Moderaterna (med stöd av KD, C, L och SD) i Västra Götalandsregionen vill införa ett vårdval inom barn- och ungdomspsykiatrin med syftet att förbättra tillgängligheten och korta väntetiderna. Genom att öppna upp för fler vårdgivare vill de öka valfriheten och möjliggöra snabbare insatser för dem som behöver vård. De tänker att vårdvalet kommer att förbättra arbetsmiljön och göra yrken inom psykiatrin mer attraktiva för att på så sätt lösa personalbristen inom BUP och förbättra vårdkvaliteten.  Förslaget har mötts av stark kritik från bland andra Hälso- och sjuvårdsnämndens styrelse, Närhälsans styrelse, läkare nom BUP samt de rödgröna styrande partierna (V, S och MP) som menar att ett vårdval riskerar att vården för barn och unga tvärtom försämras. Några av argumenten lyder: 1. Risk för ökad ojämlikhet i vården: Det befaras att vårdvalet kan leda till en koncentration av mottagningar i storstadsområden, vilket skulle innebära sämre tillgång till vård för barn och unga i glesbygdsområden. Eftersom regionen inte kan styra var privata aktörer etablerar sig, kan detta resultera i en ojämn fördelning av vårdtjänster över regionen. 2. Försämrad samverkan: Effektiv vård för barn och unga med psykisk ohälsa kräver nära samarbete mellan olika aktörer såsom familj, skola, socialtjänst och BUP. Styrande politiker menar att ett vårdval kan fragmentera vården och försvåra denna nödvändiga samverkan.  3. Ökade kostnader utan garanterad förbättring: Erfarenheter från andra regioner, som Stockholm och Dalarna, antyder att vårdval kan leda till högre kostnader utan att förbättra tillgängligheten eller kvaliteten på vården. Vi anser att det är oansvarigt att införa ett sådant system utan att först genomföra noggranna analyser och utredningar.  4. Negativ påverkan på personal och utbildning: Läkare inom BUP har uttryckt stark oro för att vårdvalet kan leda till kompetensflykt från den offentliga sektorn, vilket kan förvärra bemanningssituationen och påverka utbildningen av nya specialister negativt. Dessutom kan arbetsmiljön försämras för de kvarvarande anställda, vilket i sin tur kan påverka vårdkvaliteten.  5. Barnpsykiater är flaskhalsen inom BUP. De krävs i stort sett inom verksamheter som gör mer än att bara utreda NP-diagnoser. Utan att lösa problemet med att utbilda fler barnpsykiater så kommer vi inte få en större kapacitet utan bara flytta dessa kärnkompetenser från offentlig BUP verksamhet till privat, till ökad samhällskostnad. Sammanfattningsvis menar vi att införandet av ett vårdval inom BUP i VGR troligt kan leda till ökad ojämlikhet, försämrad samverkan, högre kostnader och negativa konsekvenser för personal och utbildning, utan att förbättra tillgängligheten eller kvaliteten på vården för barn och unga med psykisk ohälsa. Det går alltså stick i stäv med vad oppositionspartierna utlovar och bör därför dras tillbaka! Nedan några artiklar om du vill läsa mer om frågan Vårdval inom Bup väntar i VGR efter SD-beslut: »Djupt oroande« Nu kan hela barnpsykiatrin förändras i grunden – Borås Tidning Katastrofalt för barn med svår problematik om bup privatiseras | Göteborgs-Posten Ett vårdval BUP fixar inte barn och ungas psykiska hälsa | TTELA Vårdval BUP kostar mer än beräknat – Region Dalarna flyttar 20 miljoner från primärvården | SVT Nyheter Denna namninsamling har skapats av oroliga psykologstudenter med erfarenhet från BUP samt yrkesverksamma inom BUP.

