Alla som kan måste lägga in sin röst för både miljö, invånare och en bättre trafikmiljö, vilket i sin tur också minskar belastningen på vägnätet och ger därigenom färre trafikolyckor.

Utvecklingen går äntligen åt rätt håll i Biskopsgården och polisen tog för ett år sedan bort Biskopsgården på listan över särskilt utsatta områden. Men alla aktörer i Biskopsgården (polis, socialtjänst, bostadsbolag, föreningar, civilsamhälle mfl) är överens om att utmaningarna är fortfarande många och samverkan och lokal närvaro är helt avgörande för att den positiva utvecklingen ska fortsätta. Att VG regionen då väljer att ta bort bildning och utbildningsmöjligheter i närområdet är totalt obegripligt. Detta gjordes en gång tidigare, 2009, och nu tänker man göra samma misstag igen. Här kan ni läsa det tal fd rektor Birgitta Nesteruds (†2022) höll 2017 när folkhögskolan i Biskopsgården firade 20 år: “Hej Mitt namn är Birgitta Nesterud och jag har varit rektor på Göteborgs folkhögskola under 19 år och var med och startade Biskopsgårdens folkhögskola och därför står jag här idag tillsammans med Berit Roman nuvarande rektor när vi firar skolans 20 års jubileum. Jag ska kort berätta om hur skolan startade. Ni har idag gjort en lång vandring från Nya Varvet till Vårväderstorget (vår kommentar; alla gjorde en fysisk vandring tillsammans “stan kommer till Biskopsgården”). Ni kommer säkert i framtiden komma ihåg den här vandringen som Ni har gjort idag för att fira Biskopsgårdens folkhögskolas första 20 år. 20 år som går att likna vid en lång, lång vandring. Ibland går det uppför, ibland är det nerförsbacke, för det mesta är det raksträcka då allt pågår som vanligt.  En dag 1997 ringde telefonen på rektorsexpeditionen. Det var dåvarande stadsdelsdirektören här i Biskopsgården som ringde och ställde frågan:” Kan Ni på Göteborgs folkhögskola starta en folkhögskola i Biskopsgården?” Det satt nämligen en arbetsgrupp här och funderade över hur man skulle kunna förbättra livet och miljön för de boende i Biskopsgården. Arbetsgruppen hade kommit fram till att en folkhögskola skulle kunna göra skillnad.  Vi svarade genast ”ja, javisst”. ”Det kan vi”, utan att riktigt veta hur det skulle gå till. Var fanns det pengar, lokal, personal osv? Men just då hade S-regeringen sjösatt en stor reform – 100000 nya platser och 20 miljarder kr till vuxenutbildningen och vi förstod att folkhögskolorna skulle få del av den här satsningen.  Många i staden stödde oss, politiker, stadsdelen naturligtvis, de kommunala bostadsbolagen och Göteborgs universitet. Kommunen köpte platser, bostadsbolagen betalade hyran av Fågelroskolan i tre år. Universitetet, som oroade sig för att så få från Biskopsgården sökte sig till universitetet betalde en av sina lärare på halvtid som skulle öppna universitetet för våra studerande, ordnade studiebesök, möten med forskare osv.  Nu gällde det att skaffa personal, i första hand lärare och vi bestämde oss för att rekrytera unga välutbildade lärare, med ett starkt engagemang i samhällsfrågor. Sen sa vi till dem att nu är det upp till Er att skapa något nytt, tänk fritt, tänk gränsöverskridande. Och lärarna, några jobbar fortfarande kvar här, de tog bollen och de gjorde ett fantastiskt arbete. Första året hade vi 20 studerande, år två 50 studerande och verksamheten fortsatte att växa. Efter några år skulle Fågelroskolan rivas och vi flyttade till Treröseskolan. Fina lokaler där verksamheten kunde fortsätta att expandera. Allmän kurs årskurserna 1 , 2 och 3. Vi anställde fler personal, lärare med kulturkompetens och stora språkkunskaper. Vi införde interkulturell pedagogik – en pedagogik där vi utgick från att olikheter är positivt, berikande och viktigt. Vi införde stödundervisning på modersmålet och vi firade inte enbart jul och Lucia utan högtider från jordens alla hörn. Så här beskriver lärarna sitt mål med undervisningen. Jag citerar deras pedagogiska manifest: ” Biskopsgårdens folkhögskola ska vara en skola där rättvise- solidaritets och integrationsfrågor intar en särställning i all undervisning och där vi arbetar med frigörande pedagogik som motverkar den tystnadens kultur som präglar stora grupper i dagens Sverige.” Det gick bra för våra studerande – universitetet kunde se att antalet sökande från Biskopsgården ökade. Vi hade återträffar med gamla elever som berättade att nu var de klara med sina studier och arbetade som lärare, socionomer, kuratorer, ekonomer, egna företagare, bussförare osv.  Men det kom också motgångar, 2009 slutade kommunen att köpa folkhögskolekurser. Finansieringen drogs undan och Göteborgs folkhögskola fick stora problem. Jag hade slutat då men kunde med stor sorg se hur verksamheter fick läggas ner och lärare sägas upp. Men som Ni vet efter en stor uppförsbacke så kommer vägen plana ut och det blir lättare att gå. Nu är skolan på banan igen och finns här i fina lokaler med många av de nu 20 år äldre lärarna på plats. Härligt. Nu överlämnar jag ordet till Berit och önskar er alla lycka till med Era liv. Ge inte upp, kämpa på även om det tar emot i uppförsbackarna. Tack alla.” Föreningen Offensiv Folkbildning Meeting Plays Biblioteksvännerna i Biskopsgården SWED-SOM IF Puntland Community Organisation Kultur och Gemenskap i förening #Taettklivframåt TILLSAMMANS MIK - Människan i Kålltorp Kulturföreningen HOPE Föreningen Africabaiana NUF - Neutrala ungdomsföreningen 

