Tillsammans kan vi avgöra valet 2026 och driva samhället i en antirasistisk riktning!

MÅL ANTAL UNDERSKRFTER: 5000st, ca 11% av Arvika, Eda och Årjängs kommun. Ett servicekontor erbjuder altså vägledning och service för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Så om servicekontoret stänger, så försvinner även dessa myndigheter från våran stad. 1. Nya sträckan blir nästan dubbelt så lång. Många som bor utanför Arvika har redan omkring 1 timmes lång resväg till Statens servicekontor. Det blir altså betyligt längre reseväg och dubbla resekostnader för att ta sig till ett servicekontor, särskillt för de som bor i Arvika. Alla har inte heller bil vilket kan öka resetiden avsevärt. • Distanser: • Charlottenberg - Arvika, 3.8 mil • Charlottenberg - Karlstad, 10 mil • Årjäng - Arvika, 5.5 mil • Årjäng - Karlstad, 9.9 mil • Arvika - Karlstad, 7.5 mil 2. Kostnader i form av tid, pengar och energi. För många är det tufft att ta sig till Statens servicekontor redan idag och många behöver hjälp för att ta sig dit. Att stänga ner i Arvika ökar denna kostnad för enskilda personer. 3. Det är en trygghet att kunna ta sig till ett kontor för att be om hjälp. Emotionell stress att sitta i tim-långa telefonköer - om inte telefonsvararen lägger på automatiskt. och försöka ringa timme efter timme, dag efter dag kan vara fruktansvärt frustrerande och stressande. Att då ha möjligheten att kunna ta sig till ett servicekontor ger en trygghet. El / nätverk / telefoni kan slås ut så det inte går att varken ringa eller använda nätet. Då är det tryggare att ha ett servicekontor nära. En personlig kris kan ge trygghet att ha servicekontor nära. Myndigheter använder ett annat språk än vad "vanligt folk" är vana vid och det är ofta lättare att förstå om man pratar med någon på plats istället för på telefon. 4. Vissa ärenden kan enbart utföras på plats på servicekontoret. Många har inget eget BankID och då är det väldigt många ärenden som inte kan göras över telefon eller internet. Dessa personer blir altså tvungna att ta sig till ett servicekontor. Om man behöver ny en ny id-handling eller om man blir kallad till möte. --- Städer i hela Sverige drabbas av detta, delta i våran facebook grupp där vi diskuterar och samlar information: https://www.facebook.com/groups/523220427309456 Alla kontor som har beslutats att stänga:  Arvika - 30 maj Bollnäs - 13 juni Filipstad - 30 maj Kungälv - 23 maj Landskrona - 13 juni Lindesberg - 30 maj Motala - 30 maj Norrköping city - stängt sedan årsskiftet Piteå - 28 mars Simrishamn - 25 mars Trelleborg -12 juni Åmål - 30 maj Växjö Araby - 13 juni Östhammar - 13 juni

Sedan 2022 när Tidöpartierna tog över makten i Sverige har fattiga mammor blivit allt vanligare. Särskilt svårt har det blivit för de som är ensamstående, som har lågbetalda arbetaryrken eller som har en utländsk bakgrund. Samtidigt som en ekonomisk kris har slagit mot de med allra lägst marginaler, med skenande matpriser, höjda hyror och ökade energikostnader har regeringen konsekvent valt att bara satsa på de allra rikaste. Med jobbskatteavdrag och skattesänkningar för tiotals miljarder kronor årligen har de mest välbeställda knappt behövt känna av krisen. Samtidigt har allt fler mammor tvingas ta dyra lån för att ens kunna sätta mat på bordet och betala hyran. Fler barnfamiljer har vräkts och fler barn äter sitt enda mål mat i skolan. Det tillfälligt höjda bostadsbidraget, som infördes av den förra regeringen, slopades av Elisabeth Svantesson nu i januari. Stödet som gav ensamstående föräldrar upp till 1 325 kronor extra i månaden, är alltså borttaget. Detta försvårar livet avsevärt för de mammor som kämpar för att få livet att gå ihop. Bland organisationen Makalösa Föräldrars medlemmar, där nio av tio är mammor, svarar sju av tio ensamstående föräldrar att de ofta är oroliga för sin ekonomi och lika många svarar att de lagar annan mat till sig själva för att prioritera barnen. Endast tre av tio har möjlighet att låta barnen delta i fritidsaktiviteter som kostar. Att barnfattigdom är dyrt för samhället vet vi. Det är inte heller lönsamt för samhället att mammor går under ekonomiskt och hälsomässigt. ROT-avdraget har sedan 2009 kostat skattebetalarna närmare 200 miljarder kronor, och används allra mest av svenskarna med inkomster på över en miljon kronor årligen.  Det är ovärdigt ett välfärdsland som Sverige att prioritera satsningar på lyx-ROT istället för att jämna ut de extrema ekonomiska skillnaderna som annars bara växer.  Satsa de sammanlagda kostnaderna för ROT – 15 miljarder kronor inklusive höjningen –  på de mammor som idag går på knäna, Elisabeth Svantesson! Tänk vilken skillnad det skulle göra!

