Det gäller vår psykiska och fysiska hälsa i många generationer framöver. 

Ettt fåtal matjättar har tillsammans skapat ett monopol utan möjlighet till priskonkurens på marknaden. Vi vill se en lagstiftning som reglerar prisökningar och sätter ett tak på hur mycket överskott som får tas ut i vinst på basala livsmedel för att majoriteten av de svenska hushållen ska kunna ta del av en varierad kost och inte behöva räkna ören på sparkontot för att veta om de kan mätta hela familjen.

Det är en jämlikhetsfråga som borde vara löst för länge sedan i ett land som vill kalla sig för en välfärdsstat. En rejäl tandvårdsreform som ser till att tandvården likställs med övrig sjukvård som de tre LO-förbunden föreslår skulle kosta runt 7–10 miljarder. Det är en struntsumma ställd mot nyttan. Miljontals skulle få hjälp med ett äkta problem.

Nej till införande att gårdsförsäljning i Sverige Regeringen har lagt fram propositionen att införa gårdsförsäljning i Sverige. Lagrådet har tidigare konstaterat att det inte går att garantera Systembolagets fortsatta existens om gårdsförsäljning skulle bli verklighet. Systembolaget har varit nyckel till Sveriges lyckade alkoholpolitik. WHO har konstaterat att en begränsad alkoholförsäljning håller nere alkoholkonsumtionen och skyddar folkhälsan. Vi kan inte riskera Sveriges viktigaste alkoholpolitiska verktyg för att några ska tjäna mer pengar på alkohol.  Den svenska alkoholpolitiken ska handla om att skydda barn, unga och vuxna från alkoholens skador, inte att gynna ett fåtal näringspolitiska aktörer.  Nu vill regeringen överlåta makten över Sveriges alkoholpolitiken till EU. Vem vill du ska styra över Sveriges alkoholpolitik?  Skriv under för stoppa införandet gårdsförsäljning.

En skyddande lagstiftning behövs därför att allt fler barn lockas in i nikotinberoende. Sedan 2016, då det vita snuset lanserades på marknaden, har bruket av vitt snus ökat lavinartat bland unga.   Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) genomför en årlig skolundersökning. Förra årets undersökning visar att 40 procent av svenska gymnasieelever i årskurs två har använt någon form av tobaks- eller nikotinprodukt senaste månaden. Motsvarande siffra för elever i årskurs 9 är 23 procent. Det är viktigt att agera för att stoppa ökningen. Det är svårt att sluta med nikotin, ett ämne som är starkt beroendeframkallande, oavsett i vilken produkt den förpackas (cigaretter, e-cigaretter, brunt eller vitt snus. Tonårshjärnan är extra känslig, och unga riskerar att mycket snabbt utveckla ett beroende. Efter många års nedgång gällande nikotinbruk har trenden vänt kraftigt uppåt. Det behöver lagstiftande politiker göra något åt. Film som beskriver varför det är viktigt att hjälpa barn att säga nej: https://www.youtube.com/watch?v=4CJobSoxiBI&t=0s Animerad film om nikotin: https://youtu.be/TS3y0nIeYrQ?si=p3D9aSZcc7GCiX-g Animerad film om vitt snus: https://www.youtube.com/watch?v=ItKz0hieTuM

Genom att skapa en social mötesplats på mark i området, så ger ett utegym en ökad folkhälsa, förbättrad trygghet i närområdet, möjligheten till ett socialt nätverkande, skapar en möjlig badplats och med mer människor som tar sig till området ett underlag för en utökad lokaltrafik, både buss och båt.

