1,000 underskrifter nådda
Till: Anna König Jerlmyr, finansborgarråd Stockholms kommun, Katarina Luhr, Miljöborgarråd Stockholm stad
Stoppa avloppstunneln under Mälaren - miljöskandalen som spolar bort 12 miljarder
Upphäv beslutet att bygga avloppstunneln under Mälaren mellan Bromma till reningsverket i Sickla. Den bygger på felaktiga beräkningar och ger bara 30% ökad reningskapacitet. Alternativ finns som ger betydligt större kapacitet till minst 12 miljarder lägre kostnad – samma som för hela Slussenbygget.
Nu i dagarna sätter sprängningen igång för avloppstunneln under Mälaren mellan Bromma och Hägersten. Projektet ”Stockholms Framtida Avloppsrening” (SFA) – rullar vidare trots massiva protester mot katastrofala miljökonsekvenser och pågående överklaganden mot en avloppstunnel som överhuvudtaget inte behövs.
Det borgerliga blocket stött av MP röstade 2014 igenom den dyraste lösningen som ger minst kapacitetsökning. En lösning som bygger på att lägga ner Bromma reningsverk och istället forsla allt avloppsvatten till reningsverket i Henriksdal genom en ny avloppstunnel under Mälaren. Detta till en totala kostnad av runt 20 miljarder, dvs 12 miljarder mer jämfört med det miljömässigt skonsammare och mer kostnadseffektiva alternativet att bygga ut de tre befintliga reningsverken Henriksdal, Bromma och Himmerfjärden.
Miljöpartiet är splittrat i frågan och Cecilia Obermüller, fullmäktigeledamot och gruppledare i stadsbyggnadsnämnden för Miljöpartiet, säger rakt ut att hon hellre hade sett en annan lösning än att riva Bromma reningsverk. Katarina Luhr, miljö- och klimatborgarråd, miljöpartiet, fortsätter däremot att stötta projektet.
Det hela började 2010 när Stockholm Vatten ville bygga ut Bromma reningsverk samtidigt som Stockholms stad och byggbolaget JM ville bygga om Brommaplan med galleria, bussterminal och 600 lägenheter. Bostäderna hamnade för nära reningsverket vilket lätt hade kunnat åtgärdas genom att placera bostäderna längre bort. Istället beslutades att lägga ner Bromma reningsverk och forsla avloppsvattnet från 350 000 personer genom en 14 km lång avloppstunnel till Henriksdals reningsverk i Nacka.
Därpå föddes idén att bygga bostäder på marken där reningsverket står och vips hamnade ett kalkylerat försäljningsvärde à 2,4 miljarder på plussidan i tunnelkalkylen – ett värde som redan från början bedömdes som ett önsketänkande. Idag beräknas värdet till högst 0,3 miljarder om det ens överhuvudtaget ska byggas där, vilket Maria Antonsson, ordförande i Stockholm Vatten, menar är osäkert.
Under våren 2018 drog sig JM ur projektet och planerar alltså inte längre någon ombyggnad av Brommaplan. Därmed försvann den enda anledningen till att bygga tunneln. Hela projektet hade kunnat läggas ner där och då. Genom ett antal tankevurpor och modifierade sanningar har tunnelprojektet istället utvecklats till dagens gigantiska projekt som, förutom att det bygger på felaktiga beräkningar av kostnader och behov, även får en mängd negativa miljökonsekvenser.
Stockholm växer med 20 000 invånare per år inklusive de kranskommuner som Stockholm Vatten betjänar. Med denna befolkningsökning kommer den 30-procentiga kapacitetsökningen av avloppsrening som tunnelalternativet innebär att bara räcka runt 15 år. När avloppsreningskapaciteten slår i taket omkring år 2045 måste ett nytt reningsverk redan vara på plats. Om istället Bromma och anslutningen till Himmerfjärden behålls och samtliga reningsverk byggs ut räcker reningskapaciteten till minst år 2075.
