Utvecklingen går äntligen åt rätt håll i Biskopsgården och polisen tog för ett år sedan bort Biskopsgården på listan över särskilt utsatta områden. Men alla aktörer i Biskopsgården (polis, socialtjänst, bostadsbolag, föreningar, civilsamhälle mfl) är överens om att utmaningarna är fortfarande många och samverkan och lokal närvaro är helt avgörande för att den positiva utvecklingen ska fortsätta. Att VG regionen då väljer att ta bort bildning och utbildningsmöjligheter i närområdet är totalt obegripligt. Detta gjordes en gång tidigare, 2009, och nu tänker man göra samma misstag igen. Här kan ni läsa det tal fd rektor Birgitta Nesteruds (†2022) höll 2017 när folkhögskolan i Biskopsgården firade 20 år: “Hej Mitt namn är Birgitta Nesterud och jag har varit rektor på Göteborgs folkhögskola under 19 år och var med och startade Biskopsgårdens folkhögskola och därför står jag här idag tillsammans med Berit Roman nuvarande rektor när vi firar skolans 20 års jubileum. Jag ska kort berätta om hur skolan startade. Ni har idag gjort en lång vandring från Nya Varvet till Vårväderstorget (vår kommentar; alla gjorde en fysisk vandring tillsammans “stan kommer till Biskopsgården”). Ni kommer säkert i framtiden komma ihåg den här vandringen som Ni har gjort idag för att fira Biskopsgårdens folkhögskolas första 20 år. 20 år som går att likna vid en lång, lång vandring. Ibland går det uppför, ibland är det nerförsbacke, för det mesta är det raksträcka då allt pågår som vanligt.  En dag 1997 ringde telefonen på rektorsexpeditionen. Det var dåvarande stadsdelsdirektören här i Biskopsgården som ringde och ställde frågan:” Kan Ni på Göteborgs folkhögskola starta en folkhögskola i Biskopsgården?” Det satt nämligen en arbetsgrupp här och funderade över hur man skulle kunna förbättra livet och miljön för de boende i Biskopsgården. Arbetsgruppen hade kommit fram till att en folkhögskola skulle kunna göra skillnad.  Vi svarade genast ”ja, javisst”. ”Det kan vi”, utan att riktigt veta hur det skulle gå till. Var fanns det pengar, lokal, personal osv? Men just då hade S-regeringen sjösatt en stor reform – 100000 nya platser och 20 miljarder kr till vuxenutbildningen och vi förstod att folkhögskolorna skulle få del av den här satsningen.  Många i staden stödde oss, politiker, stadsdelen naturligtvis, de kommunala bostadsbolagen och Göteborgs universitet. Kommunen köpte platser, bostadsbolagen betalade hyran av Fågelroskolan i tre år. Universitetet, som oroade sig för att så få från Biskopsgården sökte sig till universitetet betalde en av sina lärare på halvtid som skulle öppna universitetet för våra studerande, ordnade studiebesök, möten med forskare osv.  Nu gällde det att skaffa personal, i första hand lärare och vi bestämde oss för att rekrytera unga välutbildade lärare, med ett starkt engagemang i samhällsfrågor. Sen sa vi till dem att nu är det upp till Er att skapa något nytt, tänk fritt, tänk gränsöverskridande. Och lärarna, några jobbar fortfarande kvar här, de tog bollen och de gjorde ett fantastiskt arbete. Första året hade vi 20 studerande, år två 50 studerande och verksamheten fortsatte att växa. Efter några år skulle Fågelroskolan rivas och vi flyttade till Treröseskolan. Fina lokaler där verksamheten kunde fortsätta att expandera. Allmän kurs årskurserna 1 , 2 och 3. Vi anställde fler personal, lärare med kulturkompetens och stora språkkunskaper. Vi införde interkulturell pedagogik – en pedagogik där vi utgick från att olikheter är positivt, berikande och viktigt. Vi införde stödundervisning på modersmålet och vi firade inte enbart jul och Lucia utan högtider från jordens alla hörn. Så här beskriver lärarna sitt mål med undervisningen. Jag citerar deras pedagogiska manifest: ” Biskopsgårdens folkhögskola ska vara en skola där rättvise- solidaritets och integrationsfrågor intar en särställning i all undervisning och där vi arbetar med frigörande pedagogik som motverkar den tystnadens kultur som präglar stora grupper i dagens Sverige.” Det gick bra för våra studerande – universitetet kunde se att antalet sökande från Biskopsgården ökade. Vi hade återträffar med gamla elever som berättade att nu var de klara med sina studier och arbetade som lärare, socionomer, kuratorer, ekonomer, egna företagare, bussförare osv.  Men det kom också motgångar, 2009 slutade kommunen att köpa folkhögskolekurser. Finansieringen drogs undan och Göteborgs folkhögskola fick stora problem. Jag hade slutat då men kunde med stor sorg se hur verksamheter fick läggas ner och lärare sägas upp. Men som Ni vet efter en stor uppförsbacke så kommer vägen plana ut och det blir lättare att gå. Nu är skolan på banan igen och finns här i fina lokaler med många av de nu 20 år äldre lärarna på plats. Härligt. Nu överlämnar jag ordet till Berit och önskar er alla lycka till med Era liv. Ge inte upp, kämpa på även om det tar emot i uppförsbackarna. Tack alla.” Föreningen Offensiv Folkbildning Meeting Plays Biblioteksvännerna i Biskopsgården SWED-SOM IF Puntland Community Organisation Kultur och Gemenskap i förening #Taettklivframåt TILLSAMMANS MIK - Människan i Kålltorp Kulturföreningen HOPE Föreningen Africabaiana NUF - Neutrala ungdomsföreningen 

