Detta är en del av ett större mönster, där regeringens åtstramande politik hotar kulturen i Sverige. När Dansmuseet tvingas stänga, studieförbund läggs ner och kulturskolor tvingas leva på sparlåga, så har kulturförstörelsen även drabbat PSL.   SVT har ett ansvar som public servicebolag för nyheter och kultur att skildra mer än glamorösa fasader och påkostade musikprogram som Melodifestivalen & På spåret. PSL ger en unik inblick i artisters konstnärskap och personliga liv, och skildrar både skapandeprocessen och verkligheten bakom musikridån.   Vår stolthet över Sveriges musikexport riskerar att raseras när kulturen inte får de resurser och respekt den förtjänar. Det svenska musikundret, bygger på att Sverige tidigare har gett unga möjlighet att utvecklas och skapat en stor grupp talangpool av professionella artister, producenter och låtskrivare. Vad hade Sverige varit utan ABBA? Utan Robyn? Utan Roxette? Vad händer när musiken tystnar? Nu tystnar i alla fall PSL om vi inte agerar. Vi uppmanar alla er som vill och kan att skriva under i protest mot SVTs beslut. Rädda PSL! Rädda svensk musikkultur! Skriv under denna namninsamling!   /Elin Passanisi, filmare & redigerare på PSL & Frida Mirage, Artist & eventkoordinator   Källor: https://www.svt.se/kultur/kulturkris-i-kommunerna-fler-an-halften-skar-ner-2024 https://magasink.se/2024/09/fortsatt-minskning-av-kulturens-andel-av-budgeten/ https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/kwpGa9/dansmuseet-i-stockholm-tvingas-stanga https://www.svt.se/kultur/musikhus-laggs-ner-efter-minskat-stod-till-studieforbund https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/ny-rapport-visar-nastan-alla-kulturskolor-maste-dra-ner-nasta-ar--6ccqvn https://scenochfilm.se/regeringen-sviker-kulturskaparna-och-medborgarna/?link_id=dcbef9c2-3eb2-418c-af58-7d56dbe38446&fbclid=IwZXh0bgNhZW0CMTEAAR1Rikct8jPvW7FZbkeyKQEa9j3HNte_3YOXF7BVdUPnHxlpmXKLHc3EjtA_aem_aNg-D-XiwuiPnIKPC-1flA

