Unga som har lagom mycket fritid och som är nöjda med sin fritid har lägre risk för att uppleva symptom på psykisk ohälsa. Forskning pekar även på att unga som är i riskzonen för att hamna i utanförskap är en överrepresenterad grupp på fritidsgårdarna. Det gör den öppna fritidsverksamheten till en särskilt viktig arena för ungas möjligheter till välmående, inflytande och delaktighet i syfte att delta i demokratin.

Kortsiktiga besparingar med långtgående negativa effekter I april tog Stockholms stads utbildningsnämnd ett första beslut på vägen mot att avveckla Ekensbergsskolan. Motiveringen är att elevunderlaget enligt prognoser för hela Stockholms stad kommer att minska. Detta gäller dock inte vår stadsdel där söktrycket tvärtom varit för högt och barn i Gröndal och Ekensberg istället placeras i exempelvis Alvik, Midsommarkransen och Stora Essingen på grund av platsbrist. Tidigare lokalförsörjningsplaner som nämnden beslutat om har därför snarare handlat om att öka kapaciteten i Gröndals och Ekensbergs befintliga skolor men nu har man vänt till att istället avveckla och slå dem samman – en oerhört drastisk ändring. Planen som presenterats är att: * År 2025 flytta samtliga elever från Ekensbergsskolan till temporära baracker placerade på Blommensbergsskolan skolgård, en redan omdebatterad plats precis under Essingeleden förknippad med luftföroreningar och buller. * Hit har redan den tidigare Gröndalsskolans barn flyttats efter att Blommensbergsskolans barn flyttats till andra lokaler. * Efter sammanslagning bildas den nya enheten Gröndalsskolan * De temporära barackerna ska rivas först 2031 då en ny och större skola ska färdigställas. För de barn som påbörjar sin skolgång innan 2025 innebär detta en majoritet av grundskoletiden i temporära lokaler, utan rätt förutsättningar för rörelse och lek, och upp till tre skolflyttar innan de ens börjat högstadiet. Sex år är inte temporärt för någon som är sex år gammal. Analyserar man utkomsten av tidigare skolavvecklingar och sammanslagningar går det bara att dra en slutsats: alla förlorar på det. Barnen förlorar mest då de får lämna trygga miljöer. En stor skola passar inte alla barn. Alla elever har rätt att lära sig och få förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt samt att få den hjälp de behöver. Lärarna får sämre arbetsmiljö som följd av fler barn på ofta mindre yta. Det blir svårare för den redan pressade lärarkåren att skapa sammanhållna personalgrupper och en gemensam skolkultur. I det här fallet kommer dubbelt så många barn kommer att behöva dela på skolgård, slöjdsalar, matsal och idrottshallar. Och hur många (eller få) lärare kommer att behöva dela på arbetsmiljöansvaret för barnens säkerhet? En vecka före beslut fick vissa vårdnadshavare till Ekensbergsskolans barn kännedom om planen, och vid en närmre granskning av det bristfälliga underlaget väcks en rad frågor: * Varför planeras en barnkonsekvensanalys av förslaget att göras först samma år som skolan ska avvecklas? Detta strider mot barnkonventionen som idag är svensk lag. * Varför har inte andra ansvariga enheter så som stadsdelsnämnden eller förskole- och fritidsnämnden ens haft kännedom om förslaget? * I mailsvar från vissa nämndledamöter hävdas att barnen i den sammanslagna skolan kommer att få bättre förutsättningar till god utbildning. Det finns ingenting i förslaget som talar för en förbättring. Faktum är att förslaget inte innehåller någon plan över huvud taget. * Har man verkligen sett över alternativ och möjligheter att fortsätta och utveckla verksamheten på plats i Ekensberg? Förslaget hänvisar till renoveringsbehov och renovering av befintlig miljö är möjlig. Se inte detta som en utgift, utan som en investering i ett område där barn mår bra.  * Var finns lärdomarna från den tidigare planlösa avvecklingen av gamla Gröndalsskolan där lokalerna stängdes innan en alternativ lösning fanns på plats? Ekensbergsskolan står för så mycket mer än utbildning. Skolgården är en mötesplats för både barn och vuxna på kvällar, helger och sommarlov. Närheten mellan skola och hem är en starkt bidragande faktor till den trygghet och bykänsla som präglar området. Förutsättningarna som denna plats ger till trygg skola och fritidsverksamhet är unika och borde vara en inspiration, inte föremål för avveckling. Den enda förklaringen till förslaget är kostnadsbesparingar, vilka förefaller såväl kortsiktiga som felaktiga. Det är två välfungerande skolor som riskerar att slås sönder, och barnen får betala priset. Hjälp oss att bevara Ekensbergsskolan! Vill du engagera dig? Välkommen att ansluta dig till facebookgruppen Rädda Ekensbergsskolan! Eller kontakta oss på [email protected]

