IB har under många år varit Eskilstunas högst presterande program med slutbetyg högt över medelvärdet. C-huset har varit IB elevernas "andra hem" där de kan stanna sent, fokusera, få den hjälp och stöd de behöver och genom detta skapa en trygg plats samt en kultur av drivna och likasinnade elever.  Denna vävnad av multikulturella identiteter har skapat en samhörighet och gemenskap som för många har fått betyda mycket.  Denna sammansvetsade gemenskap har lett till ett högt funktionerande gymnasieprogram. Lärare trivs och eleverna glädjer sig över att få ha så många möjligheter och förutsättningar i skolan. Därför tycker IB-eleverna att kommunen inte ska ändra på något som fungerar så bra.

1. Perspektivet från boende i Jonsered: För oss som bor här är tillgången till effektiva och pålitliga kollektivtrafiklösningar avgörande för att få vardagen att gå ihop. Många av oss pendlar dagligen till arbete, skola eller andra nödvändiga ärenden i Göteborg eller Lerum. Om tågen försvinner utan att ersättas med snabba bussar som stannar i Jonsered skulle det innebära enorma svårigheter. Resvägen och restiden förlängs, och många av oss skulle också riskera att tvingas använda bil, vilket inte bara ökar våra privata kostnader utan också bidrar till trafikstockningar och stor miljöpåverkan. Det är inte rimligt att vi som bor här ska behöva lida avsevärt på grund av en planerad infrastrukturförbättring. 2. Perspektivet från besökare: Jonsered lockar besökare tack vare sin vackra natur, sitt unika kulturarv och de rekreationsmöjligheter som finns i området, såsom vandring i Jonsereds strövområden och besök till Jonsereds fabriker med fina verksamheter som Brödfabriken, Lille grisen och Poppels för att nämna ett axplock. För många är det en självklarhet att ta tåget för att komma hit på ett hållbart och smidigt sätt. Om tågen inte ersätts med snabba bussar med bra turtäthet, riskerar Jonsered att bli betydligt svårare att nå för dessa besökare, vilket påverkar vår attraktionskraft oerhört negativt. För besökare är tillgänglighet en av de viktigaste faktorerna, och vi vill fortsätta välkomna människor som vill njuta av vår unika miljö utan att behöva krångla med bil eller dyra alternativ. Dessutom planerar Partille kommun expandera Jonsereds trädgårdar, eller Herrgårdsområdet vilket kommer öka antalet turister som besöker området från 50 000/år. Antalet parkeringar har samtidigt krympts, vilket ställer krav på hållbara mobilitetslösningar där vi reser tillsammans. 3. Perspektivet från företagare: För oss företagare är tillgängligheten en fråga om överlevnad. Våra kunder och gäster, både lokala och besökande, är beroende av en fungerande kollektivtrafik för att kunna ta sig till våra butiker, restauranger och arbetsplatser. Utan pålitliga transportlösningar som stannar i Jonsered riskerar vi att tappa en betydande del av vår omsättning, vilket kan leda till svåra ekonomiska konsekvenser, särskilt för småföretagare. Dessutom är våra anställda beroende av kollektivtrafik för att kunna ta sig till jobbet. Bussar som ersätter tågen och gör ett stopp i Jonsered skulle minimera dessa negativa effekter och säkerställa att vi kan fortsätta driva våra verksamheter och bidra till det lokala samhällets välmående. Sammanfattningsvis: att inte ha ett alternativ som stannar i Jonsered skulle orsaka orimliga problem för boende, besökare och företagare. Vi uppmanar Västtrafik att sätta in bussar som ett fullgott alternativ till tågen (säkerställ turtäthet och snabbhet!) och att säkerställa att Jonsered inte glöms bort under renoveringsperioden. Vi förstår att arbetet måste utföras, men det måste göras med respekt för alla de människor som påverkas.

