Livsmedelsförsörjningen i världen blir alltmer omöjlig eftersom jordbruksmark förstörs på grund av klimatförändringar, krig och exploatering.   Helsingborg har tur, för här finns Sveriges finaste mark (klass 9 av 10) som förser oss med närproducerad mat. Samtidigt har politikerna beslutat att just den marken ska kunna asfalteras och användas för att bygga exempelvis e-handelslager. Jordbruksmarken blir på så sätt förstörd för all framtid. Kommunerna har ett ansvar för hur befolkningen ska försörjas med mat om det blir krig och kris. Därför behöver vi bevara lantbruk och jordbruksmark i Helsingborg.

Följande citat är vittnesmål från undersköterskor och sjuksköterskor som arbetar inom högspecialiserad vård på ett sjukhus i Stockholms län. Genom att lyssna till dessa blir det tydligt hur omfattande problemen är.  "Jag har arbetat treskift i nästan hela mitt yrkesliv, och jag har aldrig varit så trött som jag är nu sedan de nya schemareglerna infördes. Aldrig tid för återhämtning. Personligen lägger jag ju gärna kväll, dag, kväll, dag. Då får jag vila mellan dag- till kvällspasset och dessutom kontinuitet med patienterna." - SSK "Jag har nog aldrig varit så trött som jag är nu, sedan dom nya schemareglerna infördes... och tänk på alla som har småbarn, när träffar dom sina barn?"  - USK  "Aldrig känt mig så trött. Känner mig deprimerad på grund av arbetstiderna." - USK "För att få ihop mina timmar måste jag schemalägga så att jag börjar redan klockan 12 när jag jobbar kväll. Till det vill jag säga att jag avskyr att börja klockan 12 men ser inte att jag har något annat val. Dessutom har passbyten blivit svårare. Ibland händer det saker i livet som gör att man behöver vara ledig en dag alternativt byta pass från dag till kväll. Det är nu nästan omöjligt på grund av schemareglerna. Det betyder att jag missar att gå på kalas, delta i olika evenemang, gå på middagar och så vidare. Jag känner mig oerhört begränsad över att inte kunna få bestämma mer över min egen arbetstid, JAG vet bäst SJÄLV hur jag bör arbeta för att må bra." - SSK "Jag tycker att man blir tröttare efter de nya schemareglerna och det känns som att man jobbar fler timmar än tidigare. Dom påverkar också mitt privatliv på ett negativt sätt. Jag har inte tid lägre att träffa mina barn eller träna som tidigare." - USK "Arbetstiderna för personer inom vårdyrken var redan innan denna arbetstidsregel infördes väldigt begränsande. Små möjligheter till att styra när du vill börja eller sluta ditt arbetspass och inga möjligheter till distansarbete försvårar att få ihop familjelivet. Detta är nu ännu svårare efter införandet av 11-timmars dygnsvila. " - SSK "Var ska jag börja? Jag hinner sällan träffa min sambo, hund eller annan familj/vänner. När jag väl är hemma är jag ofta så pass trött att jag helst inte vill göra någonting alls utom att vila." - USK "Mitt familjeliv lider oerhört. Jag kan inte vara med på mina barns träningar, uppvisningar eller tävlingar för jag näst intill alltid arbetar. Det är inte möjligt att byta pass. Vi överväger att dra ner på barnens träningar för att få ihop familjelivet sedan dygnsvilan infördes. Jag är rädd att det ska riskera att barnen hamnar i dåligt sällskap och mindre aktiva. Utöver detta känner jag en stor stress och ett dåligt samvete över att inte ha tid att vara hemma med min familj" - SSK "Ibland blir man satt att arbeta kväll och natt så många pass per vecka att det känns som om mina barn inte kommer känna igen mig. Överväger att bytas bana helt på grund av dessa regler från högre instanser som anser sig veta vad som är bäst för andra människor" - SSK "Tidigare gymmade jag flertalet gånger i veckan. Det känner jag att jag inte har tid för numera. Eller det blir snarare bort prioriterat, som så mycket annat. Försöker få ihop allt på min lediga tid men det är svårt. Eller så är jag för trött." - USK "Jag jobbar mycket kvällar på grund av att många undersköterskor på vår avdelning, efter den nya arbetstidslagen, endast vill jobba förmiddagar. Det är ju ingen som vill jobba kväll när man sen ska gå på ledighet. Därför blir det ibland att jobbar bara kvällspass 3 veckor i sträck." - USK "Innan den nya arbetstidslagen kom kunde vi avsluta med ett förmiddagspass innan ledighet och börja efter ledighet med kvällspass. Då blev ledigheten förlängd och man fick mer tid för återhämtning. Det är inte längre möjligt på grund av de nya reglerna." - USK "Byten av pass blir nästan aldrig godkända på grund av de nya schemareglerna, så ibland känns det inte ens värt att försöka. Därför kan jag mer sällan vara med på olika privata tillställningar eller gå på läkarbesök." - USK "Personligen tycker jag, precis som många andra, att det är svårt med byte av pass med varandra och det är svårt att få till ett bra schema. Jag har mindre kontroll över mitt privatliv och jag missar saker som familjemiddagar och träningspass jag gärna vill gå på. Det är helt enkelt jobbet som styr det mesta. För några år sedan pratade man om hur vi ska blir en mer attraktiv arbetsgivare, definitivt inte med de reglerna som gäller nu. Jag är en av de som gillar att jobbar kväll och dag efter varandra. Mer flexibilitet i schema tack!" - SSK "För mig som jobbar med att schemalägga kan jag säga att korrigering av schema har blivit betydligt svårare. Till exempel, när man täckt luckor och därefter gör en slutgiltig kontroll så är det ofta fel på veckovilan. Då behöver jag ta bort pass, vilket skapar nya luckor och pass jag inte vet var jag ska lägga in dom. Dessutom är det idag så gott som omöjligt att få till pass-byten i ett fastställt schema - som är efter en anställds önskemål. Arbetsgivaren kan dock genomföra dessa byten oavsett. Detta har skapat missnöje hos personalgruppen som märks tydligt för mig som jobbar med schemaläggning." - USK/Admin