Rädda Båtsmansskolan för att behålla trygghet för barn och föräldrar och relationer som byggt upp med pedagoger och vänner. Behålla korta och trygga avstånd för barn till skolan som bidrar till fysisk aktivitet och självständighet. En skola nära miljö och natur som bidrar till hälsa och utveckling borde prioriteras av kommunen. Båtsmansskolan som är en mindre skola skapar goda förutsättningar som sammanhållning, utveckling och relationer.

På grund av kommunens långtgående nonchalans och bristande underhåll tvingas eleverna i Vanstaskolan utstå en osanitär arbetsmiljö. Det är inte acceptabelt. - Eleverna har rätt till en hel och ren arbetsmiljö. - Elevernas åsikter ska vara viktiga för kommunen och ligga till grund för vilka aktiviteter kommunen driver i syfte att förbättra verksamheten. - Eleverna ska uppleva i ord och handling att deras arbetsmiljö är prioriterad och får kosta pengar.

Många med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning har haft det svårt i skolan, framför allt om de blev diagnostiserade sent i skolgången, eller om de inte fick den hjälp de behövde. Därför räcker inte gymnasiebetygen för alla att komma in på den utbildning de vill. Högskoleprovet är därför en stor möjlighet att förändra sin framtid. Väldigt många med en diagnos som till exempel autism eller adhd tar längre tid på sig, och har andra liknande svårigheter, och tack och lov har man nu rätt till anpassningar i grundskolan, gymnasiet och på universitet/högskola, bland annat på proven, men INTE på högskoleprovet, vilket många nog skulle säga är det viktigaste provet man kan göra. Universitets- och högskolerådet har utrett frågan tidigare, men beslutade att inte gå vidare. En av anledningarna var att anpassningar för flera grupper skulle kräva en ökad administration, bland annat hanteringen av intyg som behövs för att styrka behovet av anpassning. Det behövs verkligen en förändring här, och glöm inte att tillsammans kan vi göra skillnad!

Skolan har funnits sedan 1970 och är en otroligt populär skola bland både personal, elever och vårdnadshavare. Den har bara en klass i varje årskurs vilket passar många elever väldigt bra då stämningen blir väldigt familjär och "alla känner alla". Nu vill kommunen lägga ner skolan och flytta alla elever till kringliggande skolor vilket kommer leda till överfulla skolor samt mycket sorg för elever som mister sina klasskamrater. Många elever har också särskilda behov vilket man såklart undrar hur de stora skolorna då som måste ta in många fler elever ska klara av. En liten skola har också den stora fördelen att alla elever blir sedda i det lilla sammanhanget, vilket ger de bästa förutsättningarna för att barnen ska kunna utvecklas både kunskapsmässigt och som individer. Att känna sig trygg är A och O för att kunna lära sig något. En flytt från en trygg och bra skola och behöva brytas upp från sin klass innebär en stor otrygghet för barnen vilket strider mot barnkonventionen. Små barn behöver även ha sin skola nära för att så småningom kunna ta sig själva till och från skolan. En flytt skulle innebära att de på vägen till skolan måste korsa stora vägar. Forskare slår även larm om att barn rör sig för lite och uppmanar föräldrar att sluta skjutsa sina barn till skolan. Ett beslut som innebär längre väg till skolan för våra små barn motverkar detta behov. I området är det även en stor generationsväxling på gång med inflytt av barnfamiljer där barnen idag går på förskola men självklart snart kommer behöva skolplatser! Då helt idiotiskt att lägga ned en så välfungerande skola där alla barn verkligen får synas och känna sig trygga! Ibland måste faktiskt barnens skolgång och välmående gå före det ekonomiska (som nog inte heller kommer bli så ekonomiskt fördelaktigt i längden med allt som kan komma i form av extrainsatser för barn som inte mår bra)! Vad tänker ni, politiker ska hända med platsen om de inte har en skola där? Platsen och utrymmet är perfekt för en skola, och ger barnen fantastiska möjligheter för rörelse och lek, samt uteidrott!

