopsgården”). Ni kommer säkert i framtiden komma ihåg den här vandringen som Ni har gjort idag för att fira Biskopsgårdens folkhögskolas första 20 år. 20 år som går att likna vid en lång, lång vandring. Ibland går det uppför, ibland är det nerförsbacke, för det mesta är det raksträcka då allt pågår som vanligt.  En dag 1997 ringde telefonen på rektorsexpeditionen. Det var dåvarande stadsdelsdirektören här i Biskopsgården som ringde och ställde frågan:” Kan Ni på Göteborgs folkhögskola starta en folkhögskola i Biskopsgården?” Det satt nämligen en arbetsgrupp här och funderade över hur man skulle kunna förbättra livet och miljön för de boende i Biskopsgården. Arbetsgruppen hade kommit fram till att en folkhögskola skulle kunna göra skillnad.  Vi svarade genast ”ja, javisst”. ”Det kan vi”, utan att riktigt veta hur det skulle gå till. Var fanns det pengar, lokal, personal osv? Men just då hade S-regeringen sjösatt en stor reform – 100000 nya platser och 20 miljarder kr till vuxenutbildningen och vi förstod att folkhögskolorna skulle få del av den här satsningen.  Många i staden stödde oss, politiker, stadsdelen naturligtvis, de kommunala bostadsbolagen och Göteborgs universitet. Kommunen köpte platser, bostadsbolagen betalade hyran av Fågelroskolan i tre år. Universitetet, som oroade sig för att så få från Biskopsgården sökte sig till universitetet betalde en av sina lärare på halvtid som skulle öppna universitetet för våra studerande, ordnade studiebesök, möten med forskare osv.  Nu gällde det att skaffa personal, i första hand lärare och vi bestämde oss för att rekrytera unga välutbildade lärare, med ett starkt engagemang i samhällsfrågor. Sen sa vi till dem att nu är det upp till Er att skapa något nytt, tänk fritt, tänk gränsöverskridande. Och lärarna, några jobbar fortfarande kvar här, de tog bollen och de gjorde ett fantastiskt arbete. Första året hade vi 20 studerande, år två 50 studerande och verksamheten fortsatte att växa. Efter några år skulle Fågelroskolan rivas och vi flyttade till Treröseskolan. Fina lokaler där verksamheten kunde fortsätta att expandera. Allmän kurs årskurserna 1 , 2 och 3. Vi anställde fler personal, lärare med kulturkompetens och stora språkkunskaper. Vi införde interkulturell pedagogik – en pedagogik där vi utgick från att olikheter är positivt, berikande och viktigt. Vi införde stödundervisning på modersmålet och vi firade inte enbart jul och Lucia utan högtider från jordens alla hörn. Så här beskriver lärarna sitt mål med undervisningen. Jag citerar deras pedagogiska manifest: ” Biskopsgårdens folkhögskola ska vara en skola där rättvise- solidaritets och integrationsfrågor intar en särställning i all undervisning och där vi arbetar med frigörande pedagogik som motverkar den tystnadens kultur som präglar stora grupper i dagens Sverige.” Det gick bra för våra studerande – universitetet kunde se att antalet sökande från Biskopsgården ökade. Vi hade återträffar med gamla elever som berättade att nu var de klara med sina studier och arbetade som lärare, socionomer, kuratorer, ekonomer, egna företagare, bussförare osv.  Men det kom också motgångar, 2009 slutade kommunen att köpa folkhögskolekurser. Finansieringen drogs undan och Göteborgs folkhögskola fick stora problem. Jag hade slutat då men kunde med stor sorg se hur verksamheter fick läggas ner och lärare sägas upp. Men som Ni vet efter en stor uppförsbacke så kommer vägen plana ut och det blir lättare att gå. Nu är skolan på banan igen och finns här i fina lokaler med många av de nu 20 år äldre lärarna på plats. Härligt. Nu överlämnar jag ordet till Berit och önskar er alla lycka till med Era liv. Ge inte upp, kämpa på även om det tar emot i uppförsbackarna. Tack alla.” Lärare på folkhögskolan i Biskopsgården Deltagare på folkhögskolan i Biskopsgården Föreningen Offensiv Folkbildning Meeting Plays Biblioteksvännerna i Biskopsgården  SWED-SOM IF Puntland Community Organisation Kultur och Gemenskap i förening #Taettklivframåt TILLSAMMANS MIK - Människan i Kålltorp  Kulturföreningen HOPE Föreningen Africabaiana NUF - Neutrala ungdomsföreningen Föreningen folkbildning för frihet - Eduardo Madariaga Lundby Församling, Svenska Kyrkan SOL nätverket- Stad och Land/Solidaritet Organisering Lokalsamhällen