Vi är många som berörs - inte bara idag utan även i framtiden  Vi vill upplysa politiker och beslutsfattare om att vi är många, inte bara vi som är direkt berörda av nedläggningen idag utan även andra som kommer påverkas i framtiden och delar vår åsikt, som tycker att kommunens strategi är fel och kräver att de omvärderar beslutet och presenterar en ny plan. 

Rätt till priv-och familjeliv 

Sänk PostNords höga portokostnader – för en mer rättvis och tillgänglig posttjänst! Har du känt att det blivit alldeles för dyrt att skicka brev eller paket? PostNords höga portokostnader gör det svårare för många att använda en tjänst som borde vara tillgänglig för alla. För företag, privatpersoner och särskilt de i glesbygden är detta en verklig utmaning. Samtidigt har PostNords VD Annemarie Gardshol en månadslön på 935 000 kronor – ett tydligt tecken på att prioriteringarna behöver ändras. Vi tror att det är dags för förändring! Genom att sänka priserna skulle vi: • Göra det enklare för privatpersoner att skicka brev och paket utan att det blir en ekonomisk börda. • Främja hållbar konsumtion genom att göra det billigare att köpa och sälja begagnade varor. • Ge småföretagare och entreprenörer bättre möjligheter att konkurrera och växa. • Uppmuntra traditionell kommunikation som handskrivna brev och kort – något som stärker sociala band. • Stötta glesbygden, där avstånd och kostnader ofta är en större utmaning, och skapa större jämlikhet mellan stad och land. Tillsammans kan vi påverka och få en mer tillgänglig posttjänst som gynnar alla i samhället. Skriv under idag och gör din röst hörd för en rättvisare framtid!

Det handlar om ett barn, ett barn som är född i Sverige - Gelila är viktig!  Sverige har bestämt att invandringen ska minska, men det enda man gör är en enkel rensning för statistikens skull. Migrationspolitiken måste förändras!   It's about a child, a child who was born in Sweden - Gelila is important!   Sweden has decided that immigration will decrease, but the only thing they are doing is a simple purge for the sake of statistics.  Migration policy must change! 

För femtio år sedan formulerades den svenska kulturpolitiken, samtidigt som vi också fick en ny regeringsform. Redan i grundlagens andra paragraf går att läsa att “den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten”. Hur bidrar den sittande regeringen till att denna kulturella välfärd säkerställs? I sken av de grova nedskärningarna inom folkbildning, barn och ungas rätt till kultur och stöd till kulturskapare finns det synnerliga skäl att tvivla på att denna grundlagsskyddade rätt efterföljs. I en tid av stegrande auktoritära tendenser och multikriser är det avgörande att värna om den fria konsten som en obunden och dynamisk kraft i en fungerande demokrati. Därför behöver Sveriges scenkonst få leva. Kulturen tillhör alla – alla människor ska garanteras sin kulturella välfärd.  För att rädda och stärka kulturen och den svenska scenkonsten kräver vi därför att Sveriges regering: • Slutför de föreslagna åtgärderna i utredningen Återstart för kulturen inklusive långsiktiga ekonomiska satsningar. • Räknar upp anslagen till Kulturrådet och Konstnärsnämnden för att matcha inflation och ökade driftskostnader.  • Artikulerar hur den kulturella välfärden ska garanteras med hjälp av politiken.  • Återinvesterar i kulturens gräsrotsrörelsers i form av folkhögskolor, kulturskolor och arrangörsnätverk. Uppropet överlämnas till Kulturutskottet den 3 december med anledning av Riksdagens kulturpolitiska debatt. En fredlig aktion kommer även hållas under debatten, den anordnas av teaterscenen Konträr. Läs mer här: https://www.facebook.com/events/2286173101739124?locale=sv_SE KULTUREN DÖR SLÅSS! KULTUREN DÖR SLÅSS är ett nätverk av fria utövare inom scenkonst som organiserar sig mot den pågående nedmonteringen av fältet. Följ oss på Instagram för uppdateringar om kommande evenemang och aktioner. 