Utvecklingen går äntligen åt rätt håll i Biskopsgården och polisen tog för ett år sedan bort Biskopsgården på listan över särskilt utsatta områden. Men alla aktörer i Biskopsgården (polis, socialtjänst, bostadsbolag, föreningar, civilsamhälle mfl) är överens om att utmaningarna är fortfarande många och samverkan och lokal närvaro är helt avgörande för att den positiva utvecklingen ska fortsätta. Att VG regionen då väljer att ta bort bildning och utbildningsmöjligheter i närområdet är totalt obegripligt. Detta gjordes en gång tidigare, 2009, och nu tänker man göra samma misstag igen. Här kan ni läsa det tal fd rektor Birgitta Nesteruds (†2022) höll 2017 när folkhögskolan i Biskopsgården firade 20 år: “Hej Mitt namn är Birgitta Nesterud och jag har varit rektor på Göteborgs folkhögskola under 19 år och var med och startade Biskopsgårdens folkhögskola och därför står jag här idag tillsammans med Berit Roman nuvarande rektor när vi firar skolans 20 års jubileum. Jag ska kort berätta om hur skolan startade. Ni har idag gjort en lång vandring från Nya Varvet till Vårväderstorget (vår kommentar; alla gjorde en fysisk vandring tillsammans “stan kommer till Biskopsgården”). Ni kommer säkert i framtiden komma ihåg den här vandringen som Ni har gjort idag för att fira Biskopsgårdens folkhögskolas första 20 år. 20 år som går att likna vid en lång, lång vandring. Ibland går det uppför, ibland är det nerförsbacke, för det mesta är det raksträcka då allt pågår som vanligt.  En dag 1997 ringde telefonen på rektorsexpeditionen. Det var dåvarande stadsdelsdirektören här i Biskopsgården som ringde och ställde frågan:” Kan Ni på Göteborgs folkhögskola starta en folkhögskola i Biskopsgården?” Det satt nämligen en arbetsgrupp här och funderade över hur man skulle kunna förbättra livet och miljön för de boende i Biskopsgården. Arbetsgruppen hade kommit fram till att en folkhögskola skulle kunna göra skillnad.  Vi svarade genast ”ja, javisst”. ”Det kan vi”, utan att riktigt veta hur det skulle gå till. Var fanns det pengar, lokal, personal osv? Men just då hade S-regeringen sjösatt en stor reform – 100000 nya platser och 20 miljarder kr till vuxenutbildningen och vi förstod att folkhögskolorna skulle få del av den här satsningen.  Många i staden stödde oss, politiker, stadsdelen naturligtvis, de kommunala bostadsbolagen och Göteborgs universitet. Kommunen köpte platser, bostadsbolagen betalade hyran av Fågelroskolan i tre år. Universitetet, som oroade sig för att så få från Biskopsgården sökte sig till universitetet betalde en av sina lärare på halvtid som skulle öppna universitetet för våra studerande, ordnade studiebesök, möten med forskare osv.  Nu gällde det att skaffa personal, i första hand lärare och vi bestämde oss för att rekrytera unga välutbildade lärare, med ett starkt engagemang i samhällsfrågor. Sen sa vi till dem att nu är det upp till Er att skapa något nytt, tänk fritt, tänk gränsöverskridande. Och lärarna, några jobbar fortfarande kvar här, de tog bollen och de gjorde ett fantastiskt arbete. Första året hade vi 20 studerande, år två 50 studerande och verksamheten fortsatte att växa. Efter några år skulle Fågelroskolan rivas och vi flyttade till Treröseskolan. Fina lokaler där verksamheten kunde fortsätta att expandera. Allmän kurs årskurserna 1 , 2 och 3. Vi anställde fler personal, lärare med kulturkompetens och stora språkkunskaper. Vi införde interkulturell pedagogik – en pedagogik där vi utgick från att olikheter är positivt, berikande och viktigt. Vi införde stödundervisning på modersmålet och vi firade inte enbart jul och Lucia utan högtider från jordens alla hörn. Så här beskriver lärarna sitt mål med undervisningen. Jag citerar deras pedagogiska manifest: ” Biskopsgårdens folkhögskola ska vara en skola där rättvise- solidaritets och integrationsfrågor intar en särställning i all undervisning och där vi arbetar med frigörande pedagogik som motverkar den tystnadens kultur som präglar stora grupper i dagens Sverige.” Det gick bra för våra studerande – universitetet kunde se att antalet sökande från Biskopsgården ökade. Vi hade återträffar med gamla elever som berättade att nu var de klara med sina studier och arbetade som lärare, socionomer, kuratorer, ekonomer, egna företagare, bussförare osv.  Men det kom också motgångar, 2009 slutade kommunen att köpa folkhögskolekurser. Finansieringen drogs undan och Göteborgs folkhögskola fick stora problem. Jag hade slutat då men kunde med stor sorg se hur verksamheter fick läggas ner och lärare sägas upp. Men som Ni vet efter en stor uppförsbacke så kommer vägen plana ut och det blir lättare att gå. Nu är skolan på banan igen och finns här i fina lokaler med många av de nu 20 år äldre lärarna på plats. Härligt. Nu överlämnar jag ordet till Berit och önskar er alla lycka till med Era liv. Ge inte upp, kämpa på även om det tar emot i uppförsbackarna. Tack alla.” Föreningen Offensiv Folkbildning Meeting Plays Biblioteksvännerna i Biskopsgården SWED-SOM IF Puntland Community Organisation Kultur och Gemenskap i förening #Taettklivframåt TILLSAMMANS MIK - Människan i Kålltorp Kulturföreningen HOPE Föreningen Africabaiana NUF - Neutrala ungdomsföreningen 

Göteborg är en evenemangsstad med en blomstrande restaurangkultur som skapar en oslagbar atmosfär året runt. Stadens identitet vilar på dess möjlighet att erbjuda både invånare och besökare en levande och inbjudande utemiljö, även under regniga eller kyliga dagar – som vi alla vet är alldeles för många. De nya reglerna som nu hotar inglasade uteserveringar slår direkt mot denna unika egenskap. Inglasade serveringar är inte bara skydd mot väder och vind; de är centrala för stadens helåriga tillgänglighet, sociala samvaro och gastronomiska upplevelser. Många av stadens krögare har gjort omfattande investeringar för att bygga vädersäkra och estetiskt tilltalande uteserveringar som bidrar till att skapa en året-runt-miljö där människor kan mötas, umgås och njuta. Att nu riskera att dessa serveringar tvingas rivas innebär inte bara en ekonomisk katastrof för småföretagare utan även ett sänkt attraktivitet för hela staden. Detta slår direkt mot arbetsmöjligheter, stadsbilden och den upplevelse som gör Göteborg till en levande stad. Det går inte att underskatta vikten av en flexibel och inkluderande reglering som tillåter inglasade serveringar att fortleva och utvecklas. I en stad som Göteborg, känd för sitt ombytbara (läs horisontellt regniga) klimat och väder, är dessa utrymmen avgörande för att skapa en hållbar stadsmiljö och trygg ekonomi för lokala företagare. Vi uppmanar er beslutsfattare att agera resolut och visa ert stöd för stadens unika serveringskultur. Det handlar om att skapa förutsättningar för en blomstrande och året-runt-levande stad, där människor fortsätter att samlas oavsett väder. Låt oss skydda och utveckla Göteborgs unika charm genom att vårda och bevara de inglasade uteserveringarna – till nytta för både stadens identitet, invånare, besökare, och framtid.  