Det brådskar! Förslaget från Utbildningskontoret kommer att presenteras på utbildningsnämndens möte den 13 november och beslutet tas i december. Ju fler som skriver sitt namn desto större tryck kan vi lägga på kommunen att dra tillbaka förslaget. Fakta om Vångaskolan I centrala Vånga ligger skolan som består av årskurs F-6, fritidshem samt öppen 10-12-årsverksamhet. På Vångaskolan arbetar 18 personal och vi har en hög behörigheten bland vår personal. I nuläget går det 108 elever i skolan. Skolan leds av en rektor och vi har också en kurator på heltid. Hösten 2020 fick skolan möjlighet att anställa en förstelärare och en lärarassistent vilket blivit ett stort lyft för hela skolan. Eleverna i skolan har en hög måluppfyllelse och det får de genom att skolan ger varje elev de bästa möjligheterna att utvecklas efter sina egna förutsättningar.  Det finns också en förskola i Vånga så barnen kan börja sin skolgång i invand miljö. https://norrkoping.se/skola-och-forskola/grundskola/kommunala-grundskolor/vangaskolan

Att införa “Nattstopp” är ett avgörande steg för att skapa en tryggare stadsmiljö. Många känner sig osäkra när de reser hem ensamma på kvällar och nätter, särskilt kvinnor och äldre. Genom att låta passagerare stiga av närmare hemmet kan vi minska risken för otrygga situationer och göra kollektivtrafiken tillgänglig för fler, oavsett tid på dygnet. Denna åtgärd handlar om allas rätt att känna sig trygga. Att stödja kampanjen innebär att bidra till ett samhälle där säkerhet och tillgänglighet värderas högt.

Vi kan göra skillnad om vi gör detta tillsammans! Över 5300 medborgare skrev under namninsamlingen som genomfördes 2023 för att rädda akuten i Köping, det fick också (1) politiker från styret att byta fot i frågan och rösta för att rädda akuten. Nu behöver vi organisera oss igen och samla det sista mandatet! Vi kommer att rädda akuten och arbetar för ett återöppnande 2026! Bakom oss står också tre politiska partier - Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet. Nu måste vi visa vår folkvilja, så skriv under idag!

