Det är viktigt att fler röster hörs i debatten eftersom en ensidig och negativ bild riskerar att skapa onödig oro och splittring. Skolornas framtid i Ängelholm påverkar oss alla – våra barn, deras utbildning och där med hela samhället.

Stadsdelen Brynäs skulle bli helt utan en offentlig, social, öppen mötesplats om Kulturum behöver stänga i sommar.

Hon är trevlig och får oss att lära sig engelska. Jag tror att alla på skolan tycker om henne.

Genom att skapa en social mötesplats på mark i området, så ger ett utegym en ökad folkhälsa, förbättrad trygghet i närområdet, möjligheten till ett socialt nätverkande, skapar en möjlig badplats och med mer människor som tar sig till området ett underlag för en utökad lokaltrafik, både buss och båt.

Barnens utveckling och trygghet är det viktigaste som finns. 

Det är viktigt att ansvariga politiker förstår att deras planer inte har medhåll från kommuninvånarna. Det är viktigt att ta ställning för barnen! Oavsett politisk uppfattning är Nakterhusskolan en mycket uppskattad, fin och välfungerande kommunal skola som ska få finnas kvar!

Utvecklingen går äntligen åt rätt håll i Biskopsgården och polisen tog för ett år sedan bort Biskopsgården på listan över särskilt utsatta områden. Men alla aktörer i Biskopsgården (polis, socialtjänst, bostadsbolag, föreningar, civilsamhälle mfl) är överens om att utmaningarna är fortfarande många och samverkan och lokal närvaro är helt avgörande för att den positiva utvecklingen ska fortsätta. Att VG regionen då väljer att ta bort bildning och utbildningsmöjligheter i närområdet är totalt obegripligt. Detta gjordes en gång tidigare, 2009, och nu tänker man göra samma misstag igen. Här kan ni läsa det tal fd rektor Birgitta Nesteruds (†2022) höll 2017 när folkhögskolan i Biskopsgården firade 20 år: “Hej Mitt namn är Birgitta Nesterud och jag har varit rektor på Göteborgs folkhögskola under 19 år och var med och startade Biskopsgårdens folkhögskola och därför står jag här idag tillsammans med Berit Roman nuvarande rektor när vi firar skolans 20 års jubileum. Jag ska kort berätta om hur skolan startade. Ni har idag gjort en lång vandring från Nya Varvet till Vårväderstorget (vår kommentar; alla gjorde en fysisk vandring tillsammans “stan kommer till Biskopsgården”). Ni kommer säkert i framtiden komma ihåg den här vandringen som Ni har gjort idag för att fira Biskopsgårdens folkhögskolas första 20 år. 20 år som går att likna vid en lång, lång vandring. Ibland går det uppför, ibland är det nerförsbacke, för det mesta är det raksträcka då allt pågår som vanligt.  En dag 1997 ringde telefonen på rektorsexpeditionen. Det var dåvarande stadsdelsdirektören här i Biskopsgården som ringde och ställde frågan:” Kan Ni på Göteborgs folkhögskola starta en folkhögskola i Biskopsgården?” Det satt nämligen en arbetsgrupp här och funderade över hur man skulle kunna förbättra livet och miljön för de boende i Biskopsgården. Arbetsgruppen hade kommit fram till att en folkhögskola skulle kunna göra skillnad.  Vi svarade genast ”ja, javisst”. ”Det kan vi”, utan att riktigt veta hur det skulle gå till. Var fanns det pengar, lokal, personal osv? Men just då hade S-regeringen sjösatt en stor reform – 100000 nya platser och 20 miljarder kr till vuxenutbildningen och vi förstod att folkhögskolorna skulle få del av den här satsningen.  Många i staden stödde oss, politiker, stadsdelen naturligtvis, de kommunala bostadsbolagen och Göteborgs universitet. Kommunen köpte platser, bostadsbolagen betalade hyran av Fågelroskolan i tre år. Universitetet, som oroade sig för att så få från Biskopsgården sökte sig till universitetet betalde en av sina lärare på halvtid som skulle öppna universitetet för våra studerande, ordnade studiebesök, möten med forskare osv.  Nu gällde det att skaffa personal, i första hand lärare och vi bestämde oss för att rekrytera unga välutbildade lärare, med ett starkt engagemang i samhällsfrågor. Sen sa vi till dem att nu är det upp till Er att skapa något nytt, tänk fritt, tänk gränsöverskridande. Och lärarna, några jobbar fortfarande kvar här, de tog bollen och de gjorde ett fantastiskt arbete. Första året hade vi 20 studerande, år två 50 studerande och verksamheten fortsatte att växa. Efter några år skulle Fågelroskolan rivas och vi flyttade till Treröseskolan. Fina lokaler där verksamheten kunde fortsätta att expandera. Allmän kurs årskurserna 1 , 2 och 3. Vi anställde fler personal, lärare med kulturkompetens och stora språkkunskaper. Vi införde interkulturell pedagogik – en pedagogik där vi utgick från att olikheter är positivt, berikande och viktigt. Vi införde stödundervisning på modersmålet och vi firade inte enbart jul och Lucia utan högtider från jordens alla hörn. Så här beskriver lärarna sitt mål med undervisningen. Jag citerar deras pedagogiska manifest: ” Biskopsgårdens folkhögskola ska vara en skola där rättvise- solidaritets och integrationsfrågor intar en särställning i all undervisning och där vi arbetar med frigörande pedagogik som motverkar den tystnadens kultur som präglar stora grupper i dagens Sverige.” Det gick bra för våra studerande – universitetet kunde se att antalet sökande från Biskopsgården ökade. Vi hade återträffar med gamla elever som berättade att nu var de klara med sina studier och arbetade som lärare, socionomer, kuratorer, ekonomer, egna företagare, bussförare osv.  Men det kom också motgångar, 2009 slutade kommunen att köpa folkhögskolekurser. Finansieringen drogs undan och Göteborgs folkhögskola fick stora problem. Jag hade slutat då men kunde med stor sorg se hur verksamheter fick läggas ner och lärare sägas upp. Men som Ni vet efter en stor uppförsbacke så kommer vägen plana ut och det blir lättare att gå. Nu är skolan på banan igen och finns här i fina lokaler med många av de nu 20 år äldre lärarna på plats. Härligt. Nu överlämnar jag ordet till Berit och önskar er alla lycka till med Era liv. Ge inte upp, kämpa på även om det tar emot i uppförsbackarna. Tack alla.” Lärare på folkhögskolan i Biskopsgården Deltagare på folkhögskolan i Biskopsgården Föreningen Offensiv Folkbildning Meeting Plays Biblioteksvännerna i Biskopsgården  SWED-SOM IF Puntland Community Organisation Kultur och Gemenskap i förening #Taettklivframåt TILLSAMMANS MIK - Människan i Kålltorp  Kulturföreningen HOPE Föreningen Africabaiana NUF - Neutrala ungdomsföreningen Föreningen folkbildning för frihet - Eduardo Madariaga