Följande citat är vittnesmål från undersköterskor och sjuksköterskor som arbetar inom högspecialiserad vård på ett sjukhus i Stockholms län. Genom att lyssna till dessa blir det tydligt hur omfattande problemen är.  "Jag har arbetat treskift i nästan hela mitt yrkesliv, och jag har aldrig varit så trött som jag är nu sedan de nya schemareglerna infördes. Aldrig tid för återhämtning. Personligen lägger jag ju gärna kväll, dag, kväll, dag. Då får jag vila mellan dag- till kvällspasset och dessutom kontinuitet med patienterna." - SSK "Jag har nog aldrig varit så trött som jag är nu, sedan dom nya schemareglerna infördes... och tänk på alla som har småbarn, när träffar dom sina barn?"  - USK  "Aldrig känt mig så trött. Känner mig deprimerad på grund av arbetstiderna." - USK "För att få ihop mina timmar måste jag schemalägga så att jag börjar redan klockan 12 när jag jobbar kväll. Till det vill jag säga att jag avskyr att börja klockan 12 men ser inte att jag har något annat val. Dessutom har passbyten blivit svårare. Ibland händer det saker i livet som gör att man behöver vara ledig en dag alternativt byta pass från dag till kväll. Det är nu nästan omöjligt på grund av schemareglerna. Det betyder att jag missar att gå på kalas, delta i olika evenemang, gå på middagar och så vidare. Jag känner mig oerhört begränsad över att inte kunna få bestämma mer över min egen arbetstid, JAG vet bäst SJÄLV hur jag bör arbeta för att må bra." - SSK "Jag tycker att man blir tröttare efter de nya schemareglerna och det känns som att man jobbar fler timmar än tidigare. Dom påverkar också mitt privatliv på ett negativt sätt. Jag har inte tid lägre att träffa mina barn eller träna som tidigare." - USK "Arbetstiderna för personer inom vårdyrken var redan innan denna arbetstidsregel infördes väldigt begränsande. Små möjligheter till att styra när du vill börja eller sluta ditt arbetspass och inga möjligheter till distansarbete försvårar att få ihop familjelivet. Detta är nu ännu svårare efter införandet av 11-timmars dygnsvila. " - SSK "Var ska jag börja? Jag hinner sällan träffa min sambo, hund eller annan familj/vänner. När jag väl är hemma är jag ofta så pass trött att jag helst inte vill göra någonting alls utom att vila." - USK "Mitt familjeliv lider oerhört. Jag kan inte vara med på mina barns träningar, uppvisningar eller tävlingar för jag näst intill alltid arbetar. Det är inte möjligt att byta pass. Vi överväger att dra ner på barnens träningar för att få ihop familjelivet sedan dygnsvilan infördes. Jag är rädd att det ska riskera att barnen hamnar i dåligt sällskap och mindre aktiva. Utöver detta känner jag en stor stress och ett dåligt samvete över att inte ha tid att vara hemma med min familj" - SSK "Ibland blir man satt att arbeta kväll och natt så många pass per vecka att det känns som om mina barn inte kommer känna igen mig. Överväger att bytas bana helt på grund av dessa regler från högre instanser som anser sig veta vad som är bäst för andra människor" - SSK "Tidigare gymmade jag flertalet gånger i veckan. Det känner jag att jag inte har tid för numera. Eller det blir snarare bort prioriterat, som så mycket annat. Försöker få ihop allt på min lediga tid men det är svårt. Eller så är jag för trött." - USK "Jag jobbar mycket kvällar på grund av att många undersköterskor på vår avdelning, efter den nya arbetstidslagen, endast vill jobba förmiddagar. Det är ju ingen som vill jobba kväll när man sen ska gå på ledighet. Därför