Tillsammans kan vi avgöra valet 2026 och driva samhället i en antirasistisk riktning!

MÅL ANTAL UNDERSKRFTER: 5000st, ca 11% av Arvika, Eda och Årjängs kommun. Ett servicekontor erbjuder altså vägledning och service för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Så om servicekontoret stänger, så försvinner även dessa myndigheter från våran stad. 1. Nya sträckan blir nästan dubbelt så lång. Många som bor utanför Arvika har redan omkring 1 timmes lång resväg till Statens servicekontor. Det blir altså betyligt längre reseväg och dubbla resekostnader för att ta sig till ett servicekontor, särskillt för de som bor i Arvika. Alla har inte heller bil vilket kan öka resetiden avsevärt. • Distanser: • Charlottenberg - Arvika, 3.8 mil • Charlottenberg - Karlstad, 10 mil • Årjäng - Arvika, 5.5 mil • Årjäng - Karlstad, 9.9 mil • Arvika - Karlstad, 7.5 mil 2. Kostnader i form av tid, pengar och energi. För många är det tufft att ta sig till Statens servicekontor redan idag och många behöver hjälp för att ta sig dit. Att stänga ner i Arvika ökar denna kostnad för enskilda personer. 3. Det är en trygghet att kunna ta sig till ett kontor för att be om hjälp. Emotionell stress att sitta i tim-långa telefonköer - om inte telefonsvararen lägger på automatiskt. och försöka ringa timme efter timme, dag efter dag kan vara fruktansvärt frustrerande och stressande. Att då ha möjligheten att kunna ta sig till ett servicekontor ger en trygghet. El / nätverk / telefoni kan slås ut så det inte går att varken ringa eller använda nätet. Då är det tryggare att ha ett servicekontor nära. En personlig kris kan ge trygghet att ha servicekontor nära. Myndigheter använder ett annat språk än vad "vanligt folk" är vana vid och det är ofta lättare att förstå om man pratar med någon på plats istället för på telefon. 4. Vissa ärenden kan enbart utföras på plats på servicekontoret. Många har inget eget BankID och då är det väldigt många ärenden som inte kan göras över telefon eller internet. Dessa personer blir altså tvungna att ta sig till ett servicekontor. Om man behöver ny en ny id-handling eller om man blir kallad till möte. --- Städer i hela Sverige drabbas av detta, delta i våran facebook grupp där vi diskuterar och samlar information: https://www.facebook.com/groups/523220427309456 Alla kontor som har beslutats att stänga:  Arvika - 30 maj Bollnäs - 13 juni Filipstad - 30 maj Kungälv - 23 maj Landskrona - 13 juni Lindesberg - 30 maj Motala - 30 maj Norrköping city - stängt sedan årsskiftet Piteå - 28 mars Simrishamn - 25 mars Trelleborg -12 juni Åmål - 30 maj Växjö Araby - 13 juni Östhammar - 13 juni

Sedan 2022 när Tidöpartierna tog över makten i Sverige har fattiga mammor blivit allt vanligare. Särskilt svårt har det blivit för de som är ensamstående, som har lågbetalda arbetaryrken eller som har en utländsk bakgrund. Samtidigt som en ekonomisk kris har slagit mot de med allra lägst marginaler, med skenande matpriser, höjda hyror och ökade energikostnader har regeringen konsekvent valt att bara satsa på de allra rikaste. Med jobbskatteavdrag och skattesänkningar för tiotals miljarder kronor årligen har de mest välbeställda knappt behövt känna av krisen. Samtidigt har allt fler mammor tvingas ta dyra lån för att ens kunna sätta mat på bordet och betala hyran. Fler barnfamiljer har vräkts och fler barn äter sitt enda mål mat i skolan. Det tillfälligt höjda bostadsbidraget, som infördes av den förra regeringen, slopades av Elisabeth Svantesson nu i januari. Stödet som gav ensamstående föräldrar upp till 1 325 kronor extra i månaden, är alltså borttaget. Detta försvårar livet avsevärt för de mammor som kämpar för att få livet att gå ihop. Bland organisationen Makalösa Föräldrars medlemmar, där nio av tio är mammor, svarar sju av tio ensamstående föräldrar att de ofta är oroliga för sin ekonomi och lika många svarar att de lagar annan mat till sig själva för att prioritera barnen. Endast tre av tio har möjlighet att låta barnen delta i fritidsaktiviteter som kostar. Att barnfattigdom är dyrt för samhället vet vi. Det är inte heller lönsamt för samhället att mammor går under ekonomiskt och hälsomässigt. ROT-avdraget har sedan 2009 kostat skattebetalarna närmare 200 miljarder kronor, och används allra mest av svenskarna med inkomster på över en miljon kronor årligen.  Det är ovärdigt ett välfärdsland som Sverige att prioritera satsningar på lyx-ROT istället för att jämna ut de extrema ekonomiska skillnaderna som annars bara växer.  Satsa de sammanlagda kostnaderna för ROT – 15 miljarder kronor inklusive höjningen –  på de mammor som idag går på knäna, Elisabeth Svantesson! Tänk vilken skillnad det skulle göra!