Framtidens kapacitetsbehov har inte uppdaterats i takt med prognoserna för befolkningstillväxten. Behåll Bromma reningsverk så behövs igen tunnel!
Projektet Stockholms Framtida Avloppsrening (SFA) skulle från början kosta 5,5 miljarder och stå klart 2018. Idag beräknar Stockholm Vatten att det blir klart först 2029 – till en kostnad av 13,1 miljarder! Resultatet beräknas dessutom leda till en 100-procentig höjning av avgifterna för vatten och fjärrvärme för alla invånare i Storstockholm. Adderas värdet av kapitalförstöringen genom att skrota ett modernt Bromma reningsverk, blir den totala samhällsekonomiska kostnaden över 20 miljarder kronor.
Alternativet att bygga ut alla tre reningsverken (Henriksdal, Bromma och Himmerfjärden) förkastades tidigare ”av miljöskäl” som vid senare granskning inte visade sig att hålla. År 2014 skulle det alternativet kosta 3,5 miljarder kronor. Lägger man till räntekostnader, en rimlig projektrisk samt kostnadsfördyring så skulle detta alternativ kosta högst 8 miljarder.
Det går fortfarande att stoppa tunnelbygget och välja att behålla och bygga ut alla tre reningsverken. För detta behövs ett politiskt beslut på högsta nivå i Stockholms stadshus.
Nu i dagarna sätter sprängningen igång för avloppstunneln under Mälaren mellan Bromma och Hägersten. Projektet ”Stockholms Framtida Avloppsrening” (SFA) – rullar vidare trots massiva protester mot katastrofala miljökonsekvenser och pågående överklaganden mot en avloppstunnel som överhuvudtaget inte behövs.
Det borgerliga blocket stött av MP röstade 2014 igenom den dyraste lösningen som ger minst kapacitetsökning. En lösning som bygger på att lägga ner Bromma reningsverk och istället forsla allt avloppsvatten till reningsverket i Henriksdal genom en ny avloppstunnel under Mälaren. Detta till en totala kostnad av runt 20 miljarder, dvs 12 miljarder mer jämfört med det miljömässigt skonsammare och mer kostnadseffektiva alternativet att bygga ut de tre befintliga reningsverken Henriksdal, Bromma och Himmerfjärden.
Miljöpartiet är splittrat i frågan och Cecilia Obermüller, fullmäktigeledamot och gruppledare i stadsbyggnadsnämnden för Miljöpartiet, säger rakt ut att hon hellre hade sett en annan lösning än att riva Bromma reningsverk. Katarina Luhr, miljö- och klimatborgarråd, miljöpartiet, fortsätter däremot att stötta projektet.
Det hela började 2010 när Stockholm Vatten ville bygga ut Bromma reningsverk samtidigt som Stockholms stad och byggbolaget JM ville bygga om Brommaplan med galleria, bussterminal och 600 lägenheter. Bostäderna hamnade för nära reningsverket vilket lätt hade kunnat åtgärdas genom att placera bostäderna längre bort. Istället beslutades att lägga ner Bromma reningsverk och forsla avloppsvattnet från 350 000 personer genom en 14 km lång avloppstunnel till Henriksdals reningsverk i Nacka.
Därpå föddes idén att bygga bostäder på marken där reningsverket står och vips hamnade ett kalkylerat försäljningsvärde à 2,4 miljarder på plussidan i tunnelkalkylen – ett värde som redan från början bedömdes som ett önsketänkande. Idag beräknas värdet till högst 0,3 miljarder om det ens överhuvudtaget ska byggas där, vilket Maria Antonsson, ordförande i Stockholm Vatten, menar är osäkert.
Under våren 2018 drog sig JM ur projektet och planerar alltså inte längre någon ombyggnad av Brommaplan. Därmed försvann den enda anledningen till att bygga tunneln. Hela projektet hade kunnat läggas ner där och då. Genom ett antal tankevurpor och modifierade sanningar har tunnelprojektet istället utvecklats till dagens gigantiska projekt som, förutom att det bygger på felaktiga beräkningar av kostnader och behov, även får en mängd negativa miljökonsekvenser.