Genom att stå upp för elevers rätt till mobiltelefon i skolan ser du till att alla elever får en trygg skoldag, utan oro och med bra kommunikation inom skolan och mellan elever. Att inte göra det ignorerar hur läget i skolan är idag. Mobilen spelar inte bara en viktigare roll i ungdomars privatliv, utan även i skolan. Tiderna har ändrats, och så måste våran synpunkt på mobiler. De är inte distraktion, utan ett verktyg. 

English below Om vi inte stoppar flytten kommer mängder av studieplatser försvinna och vi ser sannolikt en minskning av utbildningskvalité, lärarledd tid samt valbara kurser. Utbildningskvaliteten hotas och utbudet valbara kurser riskerar att minskas. Genom att skriva under den här namninsamlingen visar du att situationen på Gamla torget idag inte är okej, och att du inte vill att den blir sämre. Vad är det som händer? I början av vårterminen 2023 föreslog Intendenturstyrelsen för Campus Gamla Torget att stänga ner våning sex för att spara pengar åt Statsvetenskapliga institutionen som idag dras med för höga hyror. Just nu är våningen öppen men seminarierummen stängda. Detta var en kompromisslösning vår studentrepresentant fick till för att vi studenter behöver ha någonstans att studera. En idé för att hålla nere hyrorna har varit att flytta flera institutioner till Gamla torget, då skulle de kunna dela på hyran och få lägre kostnader. Det är denna inriktning som Uppsala universitet har i nuläget. Det är en god idé i tanken, men när det ska bli på riktigt finns det många problem. 1. MINSKAD LÄRARLEDD TID - Statsvetenskapliga institutionen minskar sina kostnader, medan kostnaderna för inflyttarna kommer öka jättemycket. Det innebär mindre pengar till lärarledd tid och att olika grupper av studenter ställs mot varandra. Statsvetenskapliga institutionen borde kunna få stöd utan att andra institutioner får lida av det. 2. INGA STUDIEPLATSER, MER GOLVLUNCH - Först var det bara våra studentrepresentanter som lyfte frågan. Men när områdesnämnden "kom på det" gjordes en rond. Det redan överfyllda campuset skulle som bäst få 70 nya studieplatser. Antalet studenter som ska flytta dit är 700. Vad gör vi nu? Våra studentrepresentanter jobbar jättehårt för att se till att det här beslutet blir så bra som möjligt. Men de behöver din hjälp för att det ska bli möjligt. Genom att skriva under den här namninsamlingen visar du att situationen på Gamla torget idag inte är okej, och att du inte vill att den blir sämre. #RäddaGT -- If we do not stop the move, many study places will disappear and we will likely see that the lower quality, less teacher-led time and fewer elective courses. The quality of education is threatened and the range of elective courses is at risk of being reduced. By signing this petition, you show that the situation at Gamla Torget today is not okay, and that you do not want it to get worse. What is happening? At the beginning of the spring semester 2023, the Board of Directors for Campus Gamla Torget proposed to close down the sixth floor to save money for the Department of Political Science, which is currently suffering from high rent costs. Right now the floor is open but the seminar rooms are closed. This was a compromise solution that our student representative came up with because we students need somewhere to study. One idea to keep rents down has been to move several departments to Gamla Torget, then they could share the rent and have lower costs. This is the direction that Uppsala University is currently taking. It's a good idea in theory, but when it comes to reality, there are many problems. 1. REDUCED TEACHER-LED TIME - The Department of Political Science is reducing its costs, while the costs for the movers will increase dramatically. This means less money for teacher-led time and that different groups of students are being pitted against each other. The Department of Political Science should be able to receive support without other departments having to suffer from it. 2. NO STUDY PLACES, MORE EATING FLOORLUNCH - At first, it was only our student representatives who raised the issue. But when the area committee "got it", a round was made. The already overcrowded campus would at best get 70 new study places. The number of students who will move there is 700. What do we do now? Our student representatives are working very hard to make sure that this decision is as good as possible. But they need your help to make it possible. By signing this petition, you show that the situation at Gamla Torget today is not okay, and that you don't want it to get worse. #RäddaGT