Läkartidningen publicerade nyligen en lägesrapport över patientsäkerheten inom barnsjukvården. Där framkom bland annat att det utförs färre kliniska studier inom barnsjukvård, vilket leder till att bedömningar och behandlingar inom barnsjukvården vilar på sämre evidens.  Läkemedel utvecklas inte heller i samma utsträckning till barn som till vuxna, och barns läkemedel restnoteras oftare. Det leder till att behandlande läkare blir tvungna att välja sämre behandlingsalternativ.  Dessutom finns inte någon nationellt sammanställd statistik över barns vårdskador. År 2014 gjordes det en studie på Karolinska institutet med syfte att skapa statistikinsamling för barn. Studien undersökte 600 journaler för inneliggande barn på ett större sjukhus i Sverige och kunde påvisa att hela 26,8 procent av de inneliggande barnen drabbats av vårdskador som hade kunnat undvikas.  Men trots initiativet finns fortfarande ingen samlad statistik för barns vårdskador. Över tio år senare. Hur kan det komma sig? Om det är så att mer än vart fjärde barn drabbades av undvikbara vårdskador på ett enskilt sjukhus 2014, hur ser resultaten ut idag? Och vilka siffror skulle framkomma om statistikinsamlingen utvidgades till att omfatta all vård av barn och unga? Jag sätter nu mitt hopp till att frågan kan lyftas och omhändertas på Socialdemokraternas partikongress. Jag har skrivit en motion i frågan, Patientsäkerheten för barn behöver stärkas, och hoppas att socialdemokrater landet över kan få upp ögonen för hur det fungerar idag och hur detta påverkar barns patientsäkerhet.  Jag hoppas att vi kan förändra detta pågående missförhållande inom svensk vård genom att fatta snabba och välriktade politiska beslut. Statistik över barns vårdskador är ett av flera viktiga steg för att säkerställa att barn i Sverige får sjukvård på lika villkor som vuxna.

Detta beslut bryter dessutom mot Barnkonventionen, särskilt artikel 23 som säger att barn med funktionsnedsättningar har rätt till särskilt stöd för att leva ett fullvärdigt liv. Även Funktionsrättskonventionen, som Sverige har förbundit sig att följa, kräver att personer med funktionsnedsättningar ska få tillgång till utbildning på lika villkor. Vi kräver att Eskilstuna kommun: ✅ Gör om utredningen som föranlett förslaget. Utredningen lämnas dessutom inte ut, utan avslås vid begäran att ta del av den.  ✅ Stoppar nedläggningen av SRC1 tills beslut om att inhämta en utredning kan bli överenskommet av nämnden.  ✅ Tar fram en långsiktig lösning där elevernas behov och rättigheter sätts i första hand. Inte prioriteras efter budget.  ✅ Lyssnar på berörda barn, vårdnadshavare och personal innan beslut fattas. Analysera och presentera konsekvenserna av olika förslag i led med funktionsnedsättningen och framtidsplaner hos eleven.  ✅ Ta stöd av elevhälsan, BuP och Habilitering vid utredning av avveckling av en verksamhet som SRC. ✅ Intervjua samtliga rektorer som har elever placerade på SRC samt deras erfarenheter av betydelsen för eleven och skolgången.  Barn med särskilda behov har rätt till en skola där de får det stöd de behöver för att lyckas – vi kan inte acceptera ett beslut som försämrar deras framtid eller livskvalitet och framtida möjligheter att ta del av utbildning utifrån de förutsättningar som de har behov av.  Skriv under namninsamlingen för elevernas skull och gör din röst hörd. Namninsamlingen är planerad att lämnas in till Grundskolenämndens sammanträde 24/4-2025. #RäddaSRC1 #BarnensRättTillStöd #ViKräverHandling #Funktionsrättkonventionen #Barnkonventionen #Likarätt #Frånvaro #Autism #Dittstödbehövs #Förframtiden #Skollagen #Rätttillstöd 

