Plast har med sina enastående egenskaper på många sätt bidragit till ett bättre liv för många människor, och är idag en självklar del av vår vardag. Men den har också orsakat stora problem för vår miljö. Haven är fulla med plastskräp – och tillförseln bara ökar. Plast består av polymerer, en kemisk förening med en kedja av upprepande mindre enheter. Olika plastsorter består av olika polymerer. Dessa kan i sin tur modifieras med tillsatsämnen för att plasten ska bli mer eller mindre mjuk, få olika färger, bli flamsäker med mera. Plaster tillverkas som mer eller mindre hållfasta. En del plaster tillverkas för att klara stora påfrestningar, andra ska lösas upp under vissa förhållanden. Varken traditionella plaster baserade på olja eller plaster baserade på förnybara ämnen försvinner om de hamnar i haven. Biologiskt nedbrytbara och komposterbara plaster kräver speciella förhållanden, som syre och mikroorganismer, för att brytas ner. I havet tar den processen mycket lång tid. Dags och börjar ta lite ansvar!

Flera föreningar har möten i lokalen och denna verksamhet skulle kunna utvecklas. Det finns ett stort behov i dagens samhälle att ha lokaler att mötas i och samverka. Detta framförallt för de unga människorna som hotas av att dras med i narkotikamissbruk och destruktiva sammanhang. Lokalen har ett kök och en scen och kan rymma ett hundratal personer och har så gjort då föredrag och större möten har anordnats. Byggnaderna har en vacker arkitektur dock behövs de renoveras och målas om. I flera år har miljöorganisationen Folk och Frö haft möten i lokalen. De har anlagt en örtagård.

Ute i leran i Göta Älv planeras ett underjordiskt parkeringsgarage med 700 parkeringsplatser som kommer att kosta minst 700 miljoner kronor. Projektet innebär dessutom att kommunen kommer att förlora ytterligare 800 miljoner (!) eftersom staden ska stå för trafiklösningar, park, ledningar etc. Exploatörerna som bygger garaget kommer tjäna på affären men kommunens skattebetalare får stå för notan. Totalt sett beräknas varje parkeringsplats kosta över 1 miljon, kalkyler som kan visa sig vara underdrivna då kostnaderna kan skena. Majoriteten av platserna är för besökande och de krävs inte för att fastigheter inne på kajen ska kunna lösa sitt P-behov. Alliansen har nu fått med sig Socialdemokraterna på förslaget och vill nu gå vidare med planen om detta underjordiska garage om 700 platser ute i älven trots att det finns alternativt förslag. Det går ordna de parkeringsplatser som behövs under fastigheterna som byggs, under parken eller vid Rosenlund. Dessutom är det värt att ifrågasätta huruvida ett så dyrt bygge av ett stort garage är att bygga för en hållbar framtida stad. Behövs det verkligen 700 nya parkeringsplatser när målet för Göteborg är att minska miljöpåverkan och bli fossilfria? Risken är stor att det underjordiska garaget kommer att bli ett tomt monument över omodern stadsplanering och det är ett gigantiskt slöseri med skattemedel och är dåligt ur klimat och miljösynpunkt! Varför ska göteborgarnas skattepengar kastas i älven? Låt oss stoppa mångmiljonprojektet Skeppsbrogaraget i Göteborg! https://www4.goteborg.se/prod/Intraservice/Namndhandlingar/SamrumPortal.nsf/2ABAEB726A42823EC125852D004576F3/$File/2.1.17_20200325.pdf?OpenElement https://www.gp.se/nyheter/göteborg/alliansen-och-s-eniga-om-framtiden-för-skeppsbron-1.25719675 https://www.dn.se/asikt/stoppa-otidsenligt-parkeringshus-i-goteborg/ https://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/skeppsbron-prestigeprojektet-som-aldrig-blir-av-1.28524261 https://www.dn.se/nyheter/sverige/vanligtvis-i-diktaturer-som-politiker-foresprakar-specifika-byggstilar/ https://arkitekten.se/debatt/snedtankt-om-skeppsbron/

Idag står det redan klart att våra barn (och kommande generationer) kommer vara tvungna att jobba med att plocka ner växthusgaser från atmosfären. För varje ton växthusgas som vi idag släpper ut, så kommer våra barn att få jobba med att plocka ner just det tonnet växthusgas i framtiden. Detta är självklart helt ohållbart och därför behöver vi ställa om samhället så snabbt som möjligt.

