Utvecklingen går äntligen åt rätt håll i Biskopsgården och polisen tog för ett år sedan bort Biskopsgården på listan över särskilt utsatta områden. Men alla aktörer i Biskopsgården (polis, socialtjänst, bostadsbolag, föreningar, civilsamhälle mfl) är överens om att utmaningarna är fortfarande många och samverkan och lokal närvaro är helt avgörande för att den positiva utvecklingen ska fortsätta. Att VG regionen då väljer att ta bort bildning och utbildningsmöjligheter i närområdet är totalt obegripligt. Detta gjordes en gång tidigare, 2009, och nu tänker man göra samma misstag igen. Här kan ni läsa det tal fd rektor Birgitta Nesteruds (†2022) höll 2017 när folkhögskolan i Biskopsgården firade 20 år: “Hej Mitt namn är Birgitta Nesterud och jag har varit rektor på Göteborgs folkhögskola under 19 år och var med och startade Biskopsgårdens folkhögskola och därför står jag här idag tillsammans med Berit Roman nuvarande rektor när vi firar skolans 20 års jubileum. Jag ska kort berätta om hur skolan startade. Ni har idag gjort en lång vandring från Nya Varvet till Vårväderstorget (vår kommentar; alla gjorde en fysisk vandring tillsammans “stan kommer till Biskopsgården”). Ni kommer säkert i framtiden komma ihåg den här vandringen som Ni har gjort idag för att fira Biskopsgårdens folkhögskolas första 20 år. 20 år som går att likna vid en lång, lång vandring. Ibland går det uppför, ibland är det nerförsbacke, för det mesta är det raksträcka då allt pågår som vanligt.  En dag 1997 ringde telefonen på rektorsexpeditionen. Det var dåvarande stadsdelsdirektören här i Biskopsgården som ringde och ställde frågan:” Kan Ni på Göteborgs folkhögskola starta en folkhögskola i Biskopsgården?” Det satt nämligen en arbetsgrupp här och funderade över hur man skulle kunna förbättra livet och miljön för de boende i Biskopsgården. Arbetsgruppen hade kommit fram till att en folkhögskola skulle kunna göra skillnad.  Vi svarade genast ”ja, javisst”. ”Det kan vi”, utan att riktigt veta hur det skulle gå till. Var fanns det pengar, lokal, personal osv? Men just då hade S-regeringen sjösatt en stor reform – 100000 nya platser och 20 miljarder kr till vuxenutbildningen och vi förstod att folkhögskolorna skulle få del av den här satsningen.  Många i staden stödde oss, politiker, stadsdelen naturligtvis, de kommunala bostadsbolagen och Göteborgs universitet. Kommunen köpte platser, bostadsbolagen betalade hyran av Fågelroskolan i tre år. Universitetet, som oroade sig för att så få från Biskopsgården sökte sig till universitetet betalde en av sina lärare på halvtid som skulle öppna universitetet för våra studerande, ordnade studiebesök, möten med forskare osv.  Nu gällde det att skaffa personal, i första hand lärare och vi bestämde oss för att rekrytera unga välutbildade lärare, med ett starkt engagemang i samhällsfrågor. Sen sa vi till dem att nu är det upp till Er att skapa något nytt, tänk fritt, tänk gränsöverskridande. Och lärarna, några jobbar fortfarande kvar här, de tog bollen och de gjorde ett fantastiskt arbete. Första året hade vi 20 studerande, år två 50 studerande och verksamheten fortsatte att växa. Efter några år skulle Fågelroskolan rivas och vi flyttade till Treröseskolan. Fina lokaler där verksamheten kunde fortsätta att expandera. Allmän kurs årskurserna 1 , 2 och 3. Vi anställde fler personal, lärare med kulturkompetens och stora språkkunskaper. Vi införde interkulturell pedagogik – en pedagogik där vi utgick från att olikheter är positivt, berikande och viktigt. Vi införde stödundervisning på modersmålet och vi firade inte enbart jul och Lucia utan högtider från jordens alla hörn. Så här beskriver lärarna sitt mål med undervisningen. Jag citerar deras pedagogiska manifest: ” Biskopsgårdens folkhögskola ska vara en skola där rättvise- solidaritets och integrationsfrågor intar en särställning i all undervisning och där vi arbetar med frigörande pedagogik som motverkar den tystnadens kultur som präglar stora grupper i dagens Sverige.” Det gick bra för våra studerande – universitetet kunde se att antalet sökande från Biskopsgården ökade. Vi hade återträffar med gamla elever som berättade att nu var de klara med sina studier och arbetade som lärare, socionomer, kuratorer, ekonomer, egna företagare, bussförare osv.  Men det kom också motgångar, 2009 slutade kommunen att köpa folkhögskolekurser. Finansieringen drogs undan och Göteborgs folkhögskola fick stora problem. Jag hade slutat då men kunde med stor sorg se hur verksamheter fick läggas ner och lärare sägas upp. Men som Ni vet efter en stor uppförsbacke så kommer vägen plana ut och det blir lättare att gå. Nu är skolan på banan igen och finns här i fina lokaler med många av de nu 20 år äldre lärarna på plats. Härligt. Nu överlämnar jag ordet till Berit och önskar er alla lycka till med Era liv. Ge inte upp, kämpa på även om det tar emot i uppförsbackarna. Tack alla.” Föreningen Offensiv Folkbildning Meeting Plays Biblioteksvännerna i Biskopsgården SWED-SOM IF Puntland Community Organisation Kultur och Gemenskap i förening #Taettklivframåt TILLSAMMANS MIK - Människan i Kålltorp Kulturföreningen HOPE Föreningen Africabaiana NUF - Neutrala ungdomsföreningen 