Vi vill ha tillbaka våra dygnspass – för brukarnas och personalens skull. Vi som arbetar  som personal vill fortsätta att ha dygnspass, eftersom det gynnar både oss och de vi tar hand om.  Våra brukare mår bäst av kontinuitet och trygghet, vilket blir svårt att upprätthålla nu när det sker flera personalbyten under dagen. När en och samma personal är med brukaren hela dygnet skapas en lugn och stabil miljö.  Det minskar stress och oro, både för brukarna och för oss som personal.  Vi lär känna deras behov bättre och kan ge en mer personlig och kvalitativ omsorg. För oss i personalen innebär dygnspass också en bättre arbetsmiljö, där vi får mer sammanhängande ledighet och kan arbeta mer effektivt.  Nu när dygnspassen togs bort har vi fått flera korta arbetspass med fler resor till och från jobbet, vilket  påverkar hälsan negativt, en känsla av att inte få återhämtning.  Vi vill ha tillbaka våra dygnspass – för brukarnas välmående och för att vi ska kunna fortsätta göra vårt jobb på bästa sätt.

Barn behöver en säker och lugn förskolemiljö, där de har pedagoger som finns där när dom behöver det.  En förskola i Tidaholms tätort hotas nu av stängning på grund av att kommunen vill spara pengar. Ursäkten är att det föds för lite barn ... Detta är inte rätt sätt att spara pengar, vi borde lägga mer pengar på våra barn och deras framtid. Vi borde lägga pengarna på personal som tar hand om våra barn för att vi måste jobba. Vi måste få ett stopp på nedskärningarna i förskolorna och skolorna. Barnen är våran framtid och det är vårat jobb att se till att dom får en trygg plats att växa i.  Med hjälp av den här namninsamlingen så vill jag/ vi vars barn som blir drabbade av denna nedstängning visa kommunen att deras beslut är felaktigt. Att dom ska behålla förskolan och barnens trygga miljö. Skriv under du med, om inte för dig själv, så för barnens framtid. 

Moderaterna (med stöd av KD, C, L och SD) i Västra Götalandsregionen vill införa ett vårdval inom barn- och ungdomspsykiatrin med syftet att förbättra tillgängligheten och korta väntetiderna. Genom att öppna upp för fler vårdgivare vill de öka valfriheten och möjliggöra snabbare insatser för dem som behöver vård. De tänker att vårdvalet kommer att förbättra arbetsmiljön och göra yrken inom psykiatrin mer attraktiva för att på så sätt lösa personalbristen inom BUP och förbättra vårdkvaliteten.  Förslaget har mötts av stark kritik från bland andra Hälso- och sjuvårdsnämndens styrelse, Närhälsans styrelse, läkare nom BUP samt de rödgröna styrande partierna (V, S och MP) som menar att ett vårdval riskerar att vården för barn och unga tvärtom försämras. Några av argumenten lyder: 1. Risk för ökad ojämlikhet i vården: Det befaras att vårdvalet kan leda till en koncentration av mottagningar i storstadsområden, vilket skulle innebära sämre tillgång till vård för barn och unga i glesbygdsområden. Eftersom regionen inte kan styra var privata aktörer etablerar sig, kan detta resultera i en ojämn fördelning av vårdtjänster över regionen. 2. Försämrad samverkan: Effektiv vård för barn och unga med psykisk ohälsa kräver nära samarbete mellan olika aktörer såsom familj, skola, socialtjänst och BUP. Styrande politiker menar att ett vårdval kan fragmentera vården och försvåra denna nödvändiga samverkan.  3. Ökade kostnader utan garanterad förbättring: Erfarenheter från andra regioner, som Stockholm och Dalarna, antyder att vårdval kan leda till högre kostnader utan att förbättra tillgängligheten eller kvaliteten på vården. Vi anser att det är oansvarigt att införa ett sådant system utan att först genomföra noggranna analyser och utredningar.  4. Negativ påverkan på personal och utbildning: Läkare inom BUP har uttryckt stark oro för att vårdvalet kan leda till kompetensflykt från den offentliga sektorn, vilket kan förvärra bemanningssituationen och påverka utbildningen av nya specialister negativt. Dessutom kan arbetsmiljön försämras för de kvarvarande anställda, vilket i sin tur kan påverka vårdkvaliteten.  5. Barnpsykiater är flaskhalsen inom BUP. De krävs i stort sett inom verksamheter som gör mer än att bara utreda NP-diagnoser. Utan att lösa problemet med att utbilda fler barnpsykiater så kommer vi inte få en större kapacitet utan bara flytta dessa kärnkompetenser från offentlig BUP verksamhet till privat, till ökad samhällskostnad. Sammanfattningsvis menar vi att införandet av ett vårdval inom BUP i VGR troligt kan leda till ökad ojämlikhet, försämrad samverkan, högre kostnader och negativa konsekvenser för personal och utbildning, utan att förbättra tillgängligheten eller kvaliteten på vården för barn och unga med psykisk ohälsa. Det går alltså stick i stäv med vad oppositionspartierna utlovar och bör därför dras tillbaka! Nedan några artiklar om du vill läsa mer om frågan Vårdval inom Bup väntar i VGR efter SD-beslut: »Djupt oroande« Nu kan hela barnpsykiatrin förändras i grunden – Borås Tidning Katastrofalt för barn med svår problematik om bup privatiseras | Göteborgs-Posten Ett vårdval BUP fixar inte barn och ungas psykiska hälsa | TTELA Vårdval BUP kostar mer än beräknat – Region Dalarna flyttar 20 miljoner från primärvården | SVT Nyheter Denna namninsamling har skapats av oroliga psykologstudenter med erfarenhet från BUP samt yrkesverksamma inom BUP.