Några hundralappar kan tyckas vara en liten summa, men för många kan de spela en stor roll.  En höjning drabbar alla som behöver läkemedel, men den kommer att slå särskilt hårt mot de som inte kan arbeta alls, utan måste leva på sjuk- eller aktivitetsersättning, är sjukskrivna med sjukpenning, eller de som har en låg pension. Vi ska inte glömma bort att många kostnader staplas på varandra; utöver att matpriser och annat har gått upp finns ofta kostnader för läkarbesök, hjälpmedel, specialskor, självkostnad för sjukresor mycket annat. Höjda kostnader för läkemedel kan i värsta fall innebära att människor inte har råd att hämta ut sin medicin. Det kan i sin tur leda till försämrad hälsa och nya kostnader för samhället. “Du kan hjälpa till genom att skriva under och sprida namninsamlingen. Uppmärksamma för  andra att detta förslag måste stoppas.” Sedan starten av vårt gemensamma intiativ har även närliggande organisationer hört av sig för att stödja namninsamlingen. Det stödet tackar vi för och de finns i listan nedan. Patientorganisationer, funktionsrättsorganisationer och pensionärsorganisationer som  står bakom intiativet med namninsamling mot ett försämrat högkostnadsskydd (fler kan komma att ansluta sig): Reumatikerförbundet Unga reumatiker Funktionsrätt Sverige SKPF-pensionärerna Riksförbundet fibromyalgi & långvarig smärta Astma- allergiförbundet Njurförbundet Blodcancerförbundet Neuro Mag- och tarmförbundet Riksförbundet Balans Sällsynta diagnoser Sköldkörtelförbundet Prostatacancerförbundet Mun- och halscancerförbundet Tandhälsoförbundet RG Aktiv Rehabilitering ILCO Tarm- uro- och stomiförbundet NSPH – Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa Förbundet Blödarsjuka i Sverige  Schizofreniförbundet SPF Seniorerna Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Personskadeförbundet RTP Psoriasisförbundet PRO Pensionärernas riksorganisation Riksförbundet FUB DHR - Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet Parkinsonförbundet Bröstcancerförbundet Primär immunbristorganisationen EDS Riksförbundet Ehlers-Danlos syndrom Huvudvärksförbundet Riksförbundet för ME-patienter Svenska diabetesförbundet Synskadades Riksförbund Osteoporosförbundet Unga hörselskadade Patientföreningen Carpanet Riksorganisationen Unga med Synnedsättning Svenska Epilepsiförbundet Riksförbundet HjärtLung Närliggande organisationer som stödjer intiativet: Cancer och allergifonden Verdandi Sveriges stadsmissioner

För 10 år sedan hade Musikhjälpen temat "Ingen ska behöva fly undan klimatet" och vi fick då se och lära oss om de förödande konsekvenser som klimatförändringarna redan då hade för en stor del av jordens befolkning samt fick möjligheten att bidra till att hjälpa dessa människor.   De senaste 10 åren har klimatförändringarna accelererat. Värmerekord har slagits år efter år och flera extremväderhändelser har ägt rum. Översvämningarna i  Spanien där över 200 personer omkom och cyklonen chido som ödelagt ögruppen Mayotte är bara ett par exempel. Även här i Sverige börjar vi se klimatförändringarnas konsekvenser och forskare gick för några månader ut och varnade för att golfströmmen potentiellt kan komma att kollapsa på grund av smältande isar. Något som skulle kunna få katastrofala följder för livet i norden. År 2024 bedöms bli det första året som passerar 1,5 graders global uppvärmning och och forskare varnar för att vi  i nuvarande utsläppstakt passerar 3 graders uppvärmning innan århundradet är slut med katastrofala konsekvenser för möjligheterna till liv på stora delar av planeten. Klimatkrisen är här och kommer vara en stor del av våra barn och barnbarns liv om vi inte gör allt vad vi kan för att skydda dom nu.  Men vi har fortfarande chansen att agera om vi gör det nu. Musikhjälpen har en unik möjlighet att informera och engagera svenska folket om hotet som klimatförändringarna utgör men även lösningarna. Vi har sett otaliga exempel på att tillsammans kan vi göra skillnad genom att gå samman och bidra, ställa om samt genom att påverka våra beslutsfattare.  Tillsammans kan vi göra skillnad för människor här och nu samt för våra barn och barnbarn runt om i världen. För ingen ska behöva fly undan klimatet, varken nu eller i framtiden.   Musikhjälpen för barnens rätt till en levande planet, vad säger ni?