Vi har påvisat att solidariska kylskåp är ett fungerande, effektivt och solidariskt sätt att dela ut bra mat som annars hade slängts. Vi står inför stora ekologiska utmaningar, ekonomiskt utsatthet ökar i samhället och vi måste börja ställa om nu! Det måste finnas plats för solidariska kylskåp på Frölunda Torg, framförallt hos verksamheter som påstår sig dela samma värderingar.

Hyresgäster på Mariehem i Umeå förväntas tömma sina lägenheter, flytta till evakueringslägenhet 6 mån, fortsätta betala ordinarie hyra och sedan flyttstäda inför tillbakaflytten. I området bor barnfamiljer, ensamstående, studenter och äldre. Hyresgästerna meddelades brevledes 30 dec 2019, knappt två månader innan första huset fick hem avtalen. Till hösten ska dessa ombyggnationer påbörjas. De boende har inget att säga till om; de så kallade Godkännande-avtalen har ingen praktisk betydelse. Hyresnämnden godkänner nästan alltid till hyresvärdens fördel. Vid infomötet 15 jan i år väntade väktare i dörren, och media var inte välkomna. Rikshems lokala fastighetschef mottog skarp kritik, som för det mesta förblev obesvarad. RIKSHEM ÄGS AV VÅRA PENSIONSPENGAR -AP4 (en av de statliga AP-fonderna) -AMF (ägs till hälften av LO). AMF, AP4 och etikrådet för AP-fonderna har mottagit en skrivelse från Samrådsgruppen på Mariehem. Ägarna beklagar dålig kommunikation men ”ser med tillförsikt framåt”. 2012 och 2016 slog boende i Gränby (Uppsala) larm till fonderna om liknande renoveringar och agerande. Fondernas svar då är slående likt vad de nu svarar Mariehem. Inför Gränby bekostade Rikshem en kulturhistorisk utredning som rekommenderade varsam renovering för att värna om klimat och social hållbarhet. Denna tog Rikshem inte hänsyn till, utan försökte istället förbjuda hyresgästerna att sprida utredningen till media. Rikshem tilldelades under Almedalsveckan 2015 priset Årets Greenwasher av föreningen Jordens Vänner. Forskning har senaste åren dokumenterat stora negativa konsekvenser av renovräkning, exempelvis flyttar 1/3 från området (främst resurssvaga). Rikshem och pensionsfonderna kommunicerar höga ekologiska och sociala hållbarhetsmål, i linje med Agenda 2030. Vi menar att Rikshems agerande i våra bostadsområden går på tvärs med dessa mål. Renovräkning är vare sig ekologiskt, ekonomiskt eller socialt hållbart. Vi vet redan att AP-fonderna globalt investerar i vapen, folkrättsbrott, landgrabbing och miljöförstöring (se schysstapensioner.se). Vi måste lyfta diskussionen kring hur våra pensionspengar obemärkt investeras i ett svensks bostadsbolag som späder på gentrifiering, segregation och strukturell hemlöshet. RENOVERINGARNA I PRAKTIKEN Rikshem planerar på Mariehem, liksom de gjort i många andra bostadsområden i Sverige, att byta ut fungerande inredning av god kvalitet, och ersätta med nyproducerat. Detta gör de inte för att det behövs, utan för att det ger rätt att höja hyran. Boende på Mariehem ifrågasätter detta, liksom Rikshems hyresgäster i bland annat Uppsala, Solna och Västerås gjort innan dem. Byten av slitna avloppsrör och omdragning av el, det ingår i sedvanligt underhåll. För detta har hyresgästerna redan betalt, genom sin hyra. Många av lägenheterna på Mariehem är delvis renoverade. Rikshem tar varken hänsyn till detta eller till de behov hyresgästerna kommunicerar. Boende pekar på brister i löpande underhåll under lång tid, och efterfrågar byte av dragiga fönster och underhåll av sprickande fasader/väggar. Även detta ska ingå i sedvanligt underhåll. HYRESGÄSTFÖRENINGEN AVRÅDER HYRESGÄSTER FRÅN ATT GODKÄNNA Det finns en samrådsgrupp med syftet att lyfta/förhandla om det som är viktigt för hyresgästerna. I praktiken har det dock blivit tydligt att det inte är ett samråd eftersom gruppen inte har något inflytande i dagsläget. Styrelsen för Hyresgästföreningen i södra Västerbotten avråder nu alla boende från att godkänna renoveringarna eftersom Rikshem inte möjliggör boendeinflytande.