Högenskolan är mycket uppskattad av elever, vårdnadshavare och personal. Skolan har de senaste åren fått mycket goda omdömen i utvärderingar av vårdnadshavare och både elever och personal trivs där. Att eleverna som började 2022 hade samma lärare som sina föräldrar är ett tydligt tecken på det.  I ligger det ett förslag från grundskoleförvaltningen om att inte starta en förskoleklass till höstterminen 2025. Liknande förslag ligger för andra mindre skolor i Göteborg, bland annat Trollängskolan.  Vi som vårdnadshavare, anhöriga och medborgare i Göteborg vill att politikerna i Grundskolenämnden fattar beslut om att starta en förskoleklass på Högenskolan under 2025, trots ett mindre elevunderlag än tidigare år. Vi anser att det måste finnas en sådan flexibilitet i systemet att en klass kan variera i storlek, utan att syskon missar chansen att gå på samma skola som sina storasyskon och helt enkelt missar chansen att gå på en trygg och bra skola. I förlängningen är vi även oroliga för att en nedlagd förskoleklass kommer leda till att hela Högenskolan läggs ner, vilket skulle vara en stor förlust.  Ytterligare en oroande punkt är processen som drivs inte gett medborgare en chans att ta ställning. Information gick ut till vårdnadshavare med barn på Högenskolan den 10 december, och informationen publiceras på goteborg.se den 12 december. Den 17 december förväntas Grundskolenämnden fatta beslut. Vi hoppas att denna namninsamling kan lämnas in till Grundskolenämndens sammanträde den 17 december. Tjänsteutlåtande i ärendet

För att ge varje förälder och barn en trygg start. Att vara nybliven förälder kan vara svårt på många olika sätt. En traumatisk förlossning, eller förlossningsdepression kan drabba en. Det kan vara svårt att knyta an och kan också kännas överväldigande att ha ansvar för en liten människas liv. Alla har inte ett stort nätverk av stöd heller. I dessa fall kan hjälpen från Spädbarnsenheten vara livsavgörande.

Vi är många som berörs - inte bara idag utan även i framtiden  Vi vill upplysa politiker och beslutsfattare om att vi är många, inte bara vi som är direkt berörda av nedläggningen idag utan även andra som kommer påverkas i framtiden och delar vår åsikt, som tycker att kommunens strategi är fel och kräver att de omvärderar beslutet och presenterar en ny plan. 

Det är helt orimligt att Pajala centralort ska nedmonteras. Försämras servicen i centralorten kommer servicen försämras för majoriteten av kommunens innevånare. Vi ska inte häller undervärdera vikten av ett badhus för att barnfamiljer ska finna en ort attraktiv. Det enda villkor mina barn hade vid flytten till Pajala var att det ska finnas ett badhus! Detta beslut ter sig även ha fattats utan någon som helst analys från majoritetens politiker över vad konsekvenserna kommer att bli. Kan tilläggas att enligt utsago har kommunen betalt ut föreningsbidrag om 1,47MSEK och låter nu eventuellt Pajala badhus avvecklas. Skulle ett förslag om att köra barnen från Pajala till Junosuando för simundervisning bli aktuellt, kan jag klart säga att jag vägra. Då överväger vi häldre en flytt från kommunen. Vi behöver i nuläget inget nytt badhus, utan kan leva med det som finns...  Det enda vi behöver är att KF fattar sunt förnuft och river upp beslutet och tillser att förlänga livslängden på Pajala Badhus...

Sänk PostNords höga portokostnader – för en mer rättvis och tillgänglig posttjänst! Har du känt att det blivit alldeles för dyrt att skicka brev eller paket? PostNords höga portokostnader gör det svårare för många att använda en tjänst som borde vara tillgänglig för alla. För företag, privatpersoner och särskilt de i glesbygden är detta en verklig utmaning. Samtidigt har PostNords VD Annemarie Gardshol en månadslön på 935 000 kronor – ett tydligt tecken på att prioriteringarna behöver ändras. Vi tror att det är dags för förändring! Genom att sänka priserna skulle vi: • Göra det enklare för privatpersoner att skicka brev och paket utan att det blir en ekonomisk börda. • Främja hållbar konsumtion genom att göra det billigare att köpa och sälja begagnade varor. • Ge småföretagare och entreprenörer bättre möjligheter att konkurrera och växa. • Uppmuntra traditionell kommunikation som handskrivna brev och kort – något som stärker sociala band. • Stötta glesbygden, där avstånd och kostnader ofta är en större utmaning, och skapa större jämlikhet mellan stad och land. Tillsammans kan vi påverka och få en mer tillgänglig posttjänst som gynnar alla i samhället. Skriv under idag och gör din röst hörd för en rättvisare framtid!