blir det ibland att jobbar bara kvällspass 3 veckor i sträck." - USK "Innan den nya arbetstidslagen kom kunde vi avsluta med ett förmiddagspass innan ledighet och börja efter ledighet med kvällspass. Då blev ledigheten förlängd och man fick mer tid för återhämtning. Det är inte längre möjligt på grund av de nya reglerna." - USK "Byten av pass blir nästan aldrig godkända på grund av de nya schemareglerna, så ibland känns det inte ens värt att försöka. Därför kan jag mer sällan vara med på olika privata tillställningar eller gå på läkarbesök." - USK "Personligen tycker jag, precis som många andra, att det är svårt med byte av pass med varandra och det är svårt att få till ett bra schema. Jag har mindre kontroll över mitt privatliv och jag missar saker som familjemiddagar och träningspass jag gärna vill gå på. Det är helt enkelt jobbet som styr det mesta. För några år sedan pratade man om hur vi ska blir en mer attraktiv arbetsgivare, definitivt inte med de reglerna som gäller nu. Jag är en av de som gillar att jobbar kväll och dag efter varandra. Mer flexibilitet i schema tack!" - SSK "För mig som jobbar med att schemalägga kan jag säga att korrigering av schema har blivit betydligt svårare. Till exempel, när man täckt luckor och därefter gör en slutgiltig kontroll så är det ofta fel på veckovilan. Då behöver jag ta bort pass, vilket skapar nya luckor och pass jag inte vet var jag ska lägga in dom. Dessutom är det idag så gott som omöjligt att få till pass-byten i ett fastställt schema - som är efter en anställds önskemål. Arbetsgivaren kan dock genomföra dessa byten oavsett. Detta har skapat missnöje hos personalgruppen som märks tydligt för mig som jobbar med schemaläggning." - USK/Admin

Det här är inte bara en fråga om att förlora en förskola – det handlar om att dra ifrån barnen deras rätt att fortsätta på en plats där de trivs och utvecklas, att göra engagerade och erfarna pedagoger arbetslösa och att lämna oss föräldrar utan förskoleplats för våra barn, trots att vi köat länge för just denna typ av pedagogik. Förskolans nedläggning innebär att vi förlorar en oumbärlig del av vår gemenskap och våra barns vardag. Vi vädjar om att beslutet omprövas och att hänsyn tas till de långsiktiga konsekvenserna för alla inblandade.

Det brådskar! Förslaget från Utbildningskontoret kommer att presenteras på utbildningsnämndens möte den 13 november och beslutet tas i december. Ju fler som skriver sitt namn desto större tryck kan vi lägga på kommunen att dra tillbaka förslaget. Fakta om Vångaskolan I centrala Vånga ligger skolan som består av årskurs F-6, fritidshem samt öppen 10-12-årsverksamhet. På Vångaskolan arbetar 18 personal och vi har en hög behörigheten bland vår personal. I nuläget går det 108 elever i skolan. Skolan leds av en rektor och vi har också en kurator på heltid. Hösten 2020 fick skolan möjlighet att anställa en förstelärare och en lärarassistent vilket blivit ett stort lyft för hela skolan. Eleverna i skolan har en hög måluppfyllelse och det får de genom att skolan ger varje elev de bästa möjligheterna att utvecklas efter sina egna förutsättningar.  Det finns också en förskola i Vånga så barnen kan börja sin skolgång i invand miljö. https://norrkoping.se/skola-och-forskola/grundskola/kommunala-grundskolor/vangaskolan