År efter år har vi sett hur våra arbetsvillkor försämras, arbetsbördan ökat och hur arbetsgivaren gång på gång brutit mot ingångna avtal – utan några kännbara konsekvenser. HÖK 21 var ett svek, HÖK 24 var ett svek och HÖK25 är på väg att bli ännu ett svek. Det är inte längre hållbart att fortsätta acceptera avtal som arbetsgivaren delvis ignorerar, samtidigt som arbetsmiljön försämras och fler lärare blir sjuka eller tvingas lämna yrket. Det är dags att sätta ner foten, något som borde ha gjorts för länge sedan. Lönen är inte huvudfrågan – det är arbetsvillkoren. Vi kräver reglerad undervisningstid och reglerade klasstorlekar, något som fastslås av regeringens/riksdagens senaste utredning om regleringar i skolan. En lärare kan inte undervisa hur många elever som helst samtidigt, hur många klasser som helst och samtidigt bibehålla kvaliteten samt värna om hens hälsa. Det är dags att erkänna att läraryrket inte fungerar på samma sätt som industrin.  En fabriksarbetare kan öka produktionen genom effektivisering (ny organisation, ny maskineri) men en lärare kan inte undervisa fler elever och samtidigt upprätthålla samma kvalitet. Tvärtom – när planeringstiden och tid för efterarbete minskar, sjunker kvaliteten drastiskt. Detta drabbar både elever och lärare.  Återkommande nedskärningar gör att lärarkåren, i synnerhet i förskolan och grundskolan går på knäna: stödlärare, speciallärare, elevassistenter, kuratorer, psykologer och skolsköterskor försvinner från våra skolor, vilket ökar de befintliga lärarnas arbetsbörda ytterligare.  Svenska skolan är kraftigt underfinansierad och t.o.m. i en välmående kommun som Täby har man tyvärr exempel som träslöjdslärare som tiger material på byggarbetsplatser eller hemkunskapslärare som får nöja sig med två kanelpåsar i stället för fyra för att budgeten inte räcker till. Ibland kan det till och med vara inköpsstopp. Det finns t.o.m lärare som inte ens hinner ta ut sin lagstadgade lunchrast! Samtidigt sitter tusentals obehöriga människor på lärartjänster som enligt lag borde annonseras och tillfalla behöriga och legitimerade lärare. Ca 30% av undervisande personal i grundskolan är inte lärare (ännu högre i friskolorna), något som de flesta vårdnadshavarna inte känner till eller väljer att strunta i med förödande konsekvenser för elevernas kunskapsutveckling.  Anledningen brukar vara att de är billigare och lydigare än någon med lärarexamen. Många medlemmar har fått nog. Vi väntar på en förbundsstyrelse och en avtalsdelegation som vågar stå upp för oss och ta ut oss i strejk. Även om vi inte får exakt det vi kräver, kommer vi att ha visat arbetsgivaren att vi är redo att kämpa, vilket kommer att påverka framtida förhandlingar. Vi är färdiga med att stillatigande acceptera villkor som bryter ner oss och urholkar skolan.  Nu är det dags att agera – och att göra det på riktigt! Lärarkåren har länge varit redo för strejk, och många är beredda att tillfälligt gå ner i inkomst för att ta striden. Även om strejkkassan inte skulle räcka för en total strejk på obestämd tid kan man inleda med en fullskalig strejk och därefter övergå till 1–2 strejkdagar per vecka. En lågintensiv strejk 1-2 dagar i veckan skulle kunna pågå i flera månader, t.o.m år! Med rätt strategi kan vi maximera trycket på arbetsgivaren och minimera risken för att lärarna tvingas tillbaka under dåliga villkor. En riktad strejk skulle kunna planeras så att den påverkar arbetsgivaren och skolans verksamhet så mycket som möjligt – exempelvis under nationella prov, betygsättning, utvecklingssamtal och andra kritiska moment. Det finns säkert andra effektiva eller långdragna sätt att strejka på. Det handlar inte bara om att få ett bättre avtal här och nu, utan snarare om att skicka en tydlig signal: vi accepterar inte längre villkor som gör oss sjuka, som driver oss bort från yrket och som förstör kvaliteten i undervisningen. Även en misslyckad strejk skulle skicka rätt signal till arbetsgivaren. Man missar alltid alla skott man inte skjuter. Låt oss skjuta! Med förhoppning om mod och beslutsamhet,

Eleverna på Kvarnbergsskolan är i åldrarna 5-12, de måste enligt detta förslag transportera sig utmed Mariebergsviken samt Vikenpassagen som efter ombyggnationer är en av de mest igenkorkade vägarna i kommunen, detta kommer att bidra till att de får längre dagar på fritids eftersom föräldrar/vårdnadshavare som ska lämna/hämta dem kommer att sitta fast i bilköerna som redan finns. Bilköerna kommer öka eftersom all trafik skall ta sig från rondellen vid Tullhusgatan och fram till Orrholmsskolan. Det finns även en höjd risk att barn vintertid kommer att ta en genväg över isen i Mariebergsviken för att spara tid och därigenom öka risken att de går igenom med olyckor till följd. Kommunen har på ett informationsmöte med vårdnadshavare 20/3 -25 uttalat sig om att anledningen till att de vill flytta elever från Kvarnbergsskolan till Orrholmen istället för högstadieelever är för att det inte är ett område de vill att högstadieelever ska vistas i. Men lågstadieeleverna ska göra det!?  Vart är logiken i det?

