Fortum prospekterar för att anlägga en pumpkraftstation i byn Bastvålen, ca 18 km nordväst om Torsby tätort I norra värmland. Ett pumpkraftverk arbetar med att jämna ut energitoppar genom att pumpa vatten från en lägre belägen damm till en högre belägen damm under perioder av överskott I energiproduktionen på elnätet. När det då är underskott på el kan en då köra vattnet från den övre till den nedre dammen genom ett kraftverk och då producera el när det behövs.  Pumpkraftverket producerar alltså i sig ingen egen energi alls utan jämnar bara ut belastningen på elnätet. Går fortums planer i lås kommer enorma områden av relativt orörd natur och kulturmiljö läggas under vatten och förstöras för all framtid.  Den övre dammen kommer att till stor del läggas I ett område som av naturvårdsverket betraktas som av riksintresse för friluftlivet. Med stora mängder vandrings, skid och skoterleder som utgår ifrån Hovfjällets populära skid och friluftsanläggning som har en stor betydelse för turismen och besöksnäringen i Torsby Kommun.  Den övre dammen kommen också skära av vägen mellan Bastvålen och Vadje och den nedre dammen vägen mellan Östmark och Bastvålen samt lägga en gård med gamla anor totalt under vatten. Detta innebär att byggdens infratruktur och särprägel totalt kommer att tillintetgöras för all framtid. Stora mängder av kulturlämningar från framförallt den skogsfinska invandringen på 16-1700-talet kommer utraderas.  Norra värmland och Torsby kommun I synerhet är ett epicentrum av denna kultur med unika sedvänjor, en egen folktro och under långa tider även ett eget språk. Skogsfinnarna hade ett unikt och särpräglat sätt att bedriva jord och skogsbruk med en hög självförsörjningsgrad varav dom här markerna är fulla utav spår och lämningar.  Även om området är att betrakta som glesbygd så bor det fortfarande många människor här som nu kommer få sin hem, sina livsverk och sina marker som på många håll har brukats i generationer förstörda för all framtid.  Projektet kommer få stora negativa konsekvenser för det lokal jakt och friluftslivet samt skogsbruket. Risken är även stor att grundvattennivåerna kommer förändras villket resulterar i att ett stort antal brunnar kommer sina och lokalbefolkning bli utan vatten. Samt vilka konsekvenser detta kommer innebära för ett stort område, mycket större än själva dammarna rent ekologiskt när vattnet kommer gå andra vägar än dom naturliga.

Nästa steg - från bostadsområde till industriområde Här växer barn upp med skog och natur runt hörnet men nu hotas allt detta av ännu mer plåtlådor, stängsel och bullrande industri. Nästa naturliga etapp i detta industribyggande kanske leder vidare mot Hjulsbroskolan?  En ohållbar utveckling Linköpings kommun hävdar att detta är nödvändigt för stadens utveckling, men till vilket pris? Att växa som stad borde inte betyda att vi förstör de naturområden som gör Linköping till en attraktiv plats att bo och leva i. Det måste finnas andra, mer hållbara sätt att utveckla näringslivet utan att offra Hackefors natur. Det måste finnas andra områden som passar bättre? Vad kan vi göra? Vi har fortfarande en chans att påverka. Genom att säga ifrån kan vi visa att vi inte accepterar en plan som skadar både natur och livskvalitet. Lämna gärna era synpunkter på kommunens sida för detaljplanen, efter att ni skrivit under denna namninsamling.