Vi är många studenter som gång på gång har problem med att hitta en ledig skärm inför presentation på Arkitekturprogrammet på KTH.  Folk springer desperat runt och blir tokiga av stress i och med att för få skärmar finns tillgängliga. Vi får stressat plocka upp och ner vårt material som vi noga hängt upp, för att hjälpa varandra och ändå så hamnar elever utan skärm vid redovisning och presentation... Vi som studerar på arkitektskolan använder skärmarna vid pin-up, som vi ofta har varje vecka eller flera gånger per vecka, samt vid genrepetition och slutkritikerna som sker flera gånger per termin. Skärmarna används förutom vid pin-up, genrepetition, och kritik, även emellan dessa tillfällen.  Vi bedöms utifrån våran uppsättning, layout, hur vi presenterar vårt material med hjälp av skärmarna. Eftersom vi bedöms utifrån hur vi använder oss av skärmarna som presentationsmedel, och vilken layout vi använder, behövs ordentligt med tid innan presentationstillfällena för att arbeta på just det. Skärmarna behövs innan presentationstillfällena för att få en överblick över arbetet. Det finns inte något annat sätt att se vad som fungerar och inte fungerar vid layout och uppsättning och hur materialet kommer att se ut vid presentation, än att faktiskt sätta upp materialet på skärmarna, sida vid sida och bedöma. Detta tar tid. Förslag på fler lösningar: - Utred om det finns en mer praktisk skärm, som är lättare i vikt, samt tar mindre plats att förvara. - Ordna ordentlig förvaring för att kunna få plats med de nya skärmarna. Förslagsvis göra om det tomma utrymmet/rummet, på våning 0, längst ner i en av trappuppgångarna, till ett förvaringsrum där skärmarna kan stå de få veckor/dagar som de inte används. Rummet står helt tomt. Vi kräver att fler skärmar köps in snarast!

Vi är många som berörs - inte bara idag utan även i framtiden  Vi vill upplysa politiker och beslutsfattare om att vi är många, inte bara vi som är direkt berörda av nedläggningen idag utan även andra som kommer påverkas i framtiden och delar vår åsikt, som tycker att kommunens strategi är fel och kräver att de omvärderar beslutet och presenterar en ny plan. 

Det är helt orimligt att Pajala centralort ska nedmonteras. Försämras servicen i centralorten kommer servicen försämras för majoriteten av kommunens innevånare. Vi ska inte häller undervärdera vikten av ett badhus för att barnfamiljer ska finna en ort attraktiv. Det enda villkor mina barn hade vid flytten till Pajala var att det ska finnas ett badhus! Detta beslut ter sig även ha fattats utan någon som helst analys från majoritetens politiker över vad konsekvenserna kommer att bli. Kan tilläggas att enligt utsago har kommunen betalt ut föreningsbidrag om 1,47MSEK och låter nu eventuellt Pajala badhus avvecklas. Skulle ett förslag om att köra barnen från Pajala till Junosuando för simundervisning bli aktuellt, kan jag klart säga att jag vägra. Då överväger vi häldre en flytt från kommunen. Vi behöver i nuläget inget nytt badhus, utan kan leva med det som finns...  Det enda vi behöver är att KF fattar sunt förnuft och river upp beslutet och tillser att förlänga livslängden på Pajala Badhus...