En av de mer uppmärksammade händelserna var när Blackstone investerade i Oatly. Detta ledde till en stor kritikstorm mot Oatly, då många av deras kunder ansåg att Blackstones övriga investeringar gick emot Oatlys hållbarhetsprofil. China Resources är en stor bidragsgivare till globala växthusgasutsläpp, och som ett stort statligt ägt företag spelar China Resources en betydande roll i detta. Generera betydande utsläpp och avfall. En stor miljöbov Genom sina investeringar i jordbruksmark har Blackstone kritiserats för att bidra till skogsavverkning, särskilt i känsliga områden som Amazonas. Målet måste vara att Oatly skall bort som huvudpartner i MFF.

Jag skriver med stor besvikelse och ilska över Ängelholms kommuns beslut att drastiskt höja hallhyran med 90 % och samtidigt minska elitstödet med 50 % för 2025. Detta är ett beslut som direkt tvingar en av Sveriges mest framgångsrika idrottsklubbar på damsidan – oavsett sport – att lägga ner sin elitverksamhet. Vi pratar om ett lag som vunnit åtta SM-guld, varav fem på raken, och som har satt Ängelholm på kartan som en av Sveriges främsta volleybollstäder.  Hur kan kommunen se på när en förening, som inspirerat så många unga tjejer att satsa på sin idrott, nu får ge upp på grund av deras beslut? Det här handlar inte bara om ett elitlag. Det handlar om ungdomarna i föreningen, om deras förebilder och om deras framtida drömmar.  Utöver den katastrofala påverkan på ungdomsverksamheten och jämställdheten inom idrotten kommer detta också att sänka nivån på hela Elitserien i volleyboll. När ett av ligans absoluta topplag försvinner påverkar det konkurrensen, kvaliteten och intresset för svensk volleyboll på högsta nivå. Att Ängelholms kommun genom sitt beslut bidrar till att försämra svensk elitidrott är både skamligt och obegripligt. Kommuner brukar ofta prata om vikten av folkhälsa, jämställdhet och vikten av att behålla ungdomar inom idrotten. Med detta drar kommunen undan mattan för en förening som bevisligen levererar på högsta nivå och samtidigt fungerar som en stark kraft för ungdomsidrotten i Ängelholm.

Region Stockholm har inte kompetens nog att ge sexualbrottsutsatta barn och vuxna den vård de behöver. 1500 personer söker sig till WONSA och många av de har redan plöjt igenom regionens utbud utan framgång. WONSA är sista livlinan för många barn och unga som har trauman från brutala övergrepp. Att strypa finansieringen vore att kapa sista livlinan för många av dessa barn. 