Vi är många som minns hur fackförbunden nobbade oss, Fridays for future och Greta när de vägrade att strejka för klimatet och gå med de globala klimatstrejken den 27 juli 2019. Krafter som tystats på många sätt genom åren, samtidigt som hållbarhetsfrågorna nu är allmänt tankegods.  Från facken har det varit förvånansvärt tyst i Sverige. Särskilt med tanke på hur alla de hållbarhetsfrågor som är direkt avgörande för oss arbetstagare, arbetsgivare och samhället i stort. Både här i Sverige och Globalt. Förvånansvärt tyst, samtidigt som svensk politik abdikerat från sitt miljö- och klimatansvar och där all förhoppning verkar ligga hos näringslivet och alltså fackförbundens motpart - arbetsgivarorganisationerna. Denna tystnad verkar ha brutits den 4e februari 2025 då fackförbunden gemensamt gick ut för första gången, tillsammans med miljörörelsen och föreningsrörelsen, i en uppmaning till regeringen om att skärpa klimatpolitiken (Läs mer här: Sveriges klimatpolitik går åt fel håll). Detta är glädjande, samtidigt som vi nu vill se en bestämdhet som sträcker sig bortom en debattartikel på öppet mål. I denna namninsamling vill vi därför nu utkräva svar av Fackförbunden om denna debatt är en papperstiger eller om Fackförbunden ska börja visa klorna i miljö- och klimatfrågan. Visa hur dessa krav ska följas upp av en handlingsplan som alla fackföreningar och lokala fackklubbar ska kunna handla efter. Med risk för att någon sådan handlingsplan inte finns idag vill vi här hjälpa Fackförbunden genom att anta vårt trepunktsprogram - 1. Informera alla fackföreningar och deras medlemmar om en gemensam strategi för hur punkter kring debattartikeln i Dagens Industri den 4e februari 2025 ska utkrävas av regeringen. Se punkterna nedan: • En svensk utsläppsbudget. • Stora samhällsinvesteringar.  • Stöd klimatomställning. • Energieffektivisering.  • Effektivare transporter.  • Utsläppsintensiva produkter.  2. Ta fram en lista med konkreta verktyg och lathundar för hur fackföreningsanslutna tillsammans med icke-ansluta kan driva på hållbarhetsfrågorna lokalt, regionalt och nationellt inom fackföreningarna och på arbetsplatserna. 3. Informerar alla Sveriges fackföreningsanslutna om "lagen om styrelserepresentation för de privatanställda" och mer specifikt "Rätten till styrelserepresentation" i syfte att rösta fram en arbetstagarrepresentant på arbetsplatser med minst 25 anställda och som framförallt skulle kunna arbeta med att främja miljö- och hållbarhetsarbetet i styrelsearbetet (Läs mer om lagen här)

Behåll strandskyddet som det är. För allas möjlighet att röra sig fritt längs Sveriges sjöar och vattendrag.  Det är även viktigt för ekosystem, djurliv och biologisk mångfald att strandskyddet förblir som det är. Nu hotas din rätt att gå fritt längs Sveriges vattendrag och sjöar. Tidöpartierna (M, SD, L och KD) har lagt fram ett första förslag (proposition) om att luckra upp strandskyddet. Beslut ska fattas 1 juli så det gäller att agera snabbt och säga ifrån. Förslaget innebär att vår rörelsefrihet kommer att begränsas och att vi inte längre kan gå fritt längs våra vattendrag och sjöar pga fastigheter och tomter.  Det kommer även ha stor inverkan på lokala ekosystem/, djurliv och biologisk mångfald. Idag krävs dispens för att få bygga strandnära. Nu vill de göra tvärtom så att det istället krävs dispens för att det inte ska få byggas. Går ett sådant beslut igenom kommer det ha stora följder för oss alla som individer i Sverige och den biologiska mångfalden. Ett sådant beslut kommer vara svårt/omöjligt att reversera.  Lär mer här: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2025/02/prop.-202425102

Skogen är ett andningshål för både unga och gamla i närområdet, med äldre blandad skog, gott om svamp, bär och mossa. Det är en tätortsnära Må-Bra-skog helt enkelt, i anslutning till Ersboda 4H-gård. I överklagandet, som redan skrivits mot avverkningen, finns detaljerade beskrivningar av anmärkningsvärda arter av både flora och fauna.

Östersjön är idag ett döende hav. Vi måste nu agera snabbt för att stoppa att strömming och skarpsill utrotas. Dessa båda arter utgör basföda för större rovfiskar som lax och torsk. Om strömmingen försvinner kommer alltså många andra fiskar inte ha tillräckligt med mat. Vad som händer då är lätt att räkna ut… Genom att flytta ut trålgränsen längs hela Östersjön och i Bottenhavet har vi en möjlighet att minska påverkan på bestånden av strömming och skarpsill.  Under sommaren kommer strömming och skarpsill in mot kusten för att leka. Därför är det viktigt att stoppa det industriella fisket vid kusten. De lokala fiskare som fiskar nära land, har länge märkt att det inte finns mycket strömming att fånga längre och vissa fiskare har helt fått lägga ner sitt kustnära strömmingsfiske. Det kustnära fisket är ofta småskaligt och deras fångster är inte i närheten av vad de industriella trålarna drar in.