Tillsammans kan vi skapa sammanhang som kan matcha barns olika behov kring barnomsorg! Tillsammans kan vi påverka! Tillsammans kan vi få ett varierat utbud av barnomsorg i Habo! Skriv under för att hjälpa oss behålla den lilla kommunala förskolan Gullvivan!

Vi har ett samhälleligt problem i dag med stillasittande och ett överdrivet användande av skärmar. Särskilt för oss som bor i lägenheter i innerstan är det en utmaning att ge våra barn tillräckligt mycket tid i grönområden. Forskningen är tex tydlig i att barn som växer upp i storstäder riskerar att få sämre syn än barn som växer upp i mer lantliga miljöer. En förklaring till det har varit att städerna sällan erbjuder någon horisont på längre sikt än 30 meter. Barnens vyer avbryts av hus vilket gör att ögat aldrig behöver fokuseras på långa avstånd. Här ger utegruppen en unik möjlighet att blanda det bästa av två världar. Norrmalm borde vilja ha fler utegrupper, inte färre! Utegruppens fokus på att vara just ute är gynnsamt ur ett genusperspektiv. Vi vet att det jobbas aktivt med dessa frågor men ändå ser vi att flickor som grupp föredrar vissa leksaker och pojkar som grupp andra leksaker (medvetna om att detta är något generaliserande). Den skillnaden märks mycket mindre när barnen är ute i naturen. De leker samma eller liknande lekar och mindre uppdelat på pojkar och flickor. Att vistas så mycket i den fria naturen, till skillnad från lekparker i innerstaden, väcker ett häftigt naturintresse som inte går att skapa på samma sätt genom att vara i endast parker. Utegruppen är ute i naturen varje dag och ser naturens skiftningar på ett sätt som inte går att återskapa genom att promenera 25 meter till Enkehusparkens konstgräsmatta. Att försitta chansen att skapa den här utbildningen för våra barn i tider av global uppvärmning och stora miljöhot framstår som unikt svårbegripligt. Den nuvarande gruppen hämtas och lämnas på Grönkullens förskola centralt vid Odenplan och vistas sedan ute i Stora Skuggans naturområden & har sin bas i deras Timmerstuga vid Värdshuset hela dagen!

Det finns många viktiga argument: - Ljusglimten är en fantastisk förskola och är en viktig resurs i stadsdelen och för de barn som har glädjen att gå där. Verksamheten har byggts upp under lång tid av en underbar och erfaren personal. Förskolan får högsta betyg tillsammans med Grönmossen som Bagarmossens bästa kommunala förskola i föräldraenkäten från 2022. Förskolan har en jättefin gård och ligger i direkt anslutning till Nackareservatet. - Utan återflytt riskerar barngrupper och personalgrupp att splittras eftersom det finns de som inte är intresserade av att flytta över permanent till en ny 8-avdelningsförskola, vilket nu är planen. - Ljusglimten planeras stå tom till dess att barnantalet börjar stiga igen, enligt prognos tidigast 2027. Att ha en tomställd byggnad skapar otrygghet på platsen och risk att huset vandaliseras. Detta tycker även Sisab som är fastighetsägare är ett problem. - Stadsdelen kommer oavsett fortsatt behöva betala hyra för Ljusglimten. Det finns i dagsläget ingen alternativ plan för tillfällig verksamhet i huset. - Ljusglimten kommer stå nyrenoverad från sommaren 2025. Det är helt orimligt att inte låta den personalgrupp och den barngrupp som utgör Ljusglimten, och vill vara på Ljusglimten, att få flytta tillbaka. - Det är orimligt att slå sönder en omtyckt verksamhet som byggts upp under lång tid och som berör så många familjer och anställda. Framför allt - våra barns behov av relationer, anknytning och kontinuitet måste respekteras. Bakgrund: Anledningen till att förvaltningen vill stänga Ljusglimten är ett minskande barnantal i stadsdelen samtidigt som man ska bygga en ny förskola. Då föredrar man att samla alla barn i en stor nybyggd 8-avdelningsförskola. Men Ljusglimten är en 4-avdelningsförskola vilket också är en storlek med goda förutsättningar för en välfungerande ekonomi. De ekonomiska skäl som förs fram av förvaltningen för nedläggning är inte starka nog sett till de skador som blir. UPPDATERINGAR - Eftersom det är ett problem att ha Ljusglimten tomstäld i flera år har förvaltningens tjänstepersoner fört fram att byggnaden skulle kunna hyras ut till Utbildningsförvaltningen. Vi ringde upp chefen på Utbildningsförvaltningen Peter Bragnér som direkt dementerade detta. Utbildningsförvaltningen har inget intresse, varken nu eller framåt, av att hyra fler lokaler i Bagarmossen. Med tanke på minskande barnantal behöver de snarare justera ner sina egna lokaler. - Vi har också ringt upp rektorn på Oasen och frågat vad som händer där. Det har varit stängt en längre tid pga en vattenläcka i lokalerna. Oasens rektor berättade att de inte har några konkreta planer i nuläget på att starta upp verksamheten igen och att renoveringen av lokalerna inte påbörjats ännu. Lokalen tillhör allmännyttiga Stockholmshem och innehåller 3 avdelningar. - Bygget av nya Stångåvägen med 8 avdelningar för 144 barn innebär alltså en enorm överetablering av förskolelokaler. Från sommaren 2025 kommer det sannolikt stå tomt i Ljusglimten, Oasen och Solbacken Nord. Detta motsvarar förskoleplatser för 176 barn. - Allt mer kan man ifrågasätta bygget av Stångåvägen. Hyreskostnaden kommer ligga på ca 3,5 miljoner kr/år, detta i en tid av kris och stora nedskärningar inom förskola och skola. - Söndag 14/5 hade vi möte med stadsdelsnämndens ordförande Cecilia Obermüller. Det var ett bra möte och vi väntar nu på återkoppling. - Söndag 11 juni hade vi ett liknande möte med ytterligare fler stadsdelspolitiker. André Nilsson från Liberalerna, Kristina Persdotter från Socialdemokraterna och Henrietta Ludwig från Centerpartiet var med. De skickade med att vi kommer få politisk återkoppling men att detta blir först efter sommaren. Om Ljusglimten: Förskolan Ljusglimten ligger på Ljusnevägen 1A precis där Byälvsvägen tar slut. /Föräldrainitiativet Rädda Ljusglimten