För att förutsättningarna som behövs för en lyckad sammanslagning av Svälthagsskolan och Viggestorpskolan ännu inte är på plats. Värna om elever och lärares arbetsmiljö och sammanför därför inte två skolor till lokaler där tillgång på toaletter inte uppfyller arbetsmiljöverkets krav, där det finns en begränsad tillgång på grupprum och arbetsrum för att tillgodose behoven hos såväl elever som lärare. Där det kommer bli svårt att uppfylla livsmedelsverkets rekommendationer att erbjuda elever lunch mellan kl.11-13 eftersom skolans matsal inte är byggd för en så stor skola som Viggestorpsskolan kommer att blir genom en sammanslagning. Värna om västra sidan av Finspång och om att det ska vara attraktivt för barnfamiljer att bo där. Ett generationsskifte är att vänta och den prognos av sviktande barnantal som presenterats för kommunstyrelsen omfattat andra sidan Finspång. Västra sidan visar på ett stabilt barnantal de kommande 10 åren.  Om vi vill att Finspång ska vara attraktivt att bo i bör vi värna om skolan och goda studieresultat. Svälthagskolan är den skola där eleverna visar på bäst studieresultat, som har flest behöriga lärare, där man har en god närvaroblad eleverna och inte har problem med hemma sittare. Är en skola utan arbetsrelaterad sjukfrånvaro. Svälthagskolan har en budget i balans tillskillnad från många andra av kommunens skolor.  Kommunen behöver spara pengar men att lägga ner Svälthagskolan är som att bädda för kostsamma nödlösningar eftersom Viggestorpsskolan inte är rustad för att ta emot Svälthagsskolans elever och lärare, samt att en framgångs koncept som Svälthagskolan går i graven vilket kommer att påverka alla våras barns framtid negativt och det kommer att kosta samhället och Finspång mer på sikt. 

I januari 2025 kom beskedet att Alingsås kommuns högsta politiker, kommunstyrelseordföranden Daniel Filipsson (M) och vice kommunstyrelseordföranden Simon Waern (S), lämnar sina poster med omedelbar verkan. Avgången är ett resultat av Göteborgs-Posten avslöjande om en skandal där de två kommuntopparna – samt ytterligare en politiker – under ett års tid kommunicerat i en privat chattgrupp. GP har gått igenom över 10 000 meddelanden och där avslöjas grova personangrepp och hot mot kommunanställda och politiker. Dessutom har det gått bakom ryggen på väljarna genom att försöka rigga politiken för att gynna sina egna maktpositioner! Trots detta kan det nu bli så att de två fd kommunalråden kan få totalt 2,7 miljoner kronor i fallskärmsavtal. Vänsterpartiet Alingsås kräver nu att Kommunstyrelsen agerar för att stoppa utbetalningen av fallskärmsavtal för kommunalråden Filipsson och Waern! Kommunens överenskommelse är att Daniel Filipsson kan få utbetalt 24 månadsarvoden, vilket innebär en totalsumma om 1 789 800 kronor. Simon Waern erhåller 85 procent av sitt månadsarvode under 18 månader, vilket ger honom 1 026 905 kronor. För att de ska vara berättigade till arvodet så måste de skicka in ansökan inom en viss tid, och därefter tas definitivt beslut i kommunstyrelsen. Vänsterpartiet kräver nu att kommunstyrelsen sluter upp bakom vårt krav om att inga pengar ska betalas ut. Filipsson och Waern är ansvariga för en skandal som allvarligt skadad Alingsås kommuns anseende. De har dessutom brutit mot alla kommunala policys och uttryckt sig kränkande om kommunens anställda och förtroendevalda.  Det är inte rimligt att kommunen att kommunen ska betala nästan 3 miljoner kronor i fallskärmsavtal samtidigt som vi ser hur det saknas pengar i välfärden som ett resultat av Socialdemokraternas och Moderaternas nedskärningsbudget!