Det brådskar. Regeringen har under året utrett hur ökad insyn i friskolesektorn bör införas. Förslag har varit på remiss under hösten och nu ska regeringen avsluta arbetet. Det är således ett bra läge att göra sin röst hörd. Enskilda näringslivsintressen lobbar aktivt för att behålla nuvarande system utan insyn eftersom det är affärsmässigt fördelaktigt. Vi vill påminna svenska politiker om att enskilda intressen inte ska tillgodoses på bekostnad av allmänna intressen. Allmänheten ska ha insyn i hur gemensamma skattemedel används. Fusk och korruption ska förhindras i svensk skola. Transparens är centralt för en välfungerande demokrati.

1. Perspektivet från boende i Jonsered: För oss som bor här är tillgången till effektiva och pålitliga kollektivtrafiklösningar avgörande för att få vardagen att gå ihop. Många av oss pendlar dagligen till arbete, skola eller andra nödvändiga ärenden i Göteborg eller Lerum. Om tågen försvinner utan att ersättas med snabba bussar som stannar i Jonsered skulle det innebära enorma svårigheter. Resvägen och restiden förlängs, och många av oss skulle också riskera att tvingas använda bil, vilket inte bara ökar våra privata kostnader utan också bidrar till trafikstockningar och stor miljöpåverkan. Det är inte rimligt att vi som bor här ska behöva lida avsevärt på grund av en planerad infrastrukturförbättring. 2. Perspektivet från besökare: Jonsered lockar besökare tack vare sin vackra natur, sitt unika kulturarv och de rekreationsmöjligheter som finns i området, såsom vandring i Jonsereds strövområden och besök till Jonsereds fabriker med fina verksamheter som Brödfabriken, Lille grisen och Poppels för att nämna ett axplock. För många är det en självklarhet att ta tåget för att komma hit på ett hållbart och smidigt sätt. Om tågen inte ersätts med snabba bussar med bra turtäthet, riskerar Jonsered att bli betydligt svårare att nå för dessa besökare, vilket påverkar vår attraktionskraft oerhört negativt. För besökare är tillgänglighet en av de viktigaste faktorerna, och vi vill fortsätta välkomna människor som vill njuta av vår unika miljö utan att behöva krångla med bil eller dyra alternativ. Dessutom planerar Partille kommun expandera Jonsereds trädgårdar, eller Herrgårdsområdet vilket kommer öka antalet turister som besöker området från 50 000/år. Antalet parkeringar har samtidigt krympts, vilket ställer krav på hållbara mobilitetslösningar där vi reser tillsammans. 3. Perspektivet från företagare: För oss företagare är tillgängligheten en fråga om överlevnad. Våra kunder och gäster, både lokala och besökande, är beroende av en fungerande kollektivtrafik för att kunna ta sig till våra butiker, restauranger och arbetsplatser. Utan pålitliga transportlösningar som stannar i Jonsered riskerar vi att tappa en betydande del av vår omsättning, vilket kan leda till svåra ekonomiska konsekvenser, särskilt för småföretagare. Dessutom är våra anställda beroende av kollektivtrafik för att kunna ta sig till jobbet. Bussar som ersätter tågen och gör ett stopp i Jonsered skulle minimera dessa negativa effekter och säkerställa att vi kan fortsätta driva våra verksamheter och bidra till det lokala samhällets välmående. Sammanfattningsvis: att inte ha ett alternativ som stannar i Jonsered skulle orsaka orimliga problem för boende, besökare och företagare. Vi uppmanar Västtrafik att sätta in bussar som ett fullgott alternativ till tågen (säkerställ turtäthet och snabbhet!) och att säkerställa att Jonsered inte glöms bort under renoveringsperioden. Vi förstår att arbetet måste utföras, men det måste göras med respekt för alla de människor som påverkas.