Utvecklingen går äntligen åt rätt håll i Biskopsgården och polisen tog för ett år sedan bort Biskopsgården på listan över särskilt utsatta områden. Men alla aktörer i Biskopsgården (polis, socialtjänst, bostadsbolag, föreningar, civilsamhälle mfl) är överens om att utmaningarna är fortfarande många och samverkan och lokal närvaro är helt avgörande för att den positiva utvecklingen ska fortsätta. Att VG regionen då väljer att ta bort bildning och utbildningsmöjligheter i närområdet är totalt obegripligt. Detta gjordes en gång tidigare, 2009, och nu tänker man göra samma misstag igen. Här kan ni läsa det tal fd rektor Birgitta Nesteruds (†2022) höll 2017 när folkhögskolan i Biskopsgården firade 20 år: “Hej Mitt namn är Birgitta Nesterud och jag har varit rektor på Göteborgs folkhögskola under 19 år och var med och startade Biskopsgårdens folkhögskola och därför står jag här idag tillsammans med Berit Roman nuvarande rektor när vi firar skolans 20 års jubileum. Jag ska kort berätta om hur skolan startade. Ni har idag gjort en lång vandring från Nya Varvet till Vårväderstorget (vår kommentar; alla gjorde en fysisk vandring tillsammans “stan kommer till Biskopsgården”). Ni kommer säkert i framtiden komma ihåg den här vandringen som Ni har gjort idag för att fira Biskopsgårdens folkhögskolas första 20 år. 20 år som går att likna vid en lång, lång vandring. Ibland går det uppför, ibland är det nerförsbacke, för det mesta är det raksträcka då allt pågår som vanligt.  En dag 1997 ringde telefonen på rektorsexpeditionen. Det var dåvarande stadsdelsdirektören här i Biskopsgården som ringde och ställde frågan:” Kan Ni på Göteborgs folkhögskola starta en folkhögskola i Biskopsgården?” Det satt nämligen en arbetsgrupp här och funderade över hur man skulle kunna förbättra livet och miljön för de boende i Biskopsgården. Arbetsgruppen hade kommit fram till att en folkhögskola skulle kunna göra skillnad.  Vi svarade genast ”ja, javisst”. ”Det kan vi”, utan att riktigt veta hur det skulle gå till. Var fanns det pengar, lokal, personal osv? Men just då hade S-regeringen sjösatt en stor reform – 100000 nya platser och 20 miljarder kr till vuxenutbildningen och vi förstod att folkhögskolorna skulle få del av den här satsningen.  Många i staden stödde oss, politiker, stadsdelen naturligtvis, de kommunala bostadsbolagen och Göteborgs universitet. Kommunen köpte platser, bostadsbolagen betalade hyran av Fågelroskolan i tre år. Universitetet, som oroade sig för att så få från Biskopsgården sökte sig till universitetet betalde en av sina lärare på halvtid som skulle öppna universitetet för våra studerande, ordnade studiebesök, möten med forskare osv.  Nu gällde det att skaffa personal, i första hand lärare och vi bestämde oss för att rekrytera unga välutbildade lärare, med ett starkt engagemang i samhällsfrågor. Sen sa vi till dem att nu är det upp till Er att skapa något nytt, tänk fritt, tänk gränsöverskridande. Och lärarna, några jobbar fortfarande kvar här, de tog bollen och de gjorde ett fantastiskt arbete. Första året hade vi 20 studerande, år två 50 studerande och verksamheten fortsatte att växa. Efter några år skulle Fågelroskolan rivas och vi flyttade till Treröseskolan. Fina lokaler där verksamheten kunde fortsätta att expandera. Allmän kurs årskurserna 1 , 2 och 3. Vi anställde fler personal, lärare med kulturkompetens och stora språkkunskaper. Vi införde interkulturell pedagogik – en pedagogik där vi utgick från att olikheter är positivt, berikande och viktigt. Vi införde stödundervisning på modersmålet och vi firade inte enbart jul och Lucia utan högtider från jordens alla hörn. Så här beskriver lärarna sitt mål med undervisningen. Jag citerar deras pedagogiska manifest: ” Biskopsgårdens folkhögskola ska vara en skola där rättvise- solidaritets och integrationsfrågor intar en särställning i all undervisning och där vi arbetar med frigörande pedagogik som motverkar den tystnadens kultur som präglar stora grupper i dagens Sverige.” Det gick bra för våra studerande – universitetet kunde se att antalet sökande från Biskopsgården ökade. Vi hade återträffar med gamla elever som berättade att nu var de klara med sina studier och arbetade som lärare, socionomer, kuratorer, ekonomer, egna företagare, bussförare osv.  Men det kom också motgångar, 2009 slutade kommunen att köpa folkhögskolekurser. Finansieringen drogs undan och Göteborgs folkhögskola fick stora problem. Jag hade slutat då men kunde med stor sorg se hur verksamheter fick läggas ner och lärare sägas upp. Men som Ni vet efter en stor uppförsbacke så kommer vägen plana ut och det blir lättare att gå. Nu är skolan på banan igen och finns här i fina lokaler med många av de nu 20 år äldre lärarna på plats. Härligt. Nu överlämnar jag ordet till Berit och önskar er alla lycka till med Era liv. Ge inte upp, kämpa på även om det tar emot i uppförsbackarna. Tack alla.” Lärare på folkhögskolan i Biskopsgården Deltagare på folkhögskolan i Biskopsgården Föreningen Offensiv Folkbildning Meeting Plays Biblioteksvännerna i Biskopsgården  SWED-SOM IF Puntland Community Organisation Kultur och Gemenskap i förening #Taettklivframåt TILLSAMMANS MIK - Människan i Kålltorp  Kulturföreningen HOPE Föreningen Africabaiana NUF - Neutrala ungdomsföreningen Föreningen folkbildning för frihet - Eduardo Madariaga Lundby Församling, Svenska Kyrkan SOL nätverket- Stad och Land/Solidaritet Organisering Lokalsamhällen