Vi ser den globala klimat- och naturkrisen som en existentiell ödesfråga för mänskligheten. Den är i grunden etisk, moralisk och andlig och handlar om rättvisa, fred och hela skapelsens framtid. Kom därför med och påverka regeringen att ta ansvar för klimatomställningen, utifrån våra fyra krav om fortsatt reduktionsplikt, omläggning av skogsbruket, stärkt biologisk mångfald och en mer hållbar konsumtion! Uppropstexten skickas 20 februari till regeringens ansvariga ministrar, och namninsamlingen påbörjas samtidigt för senare överlämnande.

Vitt snus och e-cigaretter innehåller skyhöga mängder nikotin som framställs av tobak. Nikotinet är starkt beroendeframkallande och ökar risken för en lång rad allvarliga hälsoproblem som psykisk ohälsa, sänkt kognitiv förmåga, hjärt-kärlsjukdomar, diabetes typ 2 och fosterskador. Förutom att alla former av tobak är dåligt för hälsan och kostar vårt samhälle mer än 30 miljarder kronor varje år, så motverkar det även samtliga globala hållbarhetsmål. Tobak framställs ofta med oavlönat barnarbete och bidrar bland annat till fattigdom, gifter i mark och vatten och skövling av regnskog. Det är dags att Sverige tar frågan på allvar och börjar arbeta för en helt tobaksfri generation!

I dagsläget saknas det en lämplig skolform i vår kommun (närområde) med rätt typ av lokaler, mindre grupper/klasser, många npf-kunniga lärare/pedagoger och där eleverna kan uppleva en meningsfull social samvaro utifrån deras behov. Kunskaper kring npf (autism, adhd, add, tourettes och språkstörning) är bristfällig i de flesta av kommunens grundskolor. I grundsärskolan (anpassad grundskola) finns både pedagogiken, rätt tempo, mycket kunskap om anpassning, mindre grupper och undervisningen är ofta både individanpassad och personaltät. Allt detta behöver många elever med NPF för att inte dagligen misslyckas. Men målgruppen för grundsärskolan/anpassad grundskola är enbart för elever med en intellektuell funktionsnedsättning. Alla elever med NPF som inte har en intellektuell funktionsnedsättning hamnar mellan stolarna. Därför behövs en resursskola med inriktning mot NPF som ett alternativ.