2020 antog Sveriges riksdag förslaget ”Inriktningen för en nära och tillgänglig vård” där man slog fast att primärvården skulle bli navet i sjukvården för att skapa ökad tillgänglighet, kontinuitet och delaktighet för patienterna.  Det som redan för fyra år sedan var tänkt som en satsning på primärvården har tyvärr inte fått något större genomslag i Region Skåne. Primärvården är fortsatt gravt underbemannad och alltför många patienter söker sig till akutmottagningar och jouröppna vårdcentraler för åkommor som man bäst hade handlagt i primärvården kontorstid. Detta är både ineffektiv och kostsam sjukvård. I stället för att gå till botten med problemet verkar regionledningen i Skåne tro att det finns en "quick fix” där deras lösning är en omorganisation, en ny förvaltning, de kallar ”Nära vård och hälsa”. Regionledningen menar att den nya förvaltningen/vårdformen ska vara lösningen för de patienter som inte kommer till på sin vårdcentral under dagtid eller "faller mellan stolarna" mellan primärvård och sjukhus.  Som ett led i omorganisationen ska man skapa ”Nära Vårdenheter" där man slår ihop nuvarande kväll- och helgmottagningar och akutmottagningar i syfte att avlasta akutmottagningarna. De som ska arbeta på de nya enheterna är dock de samma som idag arbetar på vårdcentraler och på sjukhus. Det blir alltså bara en förflyttning av personal. ”Nära Vårdenheterna" ska tillsammans med 1177, läkarbilar och uppdrag som nu ligger i primärvårdsförvaltningen (t.ex. ASIH och mobila team närsjukvård) flyttas till den nya förvaltningen. Allt detta har planerats utan medarbetarinflytande och ska starta 1 januari 2025!  En anledning till att regeringen och SKR kom överens om reformen nära vård är den förväntade förändringen av demografin där antalet patienter över 80 år kommer öka med 50 % de närmaste åren. Den nära vård som beskrivs i underlaget från SKR och regeringen är tänkt som ett sätt att hantera denna åldrande befolkning, ett uppdrag som bäst sköts utifrån primärvården. Multisjuka äldre behöver kontinuitet och en möjlighet att lära känna sin läkare, de är inte särskilt hjälpta av en närakut (”Nära vård” enhet). Det är också anmärkningsvärt att det i överenskommelsen kring nära vård mellan staten och SKR från 2020 uttryckligen står att: ”Utvecklingen av nära vård innebär inte en ny organisationsform eller vårdnivå”.   Vi motsätter oss starkt denna omorganisation då den inte åtgärdar grundproblemet, alltså att primärvården har ett orimligt uppdrag i förhållande till dess resurser. Vi ser i stället stora risker att primärvården ytterligare utarmas då personal från primärvården kommer att behöva bemanna den nya förvaltningen. Samtidigt riskerar man att splittra och slå sönder välfungerande sjukhus i Ängelholm, Landskrona, Trelleborg och Hässleholm genom att dela in akutmottagningar och övriga sjukhuset i olika förvaltningar.  Vi har haft många samtal med oroliga medlemmar och medarbetare där ingen verkar förstå nyttan med ovanstående plan, för vare sig personal eller patienter. I dialog med projektledningen har vi inte heller fått svar på dessa frågor. Personalen känner sig överkörd och har tappat förtroendet för Region Skåne. Medarbetare har redan sagt upp sig i protest och fler pratar om att göra samma sak. Vid upprepade möten med såväl regiondirektören, projektledningen och styrande politiker har vi framfört vår oro enligt nedan utan att få något som helst gehör. Därför har vi valt att genomföra denna namninsamling för att skapa opinion gentemot ledande politiker och tjänstemän.   Vi motsätter oss: • Behovet att skapa en ny förvaltning för att jobba med omställningen till nära vård.  • Tidsplanen! Från förslag i mitten av augusti 2024 till införandet av förändringen 1 januari 2025! • Att planen är mycket otydlig och författad av strateger, chefer och politiker utan verklighetsförankring och som sinsemellan dessutom inte verkar vara överens, vilket ger intrycket av ett hafsverk.  • Att medarbetare och fackliga organisationer involverats sent. När vi väl får informationen verkar allt redan vara bestämt och något egentligt inflytande bedömer vi i nuläget inte att vi fått. Det rimmar dåligt med Region Skånes värdegrund ”välkomnande, drivande, omtanke och respekt”.  • Att vi trots upprepade möten inte fått någon logisk förklaring till hur denna omorganisation faktiskt ska leda till de positiva förändringar man målar upp.  • Att hela idén saknar evidens och bara är ett riskabelt experiment Vi ser följande risker: • Att man genom att skapa ytterligare en vårdaktör skapar fler murar och instanser som patienterna kan bollas runt mellan, vilket blir sämre både för patienter och personal.  • Att den nya förvaltningen konkurrerar med vårdcentralerna om distriktsläkare och leder till ännu sämre situation på vårdcentralerna. Det går helt emot önskan om ökad kontinuitet i primärvården. Det skulle även drastiskt försämra möjligheten att utbilda fler ST-läkare i allmänmedicin.  • Att “Nära Vård-enheterna”, likt närakuterna i Stockholm, leder till ökad vårdkonsumtion och lågvärdevård. Utredning av primärvårdsflöde på en akutmottagning leder till ökad benägenhet till onödiga blodprover och röntgenundersökningar.  • Att man genom denna toppstyrda och stressade organisationsförändring orsakar minskat förtroende för Region Skåne som arbetsgivare ledande till personalflykt (här drar vi paralleller med ex. Nya Karolinska i Stockholm).  • Att man riskerar att splittra sjukhusen i Ängelholm, Landskrona, Hässleholm och Trelleborg när man separerar akuten från övriga delar av sjukhuset i två olika förvaltningar.  • Att utbildningen av läkarstudenter, AT-, BT- och ST-läkare påverkas när man skapar nya vårdformer som ej överensstämmer med Socialstyrelsens målbeskrivningar av måluppfyllelse.  • Att en ny förvaltning innebär ökat behov av administratörer, kostsam administration leder till mindre pengar för patientvård.  • Att genomföra denna omorganisation samtidigt som planerat hyrläkarstopp och införande av SDV (Skånes nya journalsystem) våren 2025 kommer bli ett stålbad för personalen med stor risk för personalflykt och katastrof för patienterna.  • Att den nya förvaltningens ”Nära Vård-enheter” inte har några egna anställda läkare (utan de lånas in från andra förvaltningar) kan leda till att driv till förändringsarbete saknas, ett otydligt ledarskap, ett oklart arbetsmiljöansvar uppstår samt en minskad flexibilitet vid t.ex. sjukdom.