Genom att sälja ut sitt bestånd försämrar Gotlandshem sina möjligheter att leva upp till sitt kärnuppdrag som allmännytta - att säkra trygga bostäder för kommunens invånare. Sedan 2018 har bolagets lägenhetsbestånd minskat med över 900 bostäder. Gotlandshem har höjt hyrorna kraftigt de senaste åren. Trots detta behöver man tydligen ännu mer pengar och vill därför sälja ytterligare 900 lägenheter. I februari kan regionpolitikerna fatta beslut om utförsäljningarna.    Inför valet 2022 lovade regionpolitikerna att stärka allmännyttan men nu gör de raka motsatsen. Nu är det upp till Gotlands politiker att stoppa utförsäljningarna och ta ansvar för gotlänningarnas rätt till en fungerande allmännytta.   Hyresgästföreningen ser att kommuner runt om i landet väljer att sälja allmännyttiga bostäder. Trots den alarmerande bostadsbristen och ett stort behov av hyresbostäder som vanligt folk har råd att efterfråga. Det är bra att det byggs, men de bostäder som säljs ut har betydligt lägre hyror än de nya som byggs, vilket gör det svårare för kommunerna att säkerställa bra och trygga bostäder som människor har råd att bo i.   De senaste årens utveckling har också visat att privata hyresvärdar, inte minst sådana som är ägda av riskkapitalbolag tenderar att köpa billiga bostäder och genomföra renoveringar för att chockhöja hyrorna. Inte sällan kan även underhållet bli sämre. Det förekommer också att privata fastighetsägare på Gotland sätter egna hyror utan förhandling.  Hyresgäst­föreningen har i en tidigare namninsamling bett hyresgäster berätta om hur kraftigt höjda hyror skulle slå mot dem. En av Gotlandshems hyresgäster berättade:  "Hur kan hyresvärden hela tiden höja hyrorna helt hänsynslöst! Önskar man kunde få veta vad våra hyror går till. Man säljer ju ut bostäder som är dåligt underhållna och bygger nya som de flesta inte har råd att flytta in i. Helt vansinnigt!”  Politikerna ska stå i gotlänningarnas tjänst. Då får det inte råda något som helst tvivel kring vad som bör prioriteras, nämligen gotlänningarnas möjlighet att ha ett bra och tryggt boende till en rimlig kostnad. Än är inget beslut fattat. Vi hoppas att Gotlands politiker fattar det enda rimliga beslutet och stoppar utförsäljningarna.    Skriv under för att stoppa utförsäljningarna. 

Detta är en del av ett större mönster, där regeringens åtstramande politik hotar kulturen i Sverige. När Dansmuseet tvingas stänga, studieförbund läggs ner och kulturskolor tvingas leva på sparlåga, så har kulturförstörelsen även drabbat PSL.   SVT har ett ansvar som public servicebolag för nyheter och kultur att skildra mer än glamorösa fasader och påkostade musikprogram som Melodifestivalen & På spåret. PSL ger en unik inblick i artisters konstnärskap och personliga liv, och skildrar både skapandeprocessen och verkligheten bakom musikridån.   Vår stolthet över Sveriges musikexport riskerar att raseras när kulturen inte får de resurser och respekt den förtjänar. Det svenska musikundret, bygger på att Sverige tidigare har gett unga möjlighet att utvecklas och skapat en stor grupp talangpool av professionella artister, producenter och låtskrivare. Vad hade Sverige varit utan ABBA? Utan Robyn? Utan Roxette? Vad händer när musiken tystnar? Nu tystnar i alla fall PSL om vi inte agerar. Vi uppmanar alla er som vill och kan att skriva under i protest mot SVTs beslut. Rädda PSL! Rädda svensk musikkultur! Skriv under denna namninsamling!   /Elin Passanisi, filmare & redigerare på PSL & Frida Mirage, Artist & eventkoordinator   Källor: https://www.svt.se/kultur/kulturkris-i-kommunerna-fler-an-halften-skar-ner-2024 https://magasink.se/2024/09/fortsatt-minskning-av-kulturens-andel-av-budgeten/ https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/kwpGa9/dansmuseet-i-stockholm-tvingas-stanga https://www.svt.se/kultur/musikhus-laggs-ner-efter-minskat-stod-till-studieforbund https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/ny-rapport-visar-nastan-alla-kulturskolor-maste-dra-ner-nasta-ar--6ccqvn https://scenochfilm.se/regeringen-sviker-kulturskaparna-och-medborgarna/?link_id=dcbef9c2-3eb2-418c-af58-7d56dbe38446&fbclid=IwZXh0bgNhZW0CMTEAAR1Rikct8jPvW7FZbkeyKQEa9j3HNte_3YOXF7BVdUPnHxlpmXKLHc3EjtA_aem_aNg-D-XiwuiPnIKPC-1flA