Att återöppna biografen vore ett relativt billigt sätt förhöja nattågsupplevelsen och marknadsföra nattågsåkande! Vill man se mer om hur de gamla biografvagnarna såg och ser ut kan man se det här: https://www.jarnvag.net/vagnguide/s11 https://www.jarnvag.net/vagnguide/s12

Det är helt orimligt att Pajala centralort ska nedmonteras. Försämras servicen i centralorten kommer servicen försämras för majoriteten av kommunens innevånare. Vi ska inte häller undervärdera vikten av ett badhus för att barnfamiljer ska finna en ort attraktiv. Det enda villkor mina barn hade vid flytten till Pajala var att det ska finnas ett badhus! Detta beslut ter sig även ha fattats utan någon som helst analys från majoritetens politiker över vad konsekvenserna kommer att bli. Kan tilläggas att enligt utsago har kommunen betalt ut föreningsbidrag om 1,47MSEK och låter nu eventuellt Pajala badhus avvecklas. Skulle ett förslag om att köra barnen från Pajala till Junosuando för simundervisning bli aktuellt, kan jag klart säga att jag vägra. Då överväger vi häldre en flytt från kommunen. Vi behöver i nuläget inget nytt badhus, utan kan leva med det som finns...  Det enda vi behöver är att KF fattar sunt förnuft och river upp beslutet och tillser att förlänga livslängden på Pajala Badhus...

Sänk PostNords höga portokostnader – för en mer rättvis och tillgänglig posttjänst! Har du känt att det blivit alldeles för dyrt att skicka brev eller paket? PostNords höga portokostnader gör det svårare för många att använda en tjänst som borde vara tillgänglig för alla. För företag, privatpersoner och särskilt de i glesbygden är detta en verklig utmaning. Samtidigt har PostNords VD Annemarie Gardshol en månadslön på 935 000 kronor – ett tydligt tecken på att prioriteringarna behöver ändras. Vi tror att det är dags för förändring! Genom att sänka priserna skulle vi: • Göra det enklare för privatpersoner att skicka brev och paket utan att det blir en ekonomisk börda. • Främja hållbar konsumtion genom att göra det billigare att köpa och sälja begagnade varor. • Ge småföretagare och entreprenörer bättre möjligheter att konkurrera och växa. • Uppmuntra traditionell kommunikation som handskrivna brev och kort – något som stärker sociala band. • Stötta glesbygden, där avstånd och kostnader ofta är en större utmaning, och skapa större jämlikhet mellan stad och land. Tillsammans kan vi påverka och få en mer tillgänglig posttjänst som gynnar alla i samhället. Skriv under idag och gör din röst hörd för en rättvisare framtid!