Det här handlar inte bara om att vi inte vill ha en transportväg i vårt område, det handlar om att bevara en del av vår gemenskap och trygghet. När de tar bort vår björkallé och boulebana, försvinner inte bara några träd och en lekplats – det är vår vardag som förändras. Det är där vi träffas, umgås och skapar minnen. För många äldre är boulespelet ett sätt att hålla sig aktiva, och för barnfamiljer är det ett säkert område att leka på. Men det är också en fråga om säkerhet och livskvalitet. Att ha tunga lastbilar som kör förbi våra hem hela dagen skapar en enorm risk, särskilt för våra barn och äldre som rör sig ute. Vem skulle kunna slappna av när man vet att ens barn leker nära farliga transporter? Och tänk dig att vakna varje morgon av buller och skakningar, att behöva flytta sina bilar för att det inte längre finns någon parkering, och att veta att hela ditt bostadsområde förändras för alltid. Vi förstår att vattentornet behövs, men det måste finnas andra lösningar än att offra vårt boende och våra gemensamma ytor. Så för mig handlar det om att skydda vårt område, våra relationer och vår trygghet. Det här är vårt hem, och vi borde ha rätt att bevara det som en säker och trivsam plats för alla som bor här." Det är viktigt att både hjärta och hjärna talar när vi diskuterar något som påverkar oss så djupt. Skriv under om du håller med och vill att våra röster ska höras. Denna protestlista stöds av Hyresgästföreningen Kullsvedsvägen & Skärgårdsvägen. Skriv gärna under listan och lämna in era synpunkter så vi kan presentera dem gemensamt till ansvariga beslutstagare.