2020 antog Sveriges riksdag förslaget ”Inriktningen för en nära och tillgänglig vård” där man slog fast att primärvården skulle bli navet i sjukvården för att skapa ökad tillgänglighet, kontinuitet och delaktighet för patienterna.  Det som redan för fyra år sedan var tänkt som en satsning på primärvården har tyvärr inte fått något större genomslag i Region Skåne. Primärvården är fortsatt gravt underbemannad och alltför många patienter söker sig till akutmottagningar och jouröppna vårdcentraler för åkommor som man bäst hade handlagt i primärvården kontorstid. Detta är både ineffektiv och kostsam sjukvård. I stället för att gå till botten med problemet verkar regionledningen i Skåne tro att det finns en "quick fix” där deras lösning är en omorganisation, en ny förvaltning, de kallar ”Nära vård och hälsa”. Regionledningen menar att den nya förvaltningen/vårdformen ska vara lösningen för de patienter som inte kommer till på sin vårdcentral under dagtid eller "faller mellan stolarna" mellan primärvård och sjukhus.  Som ett led i omorganisationen ska man skapa ”Nära Vårdenheter" där man slår ihop nuvarande kväll- och helgmottagningar och akutmottagningar i syfte att avlasta akutmottagningarna. De som ska arbeta på de nya enheterna är dock de samma som idag arbetar på vårdcentraler och på sjukhus. Det blir alltså bara en förflyttning av personal. ”Nära Vårdenheterna" ska tillsammans med 1177, läkarbilar och uppdrag som nu ligger i primärvårdsförvaltningen (t.ex. ASIH och mobila team närsjukvård) flyttas till den nya förvaltningen. Allt detta har planerats utan medarbetarinflytande och ska starta 1 januari 2025!  En anledning till att regeringen och SKR kom överens om reformen nära vård är den förväntade förändringen av demografin där antalet patienter över 80 år kommer öka med 50 % de närmaste åren. Den nära vård som beskrivs i underlaget från SKR och regeringen är tänkt som ett sätt att hantera denna åldrande befolkning, ett uppdrag som bäst sköts utifrån primärvården. Multisjuka äldre behöver kontinuitet och en möjlighet att lära känna sin läkare, de är inte särskilt hjälpta av en närakut (”Nära vård” enhet). Det är också anmärkningsvärt att det i överenskommelsen kring nära vård mellan staten och SKR från 2020 uttryckligen står att: ”Utvecklingen av nära vård innebär inte en ny organisationsform eller vårdnivå”.   Vi motsätter oss starkt denna omorganisation då den inte åtgärdar grundproblemet, alltså att primärvården har ett orimligt uppdrag i förhållande till dess resurser. Vi ser i stället stora risker att primärvården ytterligare utarmas då personal från primärvården kommer att behöva bemanna den nya förvaltningen. Samtidigt riskerar man att splittra och slå sönder välfungerande sjukhus i Ängelholm, Landskrona, Trelleborg och Hässleholm genom att dela in akutmottagningar och övriga sjukhuset i olika förvaltningar.  Vi har haft många samtal med oroliga medlemmar och medarbetare där ingen verkar förstå nyttan med ovanstående plan, för vare sig personal eller patienter. I dialog med projektledningen har vi inte heller fått svar på dessa frågor. Personalen känner sig överkörd och har tappat förtroendet för Region Skåne. Medarbetare har redan sagt upp sig i protest och fler pratar om att göra samma sak. Vid upprepade möten med såväl regiondirektören, projektledningen och styrande politiker har vi framfört vår oro enligt nedan utan att få något som helst gehör. Därför har vi valt att genomföra denna namninsamling för att skapa opinion gentemot ledande politiker och tjänstemän.   Vi motsätter oss: • Behovet att skapa en ny förvaltning för att jobba med omställningen till nära vård.  • Tidsplanen! Från förslag i mitten av augusti 2024 till införandet av förändringen 1 januari 2025! • Att planen är mycket otydlig och författad av strateger, chefer och politiker utan verklighetsförankring och som sinsemellan dessutom inte verkar vara överens, vilket ger intrycket av ett hafsverk.  • Att medarbetare och fackliga organisationer involverats sent. När vi väl får informationen verkar allt redan vara bestämt och något egentligt inflytande bedömer vi i nuläget inte att vi fått. Det rimmar dåligt med Region Skånes värdegrund ”välkomnande, drivande, omtanke och respekt”.  • Att vi trots upprepade möten inte fått någon logisk förklaring till hur denna omorganisation faktiskt ska leda till de positiva förändringar man målar upp.  • Att hela idén saknar evidens och bara är ett riskabelt experiment Vi ser följande risker: • Att man genom att skapa ytterligare en vårdaktör skapar fler murar och instanser som patienterna kan bollas runt mellan, vilket blir sämre både för patienter och personal.  • Att den nya förvaltningen konkurrerar med vårdcentralerna om distriktsläkare och leder till ännu sämre situation på vårdcentralerna. Det går helt emot önskan om ökad kontinuitet i primärvården. Det skulle även drastiskt försämra möjligheten att utbilda fler ST-läkare i allmänmedicin.  • Att “Nära Vård-enheterna”, likt närakuterna i Stockholm, leder till ökad vårdkonsumtion och lågvärdevård. Utredning av primärvårdsflöde på en akutmottagning leder till ökad benägenhet till onödiga blodprover och röntgenundersökningar.  • Att man genom denna toppstyrda och stressade organisationsförändring orsakar minskat förtroende för Region Skåne som arbetsgivare ledande till personalflykt (här drar vi paralleller med ex. Nya Karolinska i Stockholm).  • Att man riskerar att splittra sjukhusen i Ängelholm, Landskrona, Hässleholm och Trelleborg när man separerar akuten från övriga delar av sjukhuset i två olika förvaltningar.  • Att utbildningen av läkarstudenter, AT-, BT- och ST-läkare påverkas när man skapar nya vårdformer som ej överensstämmer med Socialstyrelsens målbeskrivningar av måluppfyllelse.  • Att en ny förvaltning innebär ökat behov av administratörer, kostsam administration leder till mindre pengar för patientvård.  • Att genomföra denna omorganisation samtidigt som planerat hyrläkarstopp och införande av SDV (Skånes nya journalsystem) våren 2025 kommer bli ett stålbad för personalen med stor risk för personalflykt och katastrof för patienterna.  • Att den nya förvaltningens ”Nära Vård-enheter” inte har några egna anställda läkare (utan de lånas in från andra förvaltningar) kan leda till att driv till förändringsarbete saknas, ett otydligt ledarskap, ett oklart arbetsmiljöansvar uppstår samt en minskad flexibilitet vid t.ex. sjukdom.

Idag är det tyvärr praxis att kommuner planerar och bygger megaförskolor (dessa går även under benämning storförskolor). Detta är förstås vansinne och vi - föräldrar, pedagoger och andra  - måste gå samman och säga stopp till denna utveckling. Alla barn har rätt till en god och hälsosam uppväxtmiljö! OBS! Efter att du skrivit under (och ev valt att dela kampanjen vidare) ser vi gärna att du också skriver din åsikt, eller ett vittnesmål ifall du har personliga erfarenheter från megaförskolor. Tack på förhand! Läs mer: www.megaförskolan.se Kontakt: [email protected]

För lika villkor oavsett yrke! Har du en sambo, ett syskon, en familjemedlem eller släkting som jobbar inom vård-och omsorg i åsele kommun? SKRIV UNDER!