1. Perspektivet från boende i Jonsered: För oss som bor här är tillgången till effektiva och pålitliga kollektivtrafiklösningar avgörande för att få vardagen att gå ihop. Många av oss pendlar dagligen till arbete, skola eller andra nödvändiga ärenden i Göteborg eller Lerum. Om tågen försvinner utan att ersättas med snabba bussar som stannar i Jonsered skulle det innebära enorma svårigheter. Resvägen och restiden förlängs, och många av oss skulle också riskera att tvingas använda bil, vilket inte bara ökar våra privata kostnader utan också bidrar till trafikstockningar och stor miljöpåverkan. Det är inte rimligt att vi som bor här ska behöva lida avsevärt på grund av en planerad infrastrukturförbättring. 2. Perspektivet från besökare: Jonsered lockar besökare tack vare sin vackra natur, sitt unika kulturarv och de rekreationsmöjligheter som finns i området, såsom vandring i Jonsereds strövområden och besök till Jonsereds fabriker med fina verksamheter som Brödfabriken, Lille grisen och Poppels för att nämna ett axplock. För många är det en självklarhet att ta tåget för att komma hit på ett hållbart och smidigt sätt. Om tågen inte ersätts med snabba bussar med bra turtäthet, riskerar Jonsered att bli betydligt svårare att nå för dessa besökare, vilket påverkar vår attraktionskraft oerhört negativt. För besökare är tillgänglighet en av de viktigaste faktorerna, och vi vill fortsätta välkomna människor som vill njuta av vår unika miljö utan att behöva krångla med bil eller dyra alternativ. Dessutom planerar Partille kommun expandera Jonsereds trädgårdar, eller Herrgårdsområdet vilket kommer öka antalet turister som besöker området från 50 000/år. Antalet parkeringar har samtidigt krympts, vilket ställer krav på hållbara mobilitetslösningar där vi reser tillsammans. 3. Perspektivet från företagare: För oss företagare är tillgängligheten en fråga om överlevnad. Våra kunder och gäster, både lokala och besökande, är beroende av en fungerande kollektivtrafik för att kunna ta sig till våra butiker, restauranger och arbetsplatser. Utan pålitliga transportlösningar som stannar i Jonsered riskerar vi att tappa en betydande del av vår omsättning, vilket kan leda till svåra ekonomiska konsekvenser, särskilt för småföretagare. Dessutom är våra anställda beroende av kollektivtrafik för att kunna ta sig till jobbet. Bussar som ersätter tågen och gör ett stopp i Jonsered skulle minimera dessa negativa effekter och säkerställa att vi kan fortsätta driva våra verksamheter och bidra till det lokala samhällets välmående. Sammanfattningsvis: att inte ha ett alternativ som stannar i Jonsered skulle orsaka orimliga problem för boende, besökare och företagare. Vi uppmanar Västtrafik att sätta in bussar som ett fullgott alternativ till tågen (säkerställ turtäthet och snabbhet!) och att säkerställa att Jonsered inte glöms bort under renoveringsperioden. Vi förstår att arbetet måste utföras, men det måste göras med respekt för alla de människor som påverkas.

1. Improved Road Safety Pick-up trucks are large, heavy vehicles with significant blind spots, making them particularly dangerous for pedestrians and cyclists. In collisions, these vehicles often cause more severe injuries and even fatalities compared to smaller cars, especially for kids. Reducing the number of large vehicles on city streets would create a safer urban environment, encouraging more people to walk and cycle. 2. Reduced Congestion and More Public Space Pick-up trucks occupy an excessive amount of space compared to smaller cars. They require larger parking spaces and often disrupt traffic flow, especially on congested city streets. A city free from unnecessarily large vehicles would open space for bike lanes, sidewalks, and green areas, making Stockholm more accessible and enjoyable. 3. Environmental Protection and Emission Reduction Large vehicles like pick-up trucks produce more carbon dioxide and pollutants than typical passenger cars, worsening air quality and contributing to climate change. Given Stockholm’s environmental goals and commitment to reducing carbon emissions, it’s essential to focus on removing high-emission vehicles with limited utility within the urban environment. 4. Efficient Use of Transportation Infrastructure The city invests in sustainable transportation modes like public transit, bike paths, and pedestrian zones. Reducing the number of large, privately owned vehicles that take up valuable city infrastructure allows for better use of these investments. Instead of having large vehicles parked or stuck in traffic, we can optimize space for sustainable transportation, which is a critical step toward a more sustainable urban future. 5. Prioritizing People Over Cars Stockholm aims to become a city that prioritizes its residents' needs and quality of life. By reducing the number of pick-up trucks and large vehicles dominating the urban space, we can create an environment that centers on people’s freedom of movement, safety, and well-being rather than on oversized vehicles. This approach makes the city more livable and attractive, enhancing everyone's quality of life. Restricting pick-up trucks is, therefore, a crucial step toward building a safer, more environmentally friendly, and fairer city where space primarily benefits the people who live and work in Stockholm rather than oversized vehicles with limited purpose in the city center. Stockholm has the opportunity to set an example as a progressive city focused on sustainability and public welfare. Sign this petition to support the restriction of pick-up trucks in Stockholm and help us build a city prioritizing people over polluting vehicles. Together, we can make Stockholm a cleaner, safer, and more enjoyable place for everyone. Sign this petition to join us in supporting a sustainable future for Stockholm! Irena, The Third Place

Att införa “Nattstopp” är ett avgörande steg för att skapa en tryggare stadsmiljö. Många känner sig osäkra när de reser hem ensamma på kvällar och nätter, särskilt kvinnor och äldre. Genom att låta passagerare stiga av närmare hemmet kan vi minska risken för otrygga situationer och göra kollektivtrafiken tillgänglig för fler, oavsett tid på dygnet. Denna åtgärd handlar om allas rätt att känna sig trygga. Att stödja kampanjen innebär att bidra till ett samhälle där säkerhet och tillgänglighet värderas högt.