Idag är det tyvärr praxis att kommuner planerar och bygger megaförskolor (dessa går även under benämning storförskolor). Detta är förstås vansinne och vi - föräldrar, pedagoger och andra  - måste gå samman och säga stopp till denna utveckling. Alla barn har rätt till en god och hälsosam uppväxtmiljö! OBS! Efter att du skrivit under (och ev valt att dela kampanjen vidare) ser vi gärna att du också skriver din åsikt, eller ett vittnesmål ifall du har personliga erfarenheter från megaförskolor. Tack på förhand! Läs mer: www.megaförskolan.se Kontakt: [email protected]

Modeshögs förskola har ett strategiskt geografiskt läge som den sista östliga förskolan i Trelleborg innan Smyge. Den är helt avgörande för familjer bosatta i Gislövs läge , Gislövs strandmark , Simremarken , Böste och omgivande byar, där inga alternativ finns. En avveckling av Modeshög skulle innebära att en sträcka på över 12 km blir utan förskola.  Många familjer går eller cyklar till Modeshögs förskola. Dessa barn skulle förlora möjligheten till daglig hälsosam motion och en trygg , närliggande lärandemiljö . Barnfamiljer väljer boplatser som inte kräver längre pendling än nödvändigt. Bortsett från Gislövs läge saknar området lokalbusstrafik , och regionbussen når inte förskolorna Österjär och Dalajär . De flesta familjer skulle behöva köra bil, vilket ökar biltrafiken och strider mot kommunens såväl som nationella miljömål . Vidare kommer biltrafiken runt de andra förskolorna att öka, vilket kommer vara problematiskt för grannar och för förskolebarnen i sig i ökad olycksrisk . Detta strider i sig självt mot Boverkets riktlinjer .  Forskning och FNs Barnkonvention understryker vikten av trygghet i barnens lärandemiljö . En trygg anknytning gör att barnen vågar utforska , lära sig nya saker och skapa nya relationer. Om Modeshögs förskola stängs, kommer barnen förlora sina trygga relationer till pedagoger , kompisar och inne- och utemiljön, vilket skapar stress och osäkerhet. Samtliga barn på Modeshögs förskola skulle ryckas upp från allt detta och det är definitivt inte att beakta som barnens bästa, vilket såväl läroplan som barnkonvention poängterar. Förskolans personal och pedagoger påverkas naturligtvis också. Man vill veta att man har ett jobb att gå till och därför riskeras en personalflykt startas efter fattat beslut, vilket redan under nuvarande läsår kommer att skapa otrygghet som ingen vuxen borde vilja utsätta ett barn för.  Modeshögs förskola har funnits med länge och tidigare beslutfattare har klarat av att hantera skiftningar i kapacitetsbehov . Att nu föreslå att stänga ned är ett mycket kortsiktigt beslut . Befolkningsprognoser är trots allt prognoser, och de senaste årens sådana har med facit i hand varit felaktiga. Att för en gångs skull istället ha en rimlig storlek på barngrupperna och en kapacitet att ta emot fler barn när prognoserna vänder uppåt igen borde ses som en tillgång och fantastisk möjlighet.  Enligt Skolverkets riktlinjer bör barngruppernas storlek vara 6–12 barn för 1–3-åringar och 9–15 barn för 4–5-åringar. En avveckling av Modeshög skulle göra det svårt för Dalajär och Österjär att vara i närheten av dessa rekommendationer. Modeshögs förskola har 66 inskrivna barn , och majoriteten av dessa barn kommer att fortsätta i förskola nästa höst. En högst bidragande faktor till att antalet inte är högre är att man nekat nya barn en plats och enbart tagit in syskon. Förutom alla dessa barn som nu föreslås tvångsförflyttas måste man alltså också beakta alla dem som nekats plats och alla dem som inte ens har sökt plats ännu.  Området kring Modeshög är attraktivt för barnfamiljer och det kommer sannolikt att locka fler unga människor till området, om det finns en förskola. I området pågår även en generationsväxling , vilket talar för en ökning av barn. Att minska samhällsservicen här riskerar att bromsa tillväxten. Förskolan är inte bara en utbildningsplats, utan en mötespunkt som stärker hela lokalsamhället . Kommunen bör i stället satsa på att stärka ytterområdena och arbeta för att få fler familjer att bosätta sig här, vilket är avgörande för Trelleborgs tillväxt och framtid som en attraktiv kommun. När man stänger en förskola, signalerar det att området inte längre prioriteras.  I diskussionen om eventuell avveckling av förskolor i Trelleborg måste hänsyn tas till geografisk placering av de aktuella förskolorna, och man bör titta på Trelleborg som helhet och inte ett enskilt rektorsområde.  Att stänga en välfungerande förskola med bra lokaler, naturskön utemiljö och engagerade pedagoger för att spara pengar är inte att ta barnens bästa i beaktande och absolut inte att fatta beslut utifrån vad som är bäst för barnen. Beslut om Modeshögs förskolas framtid bör, som FNs Barnkonvention säger, fattas med barnens bästa i fokus, inte utifrån kortsiktiga ekonomiska besparingar .