Regeringen lägger miljardtals kronor på sänkta bränslepriser samtidigt som busslinjer dras in, pendlingssträckor läggs ned och biljettpriserna i kollektivtrafiken ökar. Kommuner och regioner tvingas till nedskärningar vilket får allvarliga konsekvenser för både välfärd och lokal omställning. Det är inte att visa vägen eller ledarskap, det är att bromsa oss in i framtiden. Verkligheten är kalla perronger, signalfel och försening till jobbmöten och hämtning på förskolan. Verkligheten är dyra elbilar och långsam elektrifiering. Det är försvårad kompetensförsörjning på grannorten på grund av bristande pendlingsmöjligheter. Biljettpriserna i lokaltrafiken har ökat dubbelt så mycket som bensinpriset under 2000-talet. Vid årsskiftet ökade exempelvis biljettpriset med 15 procent i Kronoberg och 18 procent i Uppsala. Dessutom jobbar nästan en av tre svenskar inom 15 minuters cykling från hemmet, men enbart en av tio cykelpendlar idag.  Genom att investera i kollektivtrafik och hållbara transportalternativ kan vi minska klimatpåverkan, öka rättvisan och förbättra livskvaliteten. Transportsektorn står för en tredjedel av Sveriges utsläpp som måste minska drastiskt om vi ska klara våra klimatmål. Källor: Billigare att tanka – men allt dyrare att ta bussen | SVT Nyheter Höjda priser inom kollektivtrafiken – i nästan alla regioner (tv4.se) Forskare: Dyr kollektivtrafik gör Sverige mindre rättvist (aftonbladet.se) Stockholms Handelskammare: SJ:s nedläggning av pendeln hårt slag mot samhället | SVT Nyheter Fler elbilar än bensinbilar i Norge – men Sverige backar | Dagens Arena

Som anställd inom Samhall är jag stolt över det arbete vi utför dagligen. Vårt arbete är inte bara fysiskt krävande utan också nödvändigt för att många verksamheter ska kunna fungera smidigt och rent. Trots detta, som en av Sveriges största arbetsgivare, erbjuder Samhall fortfarande inte en förmån som blivit standard på många andra arbetsplatser – friskvårdsbidrag. Det är dags att detta ändras. Vad är friskvårdsbidrag? Friskvårdsbidrag är en skattefri förmån som arbetsgivare kan erbjuda sina anställda för att främja hälsa och välmående. Det kan användas för aktiviteter som massage, gymkort, simning och andra hälsorelaterade tjänster. Syftet är att hjälpa de anställda att hålla sig fysiskt aktiva och förebygga sjukdomar eller skador som kan uppkomma av stillasittande eller monotont arbete. För oss som arbetar på Samhall, där våra kroppar är våra främsta arbetsredskap, skulle detta vara en ovärderlig förmån. Många av oss städar, bär tunga föremål och utför andra fysiska uppgifter som sliter på kroppen. Att inte ha tillgång till friskvårdsbidrag känns som en stor miss i en organisation som påstår sig arbeta för människors hälsa och hållbara arbetsliv. Varför är friskvårdsbidrag viktigt för oss? 1. Förebyggande av fysiska problem: Våra arbetsuppgifter är ofta repetitiva och tunga. Belastningsskador är vanliga, och många av oss lever med smärtor i rygg, axlar och knän. Regelbundna friskvårdsaktiviteter, som till exempel massage eller styrketräning, kan hjälpa oss att förebygga eller lindra dessa problem och därmed öka vår arbetskapacitet och livskvalitet.   2. Minskad sjukfrånvaro: Friskare anställda är mindre benägna att behöva sjukskriva sig. Studier visar att företag som erbjuder friskvårdsbidrag ofta ser minskad sjukfrånvaro. För oss, som redan är utsatta för hög belastning, skulle detta kunna vara avgörande för att minska stressen och oron över långvariga skador.   3. Rättvisa och jämställdhet: Många andra företag i liknande branscher erbjuder redan friskvårdsbidrag. Att vi på Samhall, där många anställda redan är i fysiskt dåligt skick från början, inte får samma möjlighet känns orättvist. Vi bör inte behöva betala ur egen ficka för något som är så viktigt för vår hälsa och arbetsförmåga.   