Det är dags att säga stopp för regeringens exploatering av Norrland. 

Några anledningar... - Med hänsyn till Agenda 2030 och Parisavtalet ska det vara enkelt att välja det mest miljövänliga sättet att resa. - Barnen skulle kunna ta bussen på vintermorgnar istället för att alla föräldrar kör sina barn till skolan. - Bekanta skulle kunna åka kollektivt för att hälsa på. - Folk som jobbar i eller pendlar ifrån området skulle ha en tryggare, mer hållbar resa. - Det skulle minska bilberoendet för alla i området, vilket just nu ligger på en ohållbar nivå. - Trygghet - befintlig bullhållplats på Ågestavägen känns otrygg sent på kvällen samt tidigt på morgonen. 

Vi anser att ni bör överväga att flytta återvinningen, vi tycker inte ens att den behövs i området då lägenhets området både Hsb och Familjebostäder har egna miljöhus. Familjebostäder kommer till våren påbörja arbete med att renovera hyresgästernas parkeringar. Vilket kommer leda till 20+ nya bilar som behöver parkering. Som det ser ut idag har ni ett kontrakt till 31/12 - 2029 och vi är många som undrar, varför de flyttades från ett sidoområde till en gata med boendeparkeringsplatser. https://sisab.se/sv/fastigheter/vara-byggprojekt/enskede-arsta-vantor/drivhuset-etapp-2/?fbclid=IwZXh0bgNhZW0CMTEAAR2nmXQBoCgnU-GWQXJafdrL7TOo6USr0yn-70lLsYSLiL_a2umeJxXioz0_aem_PVO3aa341ta_rJu8fvuJDw

Fredriksberg är en by i utkanten av Luvdika Kommun, södra Dalarna, och ingår i ett område som kallas för Säfsen. Det har sedan 1700-talet varit en bruksort där man till en början hade ett järnbruk och sedan ett pappersbruk. Idag kommer byns största inkomst från Säfsens skidanläggning med slalom och längdskidspår. Fredriksberg är ett litet men mycket välfungerande samhälle med många små företag och fin sammanhållning bland invånarna.  Det som nu hotar byn är ett beslut som har fattats på EU-nivå - ett direktiv som skapades för att skydda fiskars naturliga behov. Det är egentligen väldigt fint men skapar i detta fall ett stort problem. Man vill att fiskarna ska kunna vandra mellan sjöar och vattendrag utan att stoppas av dammluckor, och därför ska damluckorna antingen rivas eller förses med trappor som fiskarna kan hoppa över. Sveriges cirka 10 000 dammluckor innefattas alltså av direktivet, och det är inte ett problem om man har möjlighet att renovera dammluckorna.  Grejen är att företaget som äger Fredriksbergs dammluckor, Karlskoga Energi, inte är villiga att betala för renoveringen och luckorna hotas därmed att rivas. Det skulle betyda att sjöarna töms på vatten och Säfsen skulle förlora sin tillgång till dricksvatten, sin turistnäring och sitt kulturarv. Byggden skulle alltså dö ut, på riktigt.  Här behöver vi er hjälp att sätta press på regeringen så att dem agerar och hjälper till. Vi vill i första hand att Fredriksbergs dammluckor ska anses vara ett undantag för direktivet eftersom dem hotade sjöarna mest har mört, abborre och gädda. Ädelfiskar planteras ibland inför fisketävlingar, men aldrig i syftet att dem ska fortplantas och permanent bo i sjöarna. Om det inte går igenom så vill vi att staten hjälper till med att finansiera renoveringen så luckorna kan stå kvar.  Människorna som bor här är jätterädda för vad som kan hända om sjöarna töms och deras älskade hem förstörs. Snälla, hjälp oss att hjälpa dem! Ju fler namn som samlas in desto mer kan vi visa att landsbygden är viktig. Tack för din underskrift! 