Sverige har skrivit under barnkonventionen vilket gör det till svensk lag. Att utvisa dessa barn som i år fyller 9, 13 och 15 år till Armenien, ett krigshärjat land som de aldrig varit i, riskerar att krossa deras barndom och drömda framtid. Familjen är dessutom väletablerade i samhället. Båda föräldrar jobbar och talar svenska. Mamman i hemtjänsten i Kristdala, pappan som bilmekaniker. De två äldre barnet är framgångsrika juniorboxare i Oskarshamns boxningsklubb. Det lilla samhället, skolan, boxningsklubben, vänner, bekanta och kollegor är förundrade över hur Migrationsverket helt verkar ignorera barnkonventionen men också det faktum att familjen är välintegrerade och föräldrarna viktig arbetskraft i en glesbygd dit få människor flyttar.  Skriv under för att visa myndigheterna att deras beslut är både inhumana, samhälls skadande och för de flesta helt obegripliga! 

  Inför riksdagsvalet 2022 var ett av vallöftena från de nuvarande regeringspartierna och SD att bygga ny kärnkraft. Snart tre år senare börjar man inse att det är omöjligt utan enorma subventioner.  Därför tänker man nu be riksdagen godkänna att vi som skattebetalare skall vara med och finansiera byggkostnaderna och garantera kärnkraftverkens lönsamhet genom garanterat höga elpriser i årtionden framöver. Det kommer att kosta miljarder! Pengar som så väl behövs till annat i vårt samhälle.  Den 13 april kommer organisationer och föreningar manifestera mot regeringens förslag på Sergels torg i Stockholm. Se mer information på SAMVERKAN ENERGI MILJÖ.    Kärnkraft är dyr och osäker.  Kärnkraft innebär stora ekonomiska, tekniska och andra risker. De initiala investeringskostnaderna är enorma, driftskostnaderna är höga, och vad slutnotan för nedmontering och avfallshanteringen blir är det ingen som vet. Konsekvenserna vid miljökatastrofer, krig eller terroristangrepp är omöjliga att förutse eller undvika. Förnybara alternativ är inte bara säkrare – de går snabbare att implementera och är kostnads-effektivare på lång sikt.    Kärnkraftens dolda pris – från uranbrytning till radioaktivt avfall. Kärnkraftens problem sträcker sig långt bortom reaktorerna. Från uranbrytning i känsliga områden, där lokalsamhällen ofta lider av föroreningar och förlust av biologisk mångfald, till den komplexa processen av anrikning och upparbetning. Något vi inte vill ha i vårt land. Varje steg innebär risker för människor och natur. Kärnkraft sprider ämnen i vår miljö som påverkar vår och andra livsformers arvsmassa.    Klimatomställningen kräver snabba beslut. Klimatkrisen är en av de största utmaningarna vi står inför. Utsläpp av växthusgaser måste minskas nu och det snabbt. Kärnkraft är inte fossilfritt och långt ifrån en lösning. Regeringens ensidiga kärnkraftssatsning kommer att medföra ökad mängd CO2 utsläpp då den hindrar de enklare, billiga och snabba förnybara alternativen.    Lösningar finns – det gäller bara att agera. Det är inte för sent att välja framtid. Vi har alla de teknologier vi behöver för att bygga ett 100 procent förnybart energisystem.    Dela gärna den här texten med dina vänner för att sprida kunskap. Du kan också dela Skiftets bild på Facebook eller Instagram. 