Stockholm växer med 20 000 invånare per år inklusive de kranskommuner som Stockholm Vatten betjänar. Med denna befolkningsökning kommer den 30-procentiga kapacitetsökningen av avloppsrening som tunnelalternativet innebär att bara räcka runt 15 år. När avloppsreningskapaciteten slår i taket omkring år 2045 måste ett nytt reningsverk redan vara på plats. Om istället Bromma och anslutningen till Himmerfjärden behålls och samtliga reningsverk byggs ut räcker reningskapaciteten till minst år 2075.
Framtidens kapacitetsbehov har inte uppdaterats i takt med prognoserna för befolkningstillväxten. Behåll Bromma reningsverk så behövs igen tunnel!
Projektet Stockholms Framtida Avloppsrening (SFA) skulle från början kosta 5,5 miljarder och stå klart 2018. Idag beräknar Stockholm Vatten att det blir klart först 2029 – till en kostnad av 13,1 miljarder! Resultatet beräknas dessutom leda till en 100-procentig höjning av avgifterna för vatten och fjärrvärme för alla invånare i Storstockholm. Adderas värdet av kapitalförstöringen genom att skrota ett modernt Bromma reningsverk, blir den totala samhällsekonomiska kostnaden över 20 miljarder kronor.
Alternativet att bygga ut alla tre reningsverken (Henriksdal, Bromma och Himmerfjärden) förkastades tidigare ”av miljöskäl” som vid senare granskning inte visade sig att hålla. År 2014 skulle det alternativet kosta 3,5 miljarder kronor. Lägger man till räntekostnader, en rimlig projektrisk samt kostnadsfördyring så skulle detta alternativ kosta högst 8 miljarder.
Det går fortfarande att stoppa tunnelbygget och välja att behålla och bygga ut alla tre reningsverken. För detta behövs ett politiskt beslut på högsta nivå i Stockholms stadshus.
Varför är det viktigt?
Genom att stoppa bygget av tunneln och istället bygga ut och förbättra befintliga reningsverk - Bromma, Henriksdal och Himmerfjärden uppnår man följande fördelar:
1. Lösningen är minst 12 miljarder billigare - samma summa som för hela Slussenbygget!
2. V/A taxan behöver bara höjas med runt 50 % istället för 100 %.
3. Man slipper hundratusentals berg- och betongtransporter under 5–7 år genom tätbebyggda områden i Bromma och Sickla.
4. Man undviker risk för allvarliga arbetsplatsolyckor som tyvärr är vanliga i samband med tunnelbyggen.
5. De boende i Bromma, Hägersten, Liljeholmen, Årsta, Johanneshov och Sickla slipper skador på sina fastigheter samt reducerat eller förstört uttag från bergvärmeanläggningar till följd av den grundvattensänkning som tunneln beräknas medföra.
Dessutom:
Nedläggningen av Bromma reningsverk innebär även att Norrenergi i Solna, som idag producerar fjärrvärme till 100 000 invånare i Solna, Sundbyberg och Danderyd ur det renade avloppsvattnet från Bromma, kommer att behöva ersätta energin med eldade värmepannor som kräver att tusentals ton pellets forslas dit med båt som bränsle (troligen från Ryssland eller Baltikum), och att tusentals ton aska ska köras därifrån med lastbil (förmodligen till övergivna gruvhål i Norrland). Dessutom kommer stora mängder koldioxid, koloxid, kväve och svavel att genereras. Det kommer att kosta flera miljarder kronor i ökade avgifter. Stockholm Vatten menar att dessa konsekvenser och kostnader inte ingår i deras uppdrag och att de därför inte behöver ta hänsyn till dem i sina beräkningar.