För 10 år sedan hade Musikhjälpen temat "Ingen ska behöva fly undan klimatet" och vi fick då se och lära oss om de förödande konsekvenser som klimatförändringarna redan då hade för en stor del av jordens befolkning samt fick möjligheten att bidra till att hjälpa dessa människor.   De senaste 10 åren har klimatförändringarna accelererat. Värmerekord har slagits år efter år och flera extremväderhändelser har ägt rum. Översvämningarna i  Spanien där över 200 personer omkom och cyklonen chido som ödelagt ögruppen Mayotte är bara ett par exempel. Även här i Sverige börjar vi se klimatförändringarnas konsekvenser och forskare gick för några månader ut och varnade för att golfströmmen potentiellt kan komma att kollapsa på grund av smältande isar. Något som skulle kunna få katastrofala följder för livet i norden. År 2024 bedöms bli det första året som passerar 1,5 graders global uppvärmning och och forskare varnar för att vi  i nuvarande utsläppstakt passerar 3 graders uppvärmning innan århundradet är slut med katastrofala konsekvenser för möjligheterna till liv på stora delar av planeten. Klimatkrisen är här och kommer vara en stor del av våra barn och barnbarns liv om vi inte gör allt vad vi kan för att skydda dom nu.  Men vi har fortfarande chansen att agera om vi gör det nu. Musikhjälpen har en unik möjlighet att informera och engagera svenska folket om hotet som klimatförändringarna utgör men även lösningarna. Vi har sett otaliga exempel på att tillsammans kan vi göra skillnad genom att gå samman och bidra, ställa om samt genom att påverka våra beslutsfattare.  Tillsammans kan vi göra skillnad för människor här och nu samt för våra barn och barnbarn runt om i världen. För ingen ska behöva fly undan klimatet, varken nu eller i framtiden.   Musikhjälpen för barnens rätt till en levande planet, vad säger ni?

Det är Umeås politiker som ska ta beslut i frågan, inte styrelsen i ett kommunalt bolag. Att stödja kampanjen för att bevara Umeås lokala secondhandbutiker är att ta ställning för en mer hållbar och rättvis framtid för Umeå. Genom att engagera dig bidrar du till att skydda miljön, stärka den lokala ekonomin och bevara viktiga samhällsfunktioner. Tillsammans kan vi visa Umeå kommun att det finns ett stort stöd för de lokala secondhandbutikerna och att deras roll i Umeå är oersättlig.  Det är av yttersta vikt att engagera sig i kampen för att bevara Umeås lokala secondhandbutiker av flera skäl:  ● Social hållbarhet: Secondhandbutikerna, varav många drivs av ideella organisationer, utgör en viktig del av Umeås sociala ekosystem. De bidrar till ökad sysselsättning, stödjer utsatta grupper och stärker krisberedskapen i kommunen. Genom att skänka och handla i dessa butiker stödjer Umeåborna aktivt dessa samhällsnyttiga funktioner. Att ge en extern aktör ensamrätt till textilinsamlingen riskerar att undergräva detta viktiga arbete och leda till att butiker tvingas stänga, vilket skulle få negativa konsekvenser för Umeå. ● Miljövinster: Lokala secondhandbutiker bidrar till att minska konsumtionen av nya kläder och främja en cirkulär ekonomi. De förhindrar att textilier hamnar på soptippar och minskar behovet av transporter3. Umeå kommun har höga ambitioner när det gäller hållbarhet, och att bevara de lokala secondhandbutikerna är en viktig del i att nå dessa mål. ● Ekonomiskt stöd till lokala aktörer: Secondhandbutikerna i Umeå genererar betydande intäkter för det lokala näringslivet. Pengarna som omsätts i butikerna stannar i kommunen och bidrar till att skapa arbetstillfällen och stödjer den lokala ekonomin. Att gynna en extern aktör på bekostnad av de lokala butikerna skulle innebära en ekonomisk förlust för Umeå. ● Transparens och lokalt engagemang: Secondhandbutikerna i Umeå har en nära dialog med givare och kunder och arbetar aktivt för att öka medvetenheten om hållbar konsumtion3. De informerar om vikten av att minska överkonsumtion ● Motverka export av problem: Enligt uppgifter i upphandlingsunderlaget planerar Umeå att exportera 75% av de insamlade textilierna, vilket riskerar att skapa miljöproblem i mottagarländerna. Att exportera textilier av låg kvalitet är inte en hållbar lösning och strider mot Umeås ambitioner att vara en föregångskommun inom hållbarhet.