Detta är viktigt för att vi sjuka och pensionärer ska kunna leva med alla ökade priser på ALLT i samhället.  Många blir hemlösa. Barnfamiljer som knappt har råd att ha mat på bordet där en av föräldarna kanske är sjukskriven eller har sjukersättning. 

Vi alla står just nu inför enorma utmaningar med att försöka minimera påföljderna av klimatförändringarna. Vi ser redan hur samhällen och människor drabbas av fruktansvärda konsekvenser, översvämningar i Västafrika som dödade över 1500 människor, skogsbränder i Nordamerika som slukar allt i sin väg, dödliga värmeböljor över hela världen. Bara för att nämna en bråkdel. Att fortsätta finansiera fossilbolag som expanderar sin fossila verksamhet är att skydda de rikaste som bara blir rikare medan resten lider av konsekvenserna. Sedan Parisavtalet slöts har SEB stöttat fossilindustrin med 15,8 miljarder USD visar en rapport från Fair Finance Gudie med flera. SEB är den bank i Sverige med störst lån till fossilbolag som expanderar sin fossila verksamhet, det vill säga letar efter ny olja, kol och gas. Deras lån till fossilindustrin möjliggör för enorma koldioxidutsläpp vilket förvärrar den pågående klimatkrisen och driver samhället in i en oåterkallelig klimatkollaps. För att kunna stoppa de värsta konsekvenserna av klimatförändringarna och lyckas hålla oss under 1,5 graders uppvärmning behöver världen inte mer fossila bränslen, enligt den Internationella Energimyndigheten (IEA). Trots detta letar ungefär hälften av fossilbolagen som SEB ger lån till efter ny olja och gas och SEB ställer inga krav på att deras låntagare ska sluta expandera den fossila verksamheten. Det enda krav de ställer är att låntagarna ska ställa om för att förhindra global uppvärmning till 1,5 grader -- ett mål som de själva underminerar genom att ge pengar till fossil expansion. Detta är allt annat än den gröna image som SEB målar upp.  Det finns ingen finansiell stabilitet i en värld med klimatkollaps. Finansiering kopplad till fossilbolag driver på klimatkrisen och är mycket riskfylld. SEB måste avbryta deras finansiering av fossil expansion. Vi behöver även bankreglering som stoppar finansiering av fossila bränslen för att skapa rättvisa villkor för alla svenska banker. Finanssektorn ska tjäna samhället, inte förstöra det!

Förutom boendet är maten svenskarnas största utgift. Priserna har skenat iväg rejält. Betydligt mer än elpriserna. 