1. Barnens trygghet står på spel Vihem är en trygg plats där våra barn kan växa och  utvecklas. Pedagogerna som arbetar där har en djup förståelse för barnens behov och gör sitt yttersta för att ge dem stabilitet och omsorg. Att stänga förskolan skulle riva upp den trygghet som är avgörande för våra barns välmående och utveckling. 2. Försämrade arbetsvillkor för pedagogerna Förskolans pedagoger arbetar redan idag under svåra förhållanden, med stora barngrupper och begränsade resurser. En stängning skulle innebära att ännu fler barn tvingas in på färre förskolor, vilket förvärrar arbetsbelastningen för pedagogerna och försämrar kvaliteten på barnomsorgen. 3. Barnomsorg är ingen affärsverksamhet Att fatta beslut om våra barns framtid utifrån ekonomiska skäl är oacceptabelt. Barnen är inte siffror i en budget – de är vår framtid och förtjänar en trygg, stabil och välfungerande vardag. 4. Brist på långsiktig planering Beslutet att stänga Vihem har fattats hastigt och utan tillräcklig insyn eller tydliga svar. Det saknas konkreta planer för tomtens framtida användning och hur barnens placering ska säkerställas. Dessutom finns det inte plats för barnen från Vihem i de närliggande kommunala förskolorna, vilket tyder på en bristande prognos och planering. 5. Vikten av små barngrupper Små barngrupper är avgörande för både barn och pedagoger. De ger varje barn mer uppmärksamhet och minskar stressen för pedagogerna, som därmed kan arbeta mer närvarande och kvalitativt. Som föräldrar känner vi större trygghet i att lämna våra barn i mindre grupper, där deras behov kan tillgodoses på ett bättre sätt än i stora grupper. Så snälla, hjälp oss med att skriva under och försöka rädda Vihem!

För femtio år sedan formulerades den svenska kulturpolitiken, samtidigt som vi också fick en ny regeringsform. Redan i grundlagens andra paragraf går att läsa att “den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten”. Hur bidrar den sittande regeringen till att denna kulturella välfärd säkerställs? I sken av de grova nedskärningarna inom folkbildning, barn och ungas rätt till kultur och stöd till kulturskapare finns det synnerliga skäl att tvivla på att denna grundlagsskyddade rätt efterföljs. I en tid av stegrande auktoritära tendenser och multikriser är det avgörande att värna om den fria konsten som en obunden och dynamisk kraft i en fungerande demokrati. Därför behöver Sveriges scenkonst få leva. Kulturen tillhör alla – alla människor ska garanteras sin kulturella välfärd.  För att rädda och stärka kulturen och den svenska scenkonsten kräver vi därför att Sveriges regering: • Slutför de föreslagna åtgärderna i utredningen Återstart för kulturen inklusive långsiktiga ekonomiska satsningar. • Räknar upp anslagen till Kulturrådet och Konstnärsnämnden för att matcha inflation och ökade driftskostnader.  • Artikulerar hur den kulturella välfärden ska garanteras med hjälp av politiken.  • Återinvesterar i kulturens gräsrotsrörelsers i form av folkhögskolor, kulturskolor och arrangörsnätverk. Uppropet överlämnas till Kulturutskottet den 3 december med anledning av Riksdagens kulturpolitiska debatt. En fredlig aktion kommer även hållas under debatten, den anordnas av teaterscenen Konträr. Läs mer här: https://www.facebook.com/events/2286173101739124?locale=sv_SE KULTUREN DÖR SLÅSS! KULTUREN DÖR SLÅSS är ett nätverk av fria utövare inom scenkonst som organiserar sig mot den pågående nedmonteringen av fältet. Följ oss på Instagram för uppdateringar om kommande evenemang och aktioner. 

Det är viktigt för studenters psykiska välmående och möjlighet till att studera. Inom alla utbildningar på medicinska fakulteten förväntas studenter studera utanför schemalagda föreläsningar, grupparbeten och praktik. Därför måste studenter erbjudas en plats där detta är möjligt. Alla studenter har inte en arbetsyta i sitt boende.  Det är även väldigt viktigt att kurslitteratur finns tillgänglig för studenter att låna vid studieplatserna. Speciellt då alla studenter inte har råd att köpa all kurslitteratur som rekommenderas varje termin då det blir väldigt stora summor, även om man köper begagnat.  I dagsläget har universitetet/regionen inte visat på några konkreta planer för hur studieplatserna ska ersättas och vi har ett stort behov av studieplatser. 

För detta gäller alla andra med likartade problem. Man kan  t ex få prova ut sin medicin under kontrollerade former. Jag vet att många skulle behöva det.