Rätt till priv-och familjeliv 

Det brådskar. Regeringen har under året utrett hur ökad insyn i friskolesektorn bör införas. Förslag har varit på remiss under hösten och nu ska regeringen avsluta arbetet. Det är således ett bra läge att göra sin röst hörd. Enskilda näringslivsintressen lobbar aktivt för att behålla nuvarande system utan insyn eftersom det är affärsmässigt fördelaktigt. Vi vill påminna svenska politiker om att enskilda intressen inte ska tillgodoses på bekostnad av allmänna intressen. Allmänheten ska ha insyn i hur gemensamma skattemedel används. Fusk och korruption ska förhindras i svensk skola. Transparens är centralt för en välfungerande demokrati.

För ungdomarnas framtid: Fotboll ger våra barn och unga en chans att bygga självförtroende, hålla sig aktiva och hållas borta från negativa influenser. Sydvallen är en plats där de kan växa och utvecklas. För att förebygga problem: När vi inte ger våra unga bra framtidsmöjligheter ökar risken för att de hamnar i negativa sammanhang. Sydvallen håller våra ungdomar på rätt väg. För rättvisa: Våra ungdomar förtjänar en välskött plats att spela på – inte att behöva skotta själva. Vi kräver att Norrköpings kommun tar sitt ansvar. För tryggheten i vårt samhälle: En tillgänglig fritidsanläggning skapar ett tryggare samhälle. Genom att stå upp för Sydvallen, står vi upp för en tryggare framtid för hela Hageby.

Det är viktigt att vi ALLA som har barn eller har haft barn i Lysekil och förstår vikten av valfrihet, en trygg skolmiljö, lärare som känner inte bara barnen utan också familjen, och som vill bevara Lyse som det är nu, skriver på idag! Den 30/10 tas ett beslut som kommer påverka inte bara Lyse utan hela Lysekils barnfamiljer,  eftersom det kommer att påverka även de andra skolorna i kommunen. 