Bandhagen är inte bara en plats att bo på, det är vårt hem och en gemenskap där alla ska kunna trivas och utvecklas. För att vårt område ska fortsätta växa, både i kvalitet och i samhörighet, behöver vi bättre tillgång till samhällstjänster, fler mötesplatser, och stöd för lokala företag. Genom att skapa en hållbar och inkluderande framtid kan vi säkerställa att Bandhagen blir en ännu bättre plats att leva och bo på för alla invånare. Tillsammans kan vi göra skillnad!

Regeringen lägger miljardtals kronor på sänkta bränslepriser samtidigt som busslinjer dras in, pendlingssträckor läggs ned och biljettpriserna i kollektivtrafiken ökar. Kommuner och regioner tvingas till nedskärningar vilket får allvarliga konsekvenser för både välfärd och lokal omställning. Det är inte att visa vägen eller ledarskap, det är att bromsa oss in i framtiden. Verkligheten är kalla perronger, signalfel och försening till jobbmöten och hämtning på förskolan. Verkligheten är dyra elbilar och långsam elektrifiering. Det är försvårad kompetensförsörjning på grannorten på grund av bristande pendlingsmöjligheter. Biljettpriserna i lokaltrafiken har ökat dubbelt så mycket som bensinpriset under 2000-talet. Vid årsskiftet ökade exempelvis biljettpriset med 15 procent i Kronoberg och 18 procent i Uppsala. Dessutom jobbar nästan en av tre svenskar inom 15 minuters cykling från hemmet, men enbart en av tio cykelpendlar idag.  Genom att investera i kollektivtrafik och hållbara transportalternativ kan vi minska klimatpåverkan, öka rättvisan och förbättra livskvaliteten. Transportsektorn står för en tredjedel av Sveriges utsläpp som måste minska drastiskt om vi ska klara våra klimatmål. Källor: Billigare att tanka – men allt dyrare att ta bussen | SVT Nyheter Höjda priser inom kollektivtrafiken – i nästan alla regioner (tv4.se) Forskare: Dyr kollektivtrafik gör Sverige mindre rättvist (aftonbladet.se) Stockholms Handelskammare: SJ:s nedläggning av pendeln hårt slag mot samhället | SVT Nyheter Fler elbilar än bensinbilar i Norge – men Sverige backar | Dagens Arena

Genom att skriva upp sig på denna namninsamling kan vi visa för räddningstjänsten Mälardalen att brandstationen behövs och bidrar till ökad säkerhet i norra Västerås!