Julbockens väg är en väg bort från den övergödda köphetsen och ger dels goda ekonomiska effekter på alla konverterade familjers ekonomi, dels hjälper man till att minska på den hämningslösa överkonsumtionens negativa inverkan på jordens klimat. 

Det brådskar! Förslaget från Utbildningskontoret kommer att presenteras på utbildningsnämndens möte den 13 november och beslutet tas i december. Ju fler som skriver sitt namn desto större tryck kan vi lägga på kommunen att dra tillbaka förslaget. Fakta om Vångaskolan I centrala Vånga ligger skolan som består av årskurs F-6, fritidshem samt öppen 10-12-årsverksamhet. På Vångaskolan arbetar 18 personal och vi har en hög behörigheten bland vår personal. I nuläget går det 108 elever i skolan. Skolan leds av en rektor och vi har också en kurator på heltid. Hösten 2020 fick skolan möjlighet att anställa en förstelärare och en lärarassistent vilket blivit ett stort lyft för hela skolan. Eleverna i skolan har en hög måluppfyllelse och det får de genom att skolan ger varje elev de bästa möjligheterna att utvecklas efter sina egna förutsättningar.  Det finns också en förskola i Vånga så barnen kan börja sin skolgång i invand miljö. https://norrkoping.se/skola-och-forskola/grundskola/kommunala-grundskolor/vangaskolan

Psykologer för Palestina driver tillsammans med Läkare mot rasism och Vårdpersonal för Gaza ett upprop riktat till regeringen med detta krav, och 20 000 underskrifter har lämnats över till sjukvårdsministern i september 2024. Men vi ser ännu inga besked från regeringen än om att agera kraftfullt och snabbt i frågan. Därför vill vi med den här kampanjen öka trycket ytterligare. Världshälsoorganisationen har tillsammans med EU-kommissionen sammanställt en lista med 9000 svårt sjuka personer som skulle vara aktuella för evakuering för vård. EU-kommissionen har bett Sverige om hjälp med dessa sjukevakueringar, men regeringen har sagt nej då de tycker att Sverige redan gör nog. [2] I Sverige finns erfarenhet, kunskap och beredskap att ta emot barnen från Gaza, både för livsnödvändig vård för cancer och för vård och rehabilitering av krigsskador. Vård som Israel agerat för att slå ut helt i Gaza. Detta är det minsta Sverige kan göra just nu. Det må vara lite, och det må vara sent, men alternativet att inte göra något är värre. [1] https://sverigesradio.se/artikel/krigsskadade-fran-gaza-kan-vardas-i-uppsala https://www.dn.se/sverige/regeringen-sager-nej-till-gazapatienter-trots-att-vardplatser-finns/ [2] https://www.gp.se/nyheter/sverige/inga-gazapatienter-till-sverige-trots-begaran.2b97ef73-ed01-5e18-98ba-4a35b9fcedad 

Det är viktigt eftersom Henrik, känd som Henkeman på YouTube, inte bara är en individ med rätt till privatliv och kommunikation, utan även en offentlig person som har byggt upp sin plattform genom att dela innehåll och interagera med sina följare. Genom att ta ifrån honom hans telefon och dator har Främja inte bara kränkt hans personliga frihet, utan även berövat honom hans röst och möjlighet att fortsätta med sitt arbete. Som en välkänd figur på YouTube förväntar sig Henriks följare regelbundet innehåll och uppdateringar. Hans förmåga att nå ut till andra, delta i samhällsdiskussioner och underhålla sin publik har plötsligt tagits ifrån honom. Detta innebär att hans karriär och hans kontakt med omvärlden har satts på paus, vilket är ett allvarligt ingrepp i hans rättigheter som medborgare och kreatör. Den här situationen handlar om mer än bara Henrik – den väcker viktiga frågor om individers rätt till frihet och integritet, särskilt i sammanhang där vårdgivare eller boenden kan utöva betydande kontroll. Att låta sådana åtgärder passera obemärkt riskerar att legitimera orättvisor och kränkningar av andras grundläggande rättigheter. Därför är det avgörande att stödja Henrik och kräva rättvisa.