Genom att stå upp för elevers rätt till mobiltelefon i skolan ser du till att alla elever får en trygg skoldag, utan oro och med bra kommunikation inom skolan och mellan elever. Att inte göra det ignorerar hur läget i skolan är idag. Mobilen spelar inte bara en viktigare roll i ungdomars privatliv, utan även i skolan. Tiderna har ändrats, och så måste våran synpunkt på mobiler. De är inte distraktion, utan ett verktyg. 

Rätt till priv-och familjeliv 

För femtio år sedan formulerades den svenska kulturpolitiken, samtidigt som vi också fick en ny regeringsform. Redan i grundlagens andra paragraf går att läsa att “den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten”. Hur bidrar den sittande regeringen till att denna kulturella välfärd säkerställs? I sken av de grova nedskärningarna inom folkbildning, barn och ungas rätt till kultur och stöd till kulturskapare finns det synnerliga skäl att tvivla på att denna grundlagsskyddade rätt efterföljs. I en tid av stegrande auktoritära tendenser och multikriser är det avgörande att värna om den fria konsten som en obunden och dynamisk kraft i en fungerande demokrati. Därför behöver Sveriges scenkonst få leva. Kulturen tillhör alla – alla människor ska garanteras sin kulturella välfärd.  För att rädda och stärka kulturen och den svenska scenkonsten kräver vi därför att Sveriges regering: • Slutför de föreslagna åtgärderna i utredningen Återstart för kulturen inklusive långsiktiga ekonomiska satsningar. • Räknar upp anslagen till Kulturrådet och Konstnärsnämnden för att matcha inflation och ökade driftskostnader.  • Artikulerar hur den kulturella välfärden ska garanteras med hjälp av politiken.  • Återinvesterar i kulturens gräsrotsrörelsers i form av folkhögskolor, kulturskolor och arrangörsnätverk. Uppropet överlämnas till Kulturutskottet den 3 december med anledning av Riksdagens kulturpolitiska debatt. En fredlig aktion kommer även hållas under debatten, den anordnas av teaterscenen Konträr. Läs mer här: https://www.facebook.com/events/2286173101739124?locale=sv_SE KULTUREN DÖR SLÅSS! KULTUREN DÖR SLÅSS är ett nätverk av fria utövare inom scenkonst som organiserar sig mot den pågående nedmonteringen av fältet. Följ oss på Instagram för uppdateringar om kommande evenemang och aktioner.