Utvecklingen går äntligen åt rätt håll i Biskopsgården och polisen tog för ett år sedan bort Biskopsgården på listan över särskilt utsatta områden. Men alla aktörer i Biskopsgården (polis, socialtjänst, bostadsbolag, föreningar, civilsamhälle mfl) är överens om att utmaningarna är fortfarande många och samverkan och lokal närvaro är helt avgörande för att den positiva utvecklingen ska fortsätta. Att VG regionen då väljer att ta bort bildning och utbildningsmöjligheter i närområdet är totalt obegripligt. Detta gjordes en gång tidigare, 2009, och nu tänker man göra samma misstag igen. Här kan ni läsa det tal fd rektor Birgitta Nesteruds (†2022) höll 2017 när folkhögskolan i Biskopsgården firade 20 år: “Hej Mitt namn är Birgitta Nesterud och jag har varit rektor på Göteborgs folkhögskola under 19 år och var med och startade Biskopsgårdens folkhögskola och därför står jag här idag tillsammans med Berit Roman nuvarande rektor när vi firar skolans 20 års jubileum. Jag ska kort berätta om hur skolan startade. Ni har idag gjort en lång vandring från Nya Varvet till Vårväderstorget (vår kommentar; alla gjorde en fysisk vandring tillsammans “stan kommer till Biskopsgården”). Ni kommer säkert i framtiden komma ihåg den här vandringen som Ni har gjort idag för att fira Biskopsgårdens folkhögskolas första 20 år. 20 år som går att likna vid en lång, lång vandring. Ibland går det uppför, ibland är det nerförsbacke, för det mesta är det raksträcka då allt pågår som vanligt.  En dag 1997 ringde telefonen på rektorsexpeditionen. Det var dåvarande stadsdelsdirektören här i Biskopsgården som ringde och ställde frågan:” Kan Ni på Göteborgs folkhögskola starta en folkhögskola i Biskopsgården?” Det satt nämligen en arbetsgrupp här och funderade över hur man skulle kunna förbättra livet och miljön för de boende i Biskopsgården. Arbetsgruppen hade kommit fram till att en folkhögskola skulle kunna göra skillnad.  Vi svarade genast ”ja, javisst”. ”Det kan vi”, utan att riktigt veta hur det skulle gå till. Var fanns det pengar, lokal, personal osv? Men just då hade S-regeringen sjösatt en stor reform – 100000 nya platser och 20 miljarder kr till vuxenutbildningen och vi förstod att folkhögskolorna skulle få del av den här satsningen.  Många i staden stödde oss, politiker, stadsdelen naturligtvis, de kommunala bostadsbolagen och Göteborgs universitet. Kommunen köpte platser, bostadsbolagen betalade hyran av Fågelroskolan i tre år. Universitetet, som oroade sig för att så få från Biskopsgården sökte sig till universitetet betalde en av sina lärare på halvtid som skulle öppna universitetet för våra studerande, ordnade studiebesök, möten med forskare osv.  Nu gällde det att skaffa personal, i första hand lärare och vi bestämde oss för att rekrytera unga välutbildade lärare, med ett starkt engagemang i samhällsfrågor. Sen sa vi till dem att nu är det upp till Er att skapa något nytt, tänk fritt, tänk gränsöverskridande. Och lärarna, några jobbar fortfarande kvar här, de tog bollen och de gjorde ett fantastiskt arbete. Första året hade vi 20 studerande, år två 50 studerande och verksamheten fortsatte att växa. Efter några år skulle Fågelroskolan rivas och vi flyttade till Treröseskolan. Fina lokaler där verksamheten kunde fortsätta att expandera. Allmän kurs årskurserna 1 , 2 och 3. Vi anställde fler personal, lärare med kulturkompetens och stora språkkunskaper. Vi införde