4. Värdet av ett humant arbetsliv:Friskvårdsbidraget är inte bara en ekonomisk fråga, utan också ett tecken på att arbetsgivaren bryr sig om sina anställda. Det visar att de förstår vikten av att investera i sina medarbetares välmående för att skapa en hållbar arbetsplats. Samhall måste ta ansvar Samhall har ett ansvar att skapa en arbetsmiljö där vi, deras anställda, kan arbeta utan att riskera långvarig skada. Med tanke på hur viktigt vårt arbete är, borde vår hälsa och arbetsmiljö prioriteras. Genom att införa ett friskvårdsbidrag skulle Samhall inte bara investera i sina anställda, utan också visa att de är en modern arbetsgivare som hänger med i tiden och värdesätter sina medarbetares välmående. Vi måste kräva förändring Det är dags att vi anställda inom Samhall höjer våra röster och kräver det som många andra anställda redan har tillgång till – friskvårdsbidrag. Genom att ställa tydliga krav på vår arbetsgivare kan vi skapa en bättre och hälsosammare arbetsplats för oss alla. Friskvårdsbidrag är inte en lyx, det är en nödvändighet för oss som varje dag sliter våra kroppar i tjänst för att hålla samhället rent och fungerande. Låt oss tillsammans kämpa för detta! Veronica Dahlberg Anställd på Samhall  

Varför behövs denna busslinje?   1. Ökad tillgänglighet: Just nu tar det hela 1 timme och 20 minuter att ta sig till Marieberg Köpcentrum, vilket är en orimligt lång tid för många av oss. En busslinje skulle kraftigt minska restiden och göra det enklare för studenter och invånare att besöka köpcentrumet.     2. Främja pendling: Med en snabb och effektiv busslinje kommer fler att vilja pendla till Marieberg för att arbeta. Detta skulle inte bara gynna de som söker jobb, utan även öka antalet kunder till köpcentrumets butiker och restauranger.     3. Ökade intäkter: När fler människor reser till Marieberg för arbete och shopping kommer intäkterna för gallerian och kommunen att öka. Detta kan leda till fler investeringar och förbättringar i vår gemenskap, vilket gynnar oss alla.     4. Minskad trafik: Fler bussar innebär färre bilar på vägarna, vilket leder till mindre trängsel, kortare restider för alla och en bättre miljö.     5. Bättre kollektivtrafik: Genom att förbättra vår kollektivtrafik visar vi att vi värnar om en hållbar och miljövänlig framtid, vilket är avgörande för vår generations hälsa och välbefinnande.     Vi har två förslag på hur linjerna kan se ut:    1. Bussen åker från Universitetsplatsen genom Glomman mot Adolfsberg ner mot Marieberg köpcentrum. 2. Bussen åker från Universitetsplatsen ner mot Norrköpingsvägen, sedan fortsätter på väg 51 mot Marieberg Köpcentrum     Vi uppmanar alla att skriva under denna namninsamling för att visa vårt stöd för detta viktiga initiativ. Ju fler vi är, desto starkare blir vår röst! Tillsammans kan vi sätta press på kommunen att agera och förbättra vår vardag.     Skriv gärna under och sprid ordet till dina vänner och familj. Tillsammans kan vi skapa en mer tillgänglig och dynamisk kommun!     Tack för ditt stöd!     Vänliga hälsningar, Studenter i Örebro   

 Många yrken kan få betydligt lägre lön. Arbetsmarknaden kommer drabbas hårt av regeringens förslag och riksdagens beslut att sänka a-kassan till 5 600 kronor i månaden efter skatt från oktober 2025. Detta riskerar att pressa arbetslösa till lågbetalda, osäkra jobb, särskilt funktionshindrade och invandrare. Detta skapar ökande sociala problem, ohälsa och minskad produktivitet. En anständig a-kassa är inte bara en trygghet för individen utan också en investering i samhällets stabilitet och ekonomiska utveckling.   En så låg a-kassa kan tvinga funktionshindrade arbetslösa att kombinera med socialbidrag. Detta kan det göra det svårare för de funktionshindrade att få en partner att bo med, då denna i så fall får försörjningsansvar för socialbidragstagaren. Detta kan strida mot Sveriges lagar och ingångna internationella avtal som skall säkras funktionshindrade lika möjligheter till ett kärleksliv.