Sammanfattning av konsekvenser:
Alternativ 1. Lägg ner Bromma reningsverk (Det beslutade alternativet): Led allt avloppsvatten i en tunnel till Henriksdal. Konsekvenser: Kapacitetsökning 30%. Total kostnad ca 20 miljarder kronor. Nytt reningsverk behöver börja byggas 2040. Stoppade leveranser till 100 000 personer i med en mängd olika miljökonsekvenser samt ökade fjärrvärmekostnader.
Alternativ 2. Behåll Bromma reningsverk (Det kostnadseffektivare och miljömässigt skonsammare alternativet): Bygg ut alla tre reningsverken – Henriksdal, Bromma och Himmerfjärden. Konsekvenser: Total kostnad högst 8 miljarder. Kapacitetsökning 75% räcker till 2075. Ingen avloppstunnel. Bibehållna leveranser till Norrenergi för produktion av miljövänlig fjärrvärme till 100 000 personer i Solna, Sundbyberg och Danderyd.
Det går fortfarande att stoppa tunnelbygget och välja att behålla och bygga ut alla tre reningsverken. För detta behövs ett politiskt beslut på högsta nivå i Stockholms stadshus.
1. Lösningen är minst 12 miljarder billigare - samma summa som för hela Slussenbygget!
2. V/A taxan behöver bara höjas med runt 50 % istället för 100 %.
3. Man slipper hundratusentals berg- och betongtransporter under 5–7 år genom tätbebyggda områden i Bromma och Sickla.
4. Man undviker risk för allvarliga arbetsplatsolyckor som tyvärr är vanliga i samband med tunnelbyggen.
5. De boende i Bromma, Hägersten, Liljeholmen, Årsta, Johanneshov och Sickla slipper skador på sina fastigheter samt reducerat eller förstört uttag från bergvärmeanläggningar till följd av den grundvattensänkning som tunneln beräknas medföra.
Dessutom:
Nedläggningen av Bromma reningsverk innebär även att Norrenergi i Solna, som idag producerar fjärrvärme till 100 000 invånare i Solna, Sundbyberg och Danderyd ur det renade avloppsvattnet från Bromma, kommer att behöva ersätta energin med eldade värmepannor som kräver att tusentals ton pellets forslas dit med båt som bränsle (troligen från Ryssland eller Baltikum), och att tusentals ton aska ska köras därifrån med lastbil (förmodligen till övergivna gruvhål i Norrland). Dessutom kommer stora mängder koldioxid, koloxid, kväve och svavel att genereras. Det kommer att kosta flera miljarder kronor i ökade avgifter. Stockholm Vatten menar att dessa konsekvenser och kostnader inte ingår i deras uppdrag och att de därför inte behöver ta hänsyn till dem i sina beräkningar.
Sammanfattning av konsekvenser:
Alternativ 1. Lägg ner Bromma reningsverk (Det beslutade alternativet): Led allt avloppsvatten i en tunnel till Henriksdal. Konsekvenser: Kapacitetsökning 30%. Total kostnad ca 20 miljarder kronor. Nytt reningsverk behöver börja byggas 2040. Stoppade leveranser till 100 000 personer i med en mängd olika miljökonsekvenser samt ökade fjärrvärmekostnader.
Alternativ 2. Behåll Bromma reningsverk (Det kostnadseffektivare och miljömässigt skonsammare alternativet): Bygg ut alla tre reningsverken – Henriksdal, Bromma och Himmerfjärden. Konsekvenser: Total kostnad högst 8 miljarder. Kapacitetsökning 75% räcker till 2075. Ingen avloppstunnel. Bibehållna leveranser till Norrenergi för produktion av miljövänlig fjärrvärme till 100 000 personer i Solna, Sundbyberg och Danderyd.
Det går fortfarande att stoppa tunnelbygget och välja att behålla och bygga ut alla tre reningsverken. För detta behövs ett politiskt beslut på högsta nivå i Stockholms stadshus.
Hur den kommer att överlämnas
Digitalt och fysiskt till Anna König Jerlmyr, finansborgarråd och Katarina Luhr, miljöborgarråd