Region Gävleborg ska vid möte 19 mars 2020 diskutera nedläggning av många bussturer på landsbygden. Regionen har ambitiösa mål för en levande landsbygd och hållbar trafik men vill nu spara 10 miljoner kronor årligen på busstrafiken. Föreslagna neddragningar, ca 100 turer per dag, skulle slå hårt mot många orter och försvåra klimatomställningen. För att fler ska resa miljövänligt behövs istället utvecklad trafik.

I Sverige finns idag cirka 1 200 lodjur och läget är skört för Europas största kattdjur. Vi har varit nära att utrota arten från Skandinavien vid ett par tillfällen sedan slutet av 1800-talet. Den första mars 2021 startar återigen en licensjakt som pågår under hela månaden. Vi kommer med största sannolikhet att förlora över 100 lodjur under denna period, vilket är cirka 10 % av hela populationen. Just nu är tiden då lodjuren möter en partner och några av honorna kan fortfarande leva tillsammans med förra årets ungar. I denna jakt räknas bara siffror och ingen hänsyn tas till individen eller hur den har valt sin livsmiljö och sitt livsmönster. Det rör sig om djur som har valt att leva i våra skogar och vissa har aldrig någonsin varit i närheten av människor. Vi ber nu alla som tror på den biologiska mångfalden och lodjurens rätt att leva att skriva vår lista. För framtiden.

https://www.ourplanet.com/en/voice/globe Ovan är länken till den globala namninsamlingen "Voice for the Planet", kopplad till serien "Our Planet" i samarbete med WWF och David Attenborough. Jag delar länken till en stor namninsamling här eftersom massor av människor på skiftet bryr sig om planeten och väldigt sannolikt vill vara med.

Vi vill att du tänker på att Preem:s verksamhet aktivt motarbetar skidåkning i Sverige. Sverige kommer att ta färre medaljplatser i framtiden om det blir så svårt att åka skidor på natursnö som det varit i år.

Sveaskog vill skjuta älgar från helikopter i Västerbotten, för att komma tillrätta med "skadorna" med vandringsälgar, som samlas under vintertid på områden med ungskog. Om de istället lät bli att röja bort alla lövträd från sina plantager, skulle inte älgarna behöva vara hänvisade till tall som enda återstående födokälla vintertid, när älgkorna dessutom är dräktiga. Att tillåta större andel löv förespråkas dessutom av Skogsstyrelsen, som ett sätt att klimatsäkra virkesåkrarna mot insekt- och svampangrepp, skogsbränder och stormfällning. Man skulle önska att åtminstone statliga Sveaskog tog till sig ny kunskap, istället för att sälla sig till utrotningskampanjen mot älgen, som de privata skogsbolagen bedriver. Källor: Svensk jakt, Sveaskog vill skyddsjaga älg från helikopter, https://svenskjakt.se/start/nyhet/sveaskog-vill-skyddsjaga-alg-fran-helikopter/ Folkbladet, Älgjakt med helikopter och drönare kritiseras, https://www.folkbladet.nu/2020-01-17/algjakt-med-helikopter-och-dronare-kritiseras

Idag styrs produkters och tjänsters värde av ett prissättningssystem som bygger på utbud och efterfrågan utan att beakta miljömässig och social påverkan. Detta faktum har resulterat i utvecklingen av konsumtionsmönster med förödande konsekvenser för allt liv på jorden. Ett betydande steg mot en hållbar framtid är därför att kräva att prissättningen tar hänsyn till miljö- och sociala aspekter genom en bonus-malus-beskattningsmodell som omfattar alla produkter och tjänster!