År efter år har vi sett hur våra arbetsvillkor försämras, arbetsbördan ökat och hur arbetsgivaren gång på gång brutit mot ingångna avtal – utan några kännbara konsekvenser. HÖK 21 var ett svek, HÖK 24 var ett svek och HÖK25 är på väg att bli ännu ett svek. Det är inte längre hållbart att fortsätta acceptera avtal som arbetsgivaren delvis ignorerar, samtidigt som arbetsmiljön försämras och fler lärare blir sjuka eller tvingas lämna yrket. Det är dags att sätta ner foten, något som borde ha gjorts för länge sedan. Lönen är inte huvudfrågan – det är arbetsvillkoren. Vi kräver reglerad undervisningstid och reglerade klasstorlekar, något som fastslås av regeringens/riksdagens senaste utredning om regleringar i skolan. En lärare kan inte undervisa hur många elever som helst samtidigt, hur många klasser som helst och samtidigt bibehålla kvaliteten samt värna om hens hälsa. Det är dags att erkänna att läraryrket inte fungerar på samma sätt som industrin.  En fabriksarbetare kan öka produktionen genom effektivisering (ny organisation, ny maskineri) men en lärare kan inte undervisa fler elever och samtidigt upprätthålla samma kvalitet. Tvärtom – när planeringstiden och tid för efterarbete minskar, sjunker kvaliteten drastiskt. Detta drabbar både elever och lärare.  Återkommande nedskärningar gör att lärarkåren, i synnerhet i förskolan och grundskolan går på knäna: stödlärare, speciallärare, elevassistenter, kuratorer, psykologer och skolsköterskor försvinner från våra skolor, vilket ökar de befintliga lärarnas arbetsbörda ytterligare.  Svenska skolan är kraftigt underfinansierad och t.o.m. i en välmående kommun som Täby har man tyvärr exempel som träslöjdslärare som tiger material på byggarbetsplatser eller hemkunskapslärare som får nöja sig med två kanelpåsar i stället för fyra för att budgeten inte räcker till. Ibland kan det till och med vara inköpsstopp. Det finns t.o.m lärare som inte ens hinner ta ut sin lagstadgade lunchrast! Samtidigt sitter tusentals obehöriga människor på lärartjänster som enligt lag borde annonseras och tillfalla behöriga och legitimerade lärare. Ca 30% av undervisande personal i grundskolan är inte lärare (ännu högre i friskolorna), något som de flesta vårdnadshavarna inte känner till eller väljer att strunta i med förödande konsekvenser för elevernas kunskapsutveckling.  Anledningen brukar vara att de är billigare och lydigare än någon med lärarexamen. Många medlemmar har fått nog. Vi väntar på en förbundsstyrelse och en avtalsdelegation som vågar stå upp för oss och ta ut oss i strejk. Även om vi inte får exakt det vi kräver, kommer vi att ha visat arbetsgivaren att vi är redo att kämpa, vilket kommer att påverka framtida förhandlingar. Vi är färdiga med att stillatigande acceptera villkor som bryter ner oss och urholkar skolan.  Nu är det dags att agera – och att göra det på riktigt! Lärarkåren har länge varit redo för strejk, och många är beredda att tillfälligt gå ner i inkomst för att ta striden. Även om strejkkassan inte skulle räcka för en total strejk på obestämd tid kan man inleda med en fullskalig strejk och därefter övergå till 1–2 strejkdagar per vecka. En lågintensiv strejk 1-2 dagar i veckan skulle kunna pågå i flera månader, t.o.m år! Med rätt strategi kan vi maximera trycket på arbetsgivaren och minimera risken för att lärarna tvingas tillbaka under dåliga villkor. En riktad strejk skulle kunna planeras så att den påverkar arbetsgivaren och skolans verksamhet så mycket som möjligt – exempelvis under nationella prov, betygsättning, utvecklingssamtal och andra kritiska moment. Det finns säkert andra effektiva eller långdragna sätt att strejka på. Det handlar inte bara om att få ett bättre avtal här och nu, utan snarare om att skicka en tydlig signal: vi accepterar inte längre villkor som gör oss sjuka, som driver oss bort från yrket och som förstör kvaliteten i undervisningen. Även en misslyckad strejk skulle skicka rätt signal till arbetsgivaren. Man missar alltid alla skott man inte skjuter. Låt oss skjuta! Med förhoppning om mod och beslutsamhet,