Vi är många som minns hur fackförbunden nobbade oss, Fridays for future och Greta när de vägrade att strejka för klimatet och gå med de globala klimatstrejken den 27 juli 2019. Krafter som tystats på många sätt genom åren, samtidigt som hållbarhetsfrågorna nu är allmänt tankegods.  Från facken har det varit förvånansvärt tyst i Sverige. Särskilt med tanke på hur alla de hållbarhetsfrågor som är direkt avgörande för oss arbetstagare, arbetsgivare och samhället i stort. Både här i Sverige och Globalt. Förvånansvärt tyst, samtidigt som svensk politik abdikerat från sitt miljö- och klimatansvar och där all förhoppning verkar ligga hos näringslivet och alltså fackförbundens motpart - arbetsgivarorganisationerna. Denna tystnad verkar ha brutits den 4e februari 2025 då fackförbunden gemensamt gick ut för första gången, tillsammans med miljörörelsen och föreningsrörelsen, i en uppmaning till regeringen om att skärpa klimatpolitiken (Läs mer här: Sveriges klimatpolitik går åt fel håll). Detta är glädjande, samtidigt som vi nu vill se en bestämdhet som sträcker sig bortom en debattartikel på öppet mål. I denna namninsamling vill vi därför nu utkräva svar av Fackförbunden om denna debatt är en papperstiger eller om Fackförbunden ska börja visa klorna i miljö- och klimatfrågan. Visa hur dessa krav ska följas upp av en handlingsplan som alla fackföreningar och lokala fackklubbar ska kunna handla efter. Med risk för att någon sådan handlingsplan inte finns idag vill vi här hjälpa Fackförbunden genom att anta vårt trepunktsprogram - 1. Informera alla fackföreningar och deras medlemmar om en gemensam strategi för hur punkter kring debattartikeln i Dagens Industri den 4e februari 2025 ska utkrävas av regeringen. Se punkterna nedan: • En svensk utsläppsbudget. • Stora samhällsinvesteringar.  • Stöd klimatomställning. • Energieffektivisering.  • Effektivare transporter.  • Utsläppsintensiva produkter.  2. Ta fram en lista med konkreta verktyg och lathundar för hur fackföreningsanslutna tillsammans med icke-ansluta kan driva på hållbarhetsfrågorna lokalt, regionalt och nationellt inom fackföreningarna och på arbetsplatserna. 3. Informerar alla Sveriges fackföreningsanslutna om "lagen om styrelserepresentation för de privatanställda" och mer specifikt "Rätten till styrelserepresentation" i syfte att rösta fram en arbetstagarrepresentant på arbetsplatser med minst 25 anställda och som framförallt skulle kunna arbeta med att främja miljö- och hållbarhetsarbetet i styrelsearbetet (Läs mer om lagen här)

Jag skriver med stor besvikelse och ilska över Ängelholms kommuns beslut att drastiskt höja hallhyran med 90 % och samtidigt minska elitstödet med 50 % för 2025. Detta är ett beslut som direkt tvingar en av Sveriges mest framgångsrika idrottsklubbar på damsidan – oavsett sport – att lägga ner sin elitverksamhet. Vi pratar om ett lag som vunnit åtta SM-guld, varav fem på raken, och som har satt Ängelholm på kartan som en av Sveriges främsta volleybollstäder.  Hur kan kommunen se på när en förening, som inspirerat så många unga tjejer att satsa på sin idrott, nu får ge upp på grund av deras beslut? Det här handlar inte bara om ett elitlag. Det handlar om ungdomarna i föreningen, om deras förebilder och om deras framtida drömmar.  Utöver den katastrofala påverkan på ungdomsverksamheten och jämställdheten inom idrotten kommer detta också att sänka nivån på hela Elitserien i volleyboll. När ett av ligans absoluta topplag försvinner påverkar det konkurrensen, kvaliteten och intresset för svensk volleyboll på högsta nivå. Att Ängelholms kommun genom sitt beslut bidrar till att försämra svensk elitidrott är både skamligt och obegripligt. Kommuner brukar ofta prata om vikten av folkhälsa, jämställdhet och vikten av att behålla ungdomar inom idrotten. Med detta drar kommunen undan mattan för en förening som bevisligen levererar på högsta nivå och samtidigt fungerar som en stark kraft för ungdomsidrotten i Ängelholm.

Att få använda kontanter är en grundläggande rättighet. Med en mer omfattande lagstiftning kan vi säkerställa att ingen lämnas utanför i ett samhälle som digitaliseras.  Hjälp oss genom att skriva under och sprida namninsamlingen. Tillsammans kan vi påverka beslutsfattare att införa en bättre lagstiftning som säkrar att kontanterna finns kvar. “Stötta frågan genom att skriva under och sprida namninsamlingen och stå upp för dem som inte kan eller får hantera digitala betalmedel. ” Bakom Kontantupproret och namninsamlingen står: Förbundet Vi Unga Riksförbundet FUB Sveriges Konsumenter  PRO  SPF Seniorerna SeniorNet Sweden SKPF Pensionärerna Småföretagarnas Riksförbund Hela Sverige ska leva  Sveriges Hembygdsförbund  Torg och Marknadshandlarnas Ekonomiska Riksförening

För Sveriges medborgare och förebyggande åtgärder mot fattigdom och sjukdomar.