Som anställd inom Samhall är jag stolt över det arbete vi utför dagligen. Vårt arbete är inte bara fysiskt krävande utan också nödvändigt för att många verksamheter ska kunna fungera smidigt och rent. Trots detta, som en av Sveriges största arbetsgivare, erbjuder Samhall fortfarande inte en förmån som blivit standard på många andra arbetsplatser – friskvårdsbidrag. Det är dags att detta ändras. Vad är friskvårdsbidrag? Friskvårdsbidrag är en skattefri förmån som arbetsgivare kan erbjuda sina anställda för att främja hälsa och välmående. Det kan användas för aktiviteter som massage, gymkort, simning och andra hälsorelaterade tjänster. Syftet är att hjälpa de anställda att hålla sig fysiskt aktiva och förebygga sjukdomar eller skador som kan uppkomma av stillasittande eller monotont arbete. För oss som arbetar på Samhall, där våra kroppar är våra främsta arbetsredskap, skulle detta vara en ovärderlig förmån. Många av oss städar, bär tunga föremål och utför andra fysiska uppgifter som sliter på kroppen. Att inte ha tillgång till friskvårdsbidrag känns som en stor miss i en organisation som påstår sig arbeta för människors hälsa och hållbara arbetsliv. Varför är friskvårdsbidrag viktigt för oss? 1. Förebyggande av fysiska problem: Våra arbetsuppgifter är ofta repetitiva och tunga. Belastningsskador är vanliga, och många av oss lever med smärtor i rygg, axlar och knän. Regelbundna friskvårdsaktiviteter, som till exempel massage eller styrketräning, kan hjälpa oss att förebygga eller lindra dessa problem och därmed öka vår arbetskapacitet och livskvalitet.   2. Minskad sjukfrånvaro: Friskare anställda är mindre benägna att behöva sjukskriva sig. Studier visar att företag som erbjuder friskvårdsbidrag ofta ser minskad sjukfrånvaro. För oss, som redan är utsatta för hög belastning, skulle detta kunna vara avgörande för att minska stressen och oron över långvariga skador.   3. Rättvisa och jämställdhet: Många andra företag i liknande branscher erbjuder redan friskvårdsbidrag. Att vi på Samhall, där många anställda redan är i fysiskt dåligt skick från början, inte får samma möjlighet känns orättvist. Vi bör inte behöva betala ur egen ficka för något som är så viktigt för vår hälsa och arbetsförmåga.   4. Värdet av ett humant arbetsliv:Friskvårdsbidraget är inte bara en ekonomisk fråga, utan också ett tecken på att arbetsgivaren bryr sig om sina anställda. Det visar att de förstår vikten av att investera i sina medarbetares välmående för att skapa en hållbar arbetsplats. Samhall måste ta ansvar Samhall har ett ansvar att skapa en arbetsmiljö där vi, deras anställda, kan arbeta utan att riskera långvarig skada. Med tanke på hur viktigt vårt arbete är, borde vår hälsa och arbetsmiljö prioriteras. Genom att införa ett friskvårdsbidrag skulle Samhall inte bara investera i sina anställda, utan också visa att de är en modern arbetsgivare som hänger med i tiden och värdesätter sina medarbetares välmående. Vi måste kräva förändring Det är dags att vi anställda inom Samhall höjer våra röster och kräver det som många andra anställda redan har tillgång till – friskvårdsbidrag. Genom att ställa tydliga krav på vår arbetsgivare kan vi skapa en bättre och hälsosammare arbetsplats för oss alla. Friskvårdsbidrag är inte en lyx, det är en nödvändighet för oss som varje dag sliter våra kroppar i tjänst för att hålla samhället rent och fungerande. Låt oss tillsammans kämpa för detta! Veronica Dahlberg Anställd på Samhall  

KONTRÄR fyller som Sveriges enda renodlade kontemporära gästspelsscen, en helt oersättlig roll inom svenskt kulturliv. Scenkonst är den säregna konstformen som man upplever direkt och i samma rum som den som framför verket. Det betyder således att det inte går att ta del av till fullo utan att vara på samma plats. Det är få förunnat att ha de ekonomiska förutsättningarna som krävs för att kunna resa runt i världen och se andra scenkonstverk och därför har hela vår scenkonstbransch ett behov av att det också kommer internationella gästspel till oss så att vi kan ta del av dem. Men om KONTRÄR inte omedelbart får det ekonomiska stöd de behöver för att inte stängas ned så kommer inte det bara vara katastrofalt för scenkonstbranschen utan för hela Sveriges kulturliv och faktiskt hur vi som nation framstår i resten av världen. Sverige är ett relativt litet land men om det är något vi är alltid legat i förgrunden för i resten av världen är det hur mycket vi dominerat kulturen trots vår storlek. . Nästan alla våra stora namn inom film, tv och teater har börjat sin bana hos de fria scenerna och sedan gått vidare till stora internationella karriärer. Nästan alla de som sökt sig till dessa scener har gjort det efter att själva ha varit publik. Utan de fria grupperna, utan de mindre scenerna, kan inte heller de stora, världsberömda namnen existera. KONTRÄR är en helt oersättlig tillgång för hela kultursektorn och den måste få finnas kvar! Skriv under för att stötta dem så att de kan fortsätta vara det nav för internationell scenkonst i vårt land de så tydligt redan blivit. Om vi alla hjälps åt att stötta KONTRÄR kan vi gemensamt rädda dem från total nedstänging och säkerställa att det fria kulturlivet kan fortsätta att utvecklas och bidra till hela Stockholms kulturliv. Mer info om hur du kan hjälpa KONTRÄR hittar du här: https://kontrar.se/support/