English below Om vi inte stoppar flytten kommer mängder av studieplatser försvinna och vi ser sannolikt en minskning av utbildningskvalité, lärarledd tid samt valbara kurser. Utbildningskvaliteten hotas och utbudet valbara kurser riskerar att minskas. Genom att skriva under den här namninsamlingen visar du att situationen på Gamla torget idag inte är okej, och att du inte vill att den blir sämre. Vad är det som händer? I början av vårterminen 2023 föreslog Intendenturstyrelsen för Campus Gamla Torget att stänga ner våning sex för att spara pengar åt Statsvetenskapliga institutionen som idag dras med för höga hyror. Just nu är våningen öppen men seminarierummen stängda. Detta var en kompromisslösning vår studentrepresentant fick till för att vi studenter behöver ha någonstans att studera. En idé för att hålla nere hyrorna har varit att flytta flera institutioner till Gamla torget, då skulle de kunna dela på hyran och få lägre kostnader. Det är denna inriktning som Uppsala universitet har i nuläget. Det är en god idé i tanken, men när det ska bli på riktigt finns det många problem. 1. MINSKAD LÄRARLEDD TID - Statsvetenskapliga institutionen minskar sina kostnader, medan kostnaderna för inflyttarna kommer öka jättemycket. Det innebär mindre pengar till lärarledd tid och att olika grupper av studenter ställs mot varandra. Statsvetenskapliga institutionen borde kunna få stöd utan att andra institutioner får lida av det. 2. INGA STUDIEPLATSER, MER GOLVLUNCH - Först var det bara våra studentrepresentanter som lyfte frågan. Men när områdesnämnden "kom på det" gjordes en rond. Det redan överfyllda campuset skulle som bäst få 70 nya studieplatser. Antalet studenter som ska flytta dit är 700. Vad gör vi nu? Våra studentrepresentanter jobbar jättehårt för att se till att det här beslutet blir så bra som möjligt. Men de behöver din hjälp för att det ska bli möjligt. Genom att skriva under den här namninsamlingen visar du att situationen på Gamla torget idag inte är okej, och att du inte vill att den blir sämre. #RäddaGT -- If we do not stop the move, many study places will disappear and we will likely see that the lower quality, less teacher-led time and fewer elective courses. The quality of education is threatened and the range of elective courses is at risk of being reduced. By signing this petition, you show that the situation at Gamla Torget today is not okay, and that you do not want it to get worse. What is happening? At the beginning of the spring semester 2023, the Board of Directors for Campus Gamla Torget proposed to close down the sixth floor to save money for the Department of Political Science, which is currently suffering from high rent costs. Right now the floor is open but the seminar rooms are closed. This was a compromise solution that our student representative came up with because we students need somewhere to study. One idea to keep rents down has been to move several departments to Gamla Torget, then they could share the rent and have lower costs. This is the direction that Uppsala University is currently taking. It's a good idea in theory, but when it comes to reality, there are many problems. 1. REDUCED TEACHER-LED TIME - The Department of Political Science is reducing its costs, while the costs for the movers will increase dramatically. This means less money for teacher-led time and that different groups of students are being pitted against each other. The Department of Political Science should be able to receive support without other departments having to suffer from it. 2. NO STUDY PLACES, MORE EATING FLOORLUNCH - At first, it was only our student representatives who raised the issue. But when the area committee "got it", a round was made. The already overcrowded campus would at best get 70 new study places. The number of students who will move there is 700. What do we do now? Our student representatives are working very hard to make sure that this decision is as good as possible. But they need your help to make it possible. By signing this petition, you show that the situation at Gamla Torget today is not okay, and that you don't want it to get worse. #RäddaGT