Att spara pengar på bekostnad av trafiksäkerheten är inte rimligt.

Norra Fäladen i Lund är ett unikt och historiskt viktigt miljonprogramsområde, byggt för att skapa trygghet, gemenskap och gröna ytor där människor kan mötas.  Lunds kommuns planförslag med rivningar, höghus och stora parkeringshus hotar att förvandla området till ett bilcentrerat, uppsplittrat område, och förstöra de värden som gör Norra Fäladen speciellt. Vi behöver din hjälp för att stoppa dessa förändringar och bevara Norra Fäladen. Tillsammans kan vi försvara både vår stadsdel och en viktig del av svensk arkitekturhistoria.

Frågan om att exploatera Gröninge har varit på Kungsbacka kommuns dagordning ett antal gånger tidigare och har varje gång slutat med att man funnit att området inte är lämpat för exploatering. Orsakerna är många.  Fornlämningar: Under yngre bronsålder fram till vikingatid var området ett viktig ”lås” mot Varla / Kungsbacka. Från Gröninge gick det att segla ut mot västerhavet. Det finns gott om intressanta och viktiga fornlämningar från äldre bronsålder och framåt som starkt begränsar, fördyrar och försenar en exploatering.  Geografi: Väldigt kuperad terräng präglar området. Geografin lämpar sig inte till industriområde eller näringsliv. Det finns många bättre alternativ i Kungsbacka kommun. Att förändra geografin skulle bli oerhört kostsamt.  Boende: Det finns många hushåll i området som inte önskar ett industriområde in på knuten. Förutom de 20 tal hushåll inom den lila markeringen så finns det hundratals hushåll som kommer påverkas av ökad trafik, flytt av fotbollsplan och förändrad natur. Många kommer att oroa sig för sänkt livskvalité och sänkta  fastighetspriser.    Väg och trafik: Att komma fram till det markerade området är svårt och kommer troligtvis kräva oerhört kostsamma vägar, bro över E6 och större rondell. Finns även strandskydd och andra markägare att ta hänsyn till ifall väg kommer norrifrån. Att tung eller mer trafik skall gå via Stora Bäckleden eller Gröningevägen är uteslutet.  Ägande: Gröninge och områdena runt om ägs av ett stort antal markägare. Det kommer bli krångligt och kostsamt att köpa upp den mark som behövs. Det är komplicerat och riskfyllt att skapa en lönsam affär.  Sport & Rekreation: Tölö IF som är en av Kungsbackas större idrottsföreningar får själva berätta var de står i denna fråga. Tölö cupen och Tölös midsommarfirande är stora och stolta traditioner i Kungsbacka som säkert 100 000 tals människor har upplevt. Att förlägga dessa evenemang på en av kommunens konstgräsplaner är vi övertygade om att många Kungsbackabor inte kommer att acceptera. 

Det här handlar inte bara om att vi inte vill ha en transportväg i vårt område, det handlar om att bevara en del av vår gemenskap och trygghet. När de tar bort vår björkallé och boulebana, försvinner inte bara några träd och en lekplats – det är vår vardag som förändras. Det är där vi träffas, umgås och skapar minnen. För många äldre är boulespelet ett sätt att hålla sig aktiva, och för barnfamiljer är det ett säkert område att leka på. Men det är också en fråga om säkerhet och livskvalitet. Att ha tunga lastbilar som kör förbi våra hem hela dagen skapar en enorm risk, särskilt för våra barn och äldre som rör sig ute. Vem skulle kunna slappna av när man vet att ens barn leker nära farliga transporter? Och tänk dig att vakna varje morgon av buller och skakningar, att behöva flytta sina bilar för att det inte längre finns någon parkering, och att veta att hela ditt bostadsområde förändras för alltid. Vi förstår att vattentornet behövs, men det måste finnas andra lösningar än att offra vårt boende och våra gemensamma ytor. Så för mig handlar det om att skydda vårt område, våra relationer och vår trygghet. Det här är vårt hem, och vi borde ha rätt att bevara det som en säker och trivsam plats för alla som bor här." Det är viktigt att både hjärta och hjärna talar när vi diskuterar något som påverkar oss så djupt. Skriv under om du håller med och vill att våra röster ska höras. Denna protestlista stöds av Hyresgästföreningen Kullsvedsvägen & Skärgårdsvägen. Skriv gärna under listan och lämna in era synpunkter så vi kan presentera dem gemensamt till ansvariga beslutstagare.