Eleverna på Kvarnbergsskolan är i åldrarna 5-12, de måste enligt detta förslag transportera sig utmed Mariebergsviken samt Vikenpassagen som efter ombyggnationer är en av de mest igenkorkade vägarna i kommunen, detta kommer att bidra till att de får längre dagar på fritids eftersom föräldrar/vårdnadshavare som ska lämna/hämta dem kommer att sitta fast i bilköerna som redan finns. Bilköerna kommer öka eftersom all trafik skall ta sig från rondellen vid Tullhusgatan och fram till Orrholmsskolan. Det finns även en höjd risk att barn vintertid kommer att ta en genväg över isen i Mariebergsviken för att spara tid och därigenom öka risken att de går igenom med olyckor till följd. Kommunen har på ett informationsmöte med vårdnadshavare 20/3 -25 uttalat sig om att anledningen till att de vill flytta elever från Kvarnbergsskolan till Orrholmen istället för högstadieelever är för att det inte är ett område de vill att högstadieelever ska vistas i. Men lågstadieeleverna ska göra det!?  Vart är logiken i det?

En av de mer uppmärksammade händelserna var när Blackstone investerade i Oatly. Detta ledde till en stor kritikstorm mot Oatly, då många av deras kunder ansåg att Blackstones övriga investeringar gick emot Oatlys hållbarhetsprofil. China Resources är en stor bidragsgivare till globala växthusgasutsläpp, och som ett stort statligt ägt företag spelar China Resources en betydande roll i detta. Generera betydande utsläpp och avfall. En stor miljöbov Genom sina investeringar i jordbruksmark har Blackstone kritiserats för att bidra till skogsavverkning, särskilt i känsliga områden som Amazonas. Målet måste vara att Oatly skall bort som huvudpartner i MFF.

Jag skriver med stor besvikelse och ilska över Ängelholms kommuns beslut att drastiskt höja hallhyran med 90 % och samtidigt minska elitstödet med 50 % för 2025. Detta är ett beslut som direkt tvingar en av Sveriges mest framgångsrika idrottsklubbar på damsidan – oavsett sport – att lägga ner sin elitverksamhet. Vi pratar om ett lag som vunnit åtta SM-guld, varav fem på raken, och som har satt Ängelholm på kartan som en av Sveriges främsta volleybollstäder.  Hur kan kommunen se på när en förening, som inspirerat så många unga tjejer att satsa på sin idrott, nu får ge upp på grund av deras beslut? Det här handlar inte bara om ett elitlag. Det handlar om ungdomarna i föreningen, om deras förebilder och om deras framtida drömmar.  Utöver den katastrofala påverkan på ungdomsverksamheten och jämställdheten inom idrotten kommer detta också att sänka nivån på hela Elitserien i volleyboll. När ett av ligans absoluta topplag försvinner påverkar det konkurrensen, kvaliteten och intresset för svensk volleyboll på högsta nivå. Att Ängelholms kommun genom sitt beslut bidrar till att försämra svensk elitidrott är både skamligt och obegripligt. Kommuner brukar ofta prata om vikten av folkhälsa, jämställdhet och vikten av att behålla ungdomar inom idrotten. Med detta drar kommunen undan mattan för en förening som bevisligen levererar på högsta nivå och samtidigt fungerar som en stark kraft för ungdomsidrotten i Ängelholm.