För att vi inte ska straffas för att vi är arbetslösa genom ekonomisk utpressning av nuvarande regeringen, när vi inte styr över exempelvis varsel, provocerad uppsägning och olaglig uppsägning bland annat.  Nuvarande regeringen förstår inte hur komplex arbetsmarknaden är just nu och hur tufft det är att kunna få ett jobb. Dessutom har även nuvarande regering inte gett dem myndigheter som ska hjälpa oss rimliga resurser och regelverk som hjälper oss arbetslösa på rätt sätt. Ni orsakar ekonomisk stress och gör att allt fler som kommer bli psykiskt sjuka och ekonomiskt ruinerade av all press. Ni måste även i nuvarande regeringen veta skillnad på bidrag och a-kassa! Alla arbetslösa går inte på bidrag! Ersättningen vi får från a-kassan har vi betalat flera hundra kronor per månad  under tiden vi jobbat! Om ni använder hot och ekonomisk utpressning för att vi snabbare ska få jobb är ni ute och cyklar. Det är dags ni förstår arbetsmarknaden och vad som behöver åtgärdas för att minska arbetslösheten och göra det tryggare för arbetstagare. Ni behöver sänka arbetsgivaravgifter och göra det tryggt att arbeta genom skarpare lagstiftning bland annat inom arbetsmiljöområdet. Samt förstår att ni inte har någon som helst rättighet att minska ersättning som vi själva betalat in för! Att använda ekonomisk utpressning och säga det ska löna sig att arbeta har ni inte fattat hur allt fungerar. De flesta är väl ändå funtade på det sättet att kunna arbeta och betala räkningar är väl ändå något som du gör för dig själv, inte för er! 

Det är Umeås politiker som ska ta beslut i frågan, inte styrelsen i ett kommunalt bolag. Att stödja kampanjen för att bevara Umeås lokala secondhandbutiker är att ta ställning för en mer hållbar och rättvis framtid för Umeå. Genom att engagera dig bidrar du till att skydda miljön, stärka den lokala ekonomin och bevara viktiga samhällsfunktioner. Tillsammans kan vi visa Umeå kommun att det finns ett stort stöd för de lokala secondhandbutikerna och att deras roll i Umeå är oersättlig.  Det är av yttersta vikt att engagera sig i kampen för att bevara Umeås lokala secondhandbutiker av flera skäl:  ● Social hållbarhet: Secondhandbutikerna, varav många drivs av ideella organisationer, utgör en viktig del av Umeås sociala ekosystem. De bidrar till ökad sysselsättning, stödjer utsatta grupper och stärker krisberedskapen i kommunen. Genom att skänka och handla i dessa butiker stödjer Umeåborna aktivt dessa samhällsnyttiga funktioner. Att ge en extern aktör ensamrätt till textilinsamlingen riskerar att undergräva detta viktiga arbete och leda till att butiker tvingas stänga, vilket skulle få negativa konsekvenser för Umeå. ● Miljövinster: Lokala secondhandbutiker bidrar till att minska konsumtionen av nya kläder och främja en cirkulär ekonomi. De förhindrar att textilier hamnar på soptippar och minskar behovet av transporter3. Umeå kommun har höga ambitioner när det gäller hållbarhet, och att bevara de lokala secondhandbutikerna är en viktig del i att nå dessa mål. ● Ekonomiskt stöd till lokala aktörer: Secondhandbutikerna i Umeå genererar betydande intäkter för det lokala näringslivet. Pengarna som omsätts i butikerna stannar i kommunen och bidrar till att skapa arbetstillfällen och stödjer den lokala ekonomin. Att gynna en extern aktör på bekostnad av de lokala butikerna skulle innebära en ekonomisk förlust för Umeå. ● Transparens och lokalt engagemang: Secondhandbutikerna i Umeå har en nära dialog med givare och kunder och arbetar aktivt för att öka medvetenheten om hållbar konsumtion3. De informerar om vikten av att minska överkonsumtion ● Motverka export av problem: Enligt uppgifter i upphandlingsunderlaget planerar Umeå att exportera 75% av de insamlade textilierna, vilket riskerar att skapa miljöproblem i mottagarländerna. Att exportera textilier av låg kvalitet är inte en hållbar lösning och strider mot Umeås ambitioner att vara en föregångskommun inom hållbarhet.