PAS (parentalt alienationssyndrom), eller föräldraalienation, är ett begrepp som ofta används i familjerättsliga tvister där pappan utövat våld mot mamman. Tesen är att barnet ska ha manipulerats och påverkats av mammans negativa inställning till pappan och därför motsätter sig umgänge.  Resultatet av att hävda PAS blir ett fokusskifte, där mannens våld tonas ner och kvinnans påstådda psykiska instabilitet och manipulation hamnar i centrum.  Förekomsten av PAS eller föräldraalienation i domslut har resulterat i att mannen inte bara får umgängesrätt utan även vårdnad – för att reparera relationen som mamman påstås ha förstört.  I Sverige är det inte ovanligt att domstolar beslutar om tvingande åtgärder där barn som är rädda för pappa tvingas till täta umgängen, ibland med övernattningar. Roks uppmanar nu Gunnar Strömmer och regeringen att som tillägg till förändringarna i föräldrabalken också göra det som FN i sin rapport anser är det enda rätta: Förbjud PAS i familjerättsliga tvister!

Låt oss tillsammans visa hur mycket denna burgare betyder för oss genom att skriva under denna namninsamling.  Tillsammans kan vi göra skillnad och få tillbaka vår favoritburgare! Skriv under och dela vidare!

Sedan den 31 augusti har hälften av Sveriges kvinnor jobbat klart för i år. Från i måndags och året är det gratisarbete som gäller, jämfört med männens löneinkomster. En ny rapport från Jämställdhetsinstitutet visar hur löneinkomstgapet endast minskat marginellt för arbetarkvinnor sedan år 2 000 och att det med samma ökningstakt skulle ta mer än 800 år till jämställdhet.  Rapporten ”800 år kvar till jämställdhet” med unik statistik från SCB visar svart på vitt hur klass, etnicitet och kön avgör möjligheten att klara sig på sina inkomster i Sverige 2024. Sverige blir inte jämställt med den här regeringens förda politik, hur gärna och hur gärna Moderaterna och finansminister Elisabeth Svantesson än vill påstå det. Särskilt tydligt blir det när arbetarkvinnor – hälften av landets kvinnor – också räknas. Arbetarkvinnorna, som inte tjänar ett dugg på att Svantesson nyss fördubblat taket i rutavdraget för svenska höginkomsttagare för en miljard kronor.  För arbetarkvinnor med utländsk bakgrund är situationen värst. Utvecklingen går det åt fel håll, för dem ökar i stället gapet över tid. År 2000 slutade de jobba avlönat den 20 juli jämfört med männen, vid den senaste mätningen, 2022, var motsvarande datum den 16 juli. Skillnaden i reda pengar är enorm beroende på klass, kön och etnicitet. Tjänstemannamän med svensk bakgrund tjänar 2,5 gånger så mycket som arbetarkvinnor med utländsk bakgrund - i snitt 47 350 kronor i månaden efter skatt jämfört med 19 422 kronor från förvärvsarbete.  Men hur kan Sverige bli jämställt om inte den här grundläggande orättvisan rättas till – om Elisabeth Svantesson blundar för hur klass och etnicitet förstärker den redan stora ojämställdheten? Den 19 september  presenteras regeringens höstbudget, här finns chansen att satsa på bättre löner, arbetsvillkor och arbetsmiljö för arbetarkvinnor. En nationell plan för jämställdhet, en verklig rätt till heltid, tillräckliga statsbidrag till regioner och kommuner samt stärkt familjepolitik är några förslag som bör ingå i statsbudgeten för 2025.  Elisabeth Svantesson kan inte fortsätta strunta i arbetarkvinnor och kvinnor med utländsk bakgrund om Sverige ska bli jämställt på riktig. Det är faktiskt orimligt att behöva vänta i 800 år! Här finns länk till rapporten "800 år kvar till jämställdhet?" och här finns länk till debattartikel i Expressen.

Vi behöver er röst 🙏🏻 Det är ont om tid. Hjälp oss ifrågasätta Migrationsverkets beslut och att anmäla ärendet till JO. 

För att alla ska må bra och ha kul