interkulturell pedagogik – en pedagogik där vi utgick från att olikheter är positivt, berikande och viktigt. Vi införde stödundervisning på modersmålet och vi firade inte enbart jul och Lucia utan högtider från jordens alla hörn. Så här beskriver lärarna sitt mål med undervisningen. Jag citerar deras pedagogiska manifest: ” Biskopsgårdens folkhögskola ska vara en skola där rättvise- solidaritets och integrationsfrågor intar en särställning i all undervisning och där vi arbetar med frigörande pedagogik som motverkar den tystnadens kultur som präglar stora grupper i dagens Sverige.” Det gick bra för våra studerande – universitetet kunde se att antalet sökande från Biskopsgården ökade. Vi hade återträffar med gamla elever som berättade att nu var de klara med sina studier och arbetade som lärare, socionomer, kuratorer, ekonomer, egna företagare, bussförare osv.  Men det kom också motgångar, 2009 slutade kommunen att köpa folkhögskolekurser. Finansieringen drogs undan och Göteborgs folkhögskola fick stora problem. Jag hade slutat då men kunde med stor sorg se hur verksamheter fick läggas ner och lärare sägas upp. Men som Ni vet efter en stor uppförsbacke så kommer vägen plana ut och det blir lättare att gå. Nu är skolan på banan igen och finns här i fina lokaler med många av de nu 20 år äldre lärarna på plats. Härligt. Nu överlämnar jag ordet till Berit och önskar er alla lycka till med Era liv. Ge inte upp, kämpa på även om det tar emot i uppförsbackarna. Tack alla.” Lärare på folkhögskolan i Biskopsgården Deltagare på folkhögskolan i Biskopsgården Föreningen Offensiv Folkbildning Meeting Plays Biblioteksvännerna i Biskopsgården  SWED-SOM IF Puntland Community Organisation Kultur och Gemenskap i förening #Taettklivframåt TILLSAMMANS MIK - Människan i Kålltorp  Kulturföreningen HOPE Föreningen Africabaiana NUF - Neutrala ungdomsföreningen Föreningen folkbildning för frihet - Eduardo Madariaga Lundby Församling, Svenska Kyrkan SOL nätverket- Stad och Land/Solidaritet Organisering Lokalsamhällen

Göteborg är en evenemangsstad med en blomstrande restaurangkultur som skapar en oslagbar atmosfär året runt. Stadens identitet vilar på dess möjlighet att erbjuda både invånare och besökare en levande och inbjudande utemiljö, även under regniga eller kyliga dagar – som vi alla vet är alldeles för många. De nya reglerna som nu hotar inglasade uteserveringar slår direkt mot denna unika egenskap. Inglasade serveringar är inte bara skydd mot väder och vind; de är centrala för stadens helåriga tillgänglighet, sociala samvaro och gastronomiska upplevelser. Många av stadens krögare har gjort omfattande investeringar för att bygga vädersäkra och estetiskt tilltalande uteserveringar som bidrar till att skapa en året-runt-miljö där människor kan mötas, umgås och njuta. Att nu riskera att dessa serveringar tvingas rivas innebär inte bara en ekonomisk katastrof för småföretagare utan även ett sänkt attraktivitet för hela staden. Detta slår direkt mot arbetsmöjligheter, stadsbilden och den upplevelse som gör Göteborg till en levande stad. Det går inte att underskatta vikten av en flexibel och inkluderande reglering som tillåter inglasade serveringar att fortleva och utvecklas. I en stad som Göteborg, känd för sitt ombytbara (läs horisontellt regniga) klimat och väder, är dessa utrymmen avgörande för att skapa en hållbar stadsmiljö och trygg ekonomi för lokala företagare. Vi uppmanar er beslutsfattare att agera resolut och visa ert stöd för stadens unika serveringskultur. Det handlar om att skapa förutsättningar för en blomstrande och året-runt-levande stad, där människor fortsätter att samlas oavsett väder. Låt oss skydda och utveckla Göteborgs unika charm genom att vårda och bevara de inglasade uteserveringarna – till nytta för både stadens identitet, invånare, besökare, och framtid.