Hösten 2024 tog Uddevalla Skolskjuts AB över skolskjutsverksamheten från Västtrafik med löften om ett effektivare, tryggare och mer flexibelt system. Förändringen för oss medborgare har emellertid blivit motsatt: all kollektivtrafik på landsbygdens småvägar har försvunnit och vardagen har blivit svårare, otryggare och mer oflexibel. Följderna kan i många avseenden beskrivas som katastrofala: - Landsbygdsbarn blir isolerade i hemmet och kan inte delta i fritidsaktiviteter eller ta del av läxhjälp. - Föräldrar får gå ner i arbetstid för att få ihop livspusslet när barnen inte längre kan lösa transporterna själva. - Gymnasieungdomar som inte beviljats skolskjuts kan inte längre köpa busskort, och unga som saknar A-traktor eller skjutsande föräldrar kan därför varje dag tvingas gå på livsfarliga vägar i vintermörker för att komma till skolan. - Vuxna som saknar körkort eller bara vill låta bilen stå berövas möjligheten att åka kollektivt. - Kostnaderna skenar för medborgarna när A-traktor och bil blir enda möjliga transportmedel till skola, arbete och fritidsaktiviteter. - Medborgare över 70 år – som så sent som den 1 juli 2024 fick kostnadsfri kollektivtrafik i Uddevalla kommun – har plötsligt inga bussar att åka med. - Kommunens möjlighet att nå EU:s klimatmål minskar. Vi kräver att avtalet mellan Uddevalla kommun och Uddevalla Skolskjuts AB rivs upp, och att ett nytt avtal med Västtrafik ingås som återupprättar kollektivtrafiken på Uddevallas landsbygd till tidigare standard!

Göteborgs stad har återigen tagit ett beslut som tidsmässigt gör det svårt för medborgarna att på allvar kunna mobilisera och visa vårt tydliga motstånd mot beslutet. Det är svepskäl till höger & vänster (från både höger & vänster, rent politiskt) och vi är så trötta på samma ursäkter varje gång! Allt denna stad har förlorat till förmån för ännu ett Espresso House eller co-working space… först Karlastaden, där Truckstop Alaska jämnades med marken, sedan Kvillebäcken där hela området gentrifierades stenhårt, Café Fluß och sen hela Frihamnen… Drömmar får besvisligen inte plats i denna stad men kan vi inte göra *något* för att bevara det som är vackert i denna stad? Ett beslut som har tagits utan att ens prata med de som besöker Frilagret, en divers publik som är ung, kulturellt engagerad och villig att ta sig in i innerstan (från alla möjliga stadsdelar) för att skapa, se, lyssna och mötas. Hur kan ett stängningsbeslut tas utan att ens fråga... de som ser Frilagret som en viktig plats för stadens livskraft? Oacceptabelt, helt enkelt. Att tro att biblioteken i Frölunda, Kålltorp och Angered skulle kunna ersätta var sin tredjedel av Frilagret är så idiotiskt att man saknar ord, Frilagret måste bevaras i befintlig form! 

Sedan den 31 augusti har hälften av Sveriges kvinnor jobbat klart för i år. Från i måndags och året är det gratisarbete som gäller, jämfört med männens löneinkomster. En ny rapport från Jämställdhetsinstitutet visar hur löneinkomstgapet endast minskat marginellt för arbetarkvinnor sedan år 2 000 och att det med samma ökningstakt skulle ta mer än 800 år till jämställdhet.  Rapporten ”800 år kvar till jämställdhet” med unik statistik från SCB visar svart på vitt hur klass, etnicitet och kön avgör möjligheten att klara sig på sina inkomster i Sverige 2024. Sverige blir inte jämställt med den här regeringens förda politik, hur gärna och hur gärna Moderaterna och finansminister Elisabeth Svantesson än vill påstå det. Särskilt tydligt blir det när arbetarkvinnor – hälften av landets kvinnor – också räknas. Arbetarkvinnorna, som inte tjänar ett dugg på att Svantesson nyss fördubblat taket i rutavdraget för svenska höginkomsttagare för en miljard kronor.  För arbetarkvinnor med utländsk bakgrund är situationen värst. Utvecklingen går det åt fel håll, för dem ökar i stället gapet över tid. År 2000 slutade de jobba avlönat den 20 juli jämfört med männen, vid den senaste mätningen, 2022, var motsvarande datum den 16 juli. Skillnaden i reda pengar är enorm beroende på klass, kön och etnicitet. Tjänstemannamän med svensk bakgrund tjänar 2,5 gånger så mycket som arbetarkvinnor med utländsk bakgrund - i snitt 47 350 kronor i månaden efter skatt jämfört med 19 422 kronor från förvärvsarbete.  Men hur kan Sverige bli jämställt om inte den här grundläggande orättvisan rättas till – om Elisabeth Svantesson blundar för hur klass och etnicitet förstärker den redan stora ojämställdheten? Den 19 september  presenteras regeringens höstbudget, här finns chansen att satsa på bättre löner, arbetsvillkor och arbetsmiljö för arbetarkvinnor. En nationell plan för jämställdhet, en verklig rätt till heltid, tillräckliga statsbidrag till regioner och kommuner samt stärkt familjepolitik är några förslag som bör ingå i statsbudgeten för 2025.  Elisabeth Svantesson kan inte fortsätta strunta i arbetarkvinnor och kvinnor med utländsk bakgrund om Sverige ska bli jämställt på riktig. Det är faktiskt orimligt att behöva vänta i 800 år! Här finns länk till rapporten "800 år kvar till jämställdhet?" och här finns länk till debattartikel i Expressen.

Vi kräver att Stockholms stad ska följa sin upphandlingspolicy och bojkotta israeliska varor och tjänster - Skriv under nu!

För att alla ska må bra och ha kul

Tillsammans kan vi sätta tryck på Migrationsverket och få utvisningsbeslutet upphävt. Det är upprörande att se på dessa stackars människor och se hur de kämpar. Pappans psykiska hälsan är i fritt fall på grund av oro över att bli åter arresterad så fort han är tillbaka i Bangladesh, och mamman gråter och gör vad hon kan för att hålla ihop familjen. Att Sverige har under de senaste åren blivit så fientligt mot folk som verkligen har det tufft är knappast bra för Sverige.

It is highly important that as many names, as many strong voices are being raised together with us, against this injustice and inhuman decision of deporting Davita. This will have an effect on the decision, and the publicity about where Sweden stand toward the HBTQ community, that this will have if the Swedish authorities proceed with the deportation.  Det är av yttersta vikt att så många namn och starka röster som möjligt höjs tillsammans med oss mot denna orättvisa och omänskliga beslut att utvisa Davita. Detta kommer att påverka beslutet och den publicitet det medför om Sveriges hållning gentemot HBTQ-gemenskapen om de svenska myndigheterna fortsätter med utvisningen.

Nedskärningarna har inneburit: • Sammanslagningar av klasser som innebär att det till hösten blir 32 barn i en av lågstadieklasserna • Förskoleklasserna startade detta läsår med 29 elever i varje klass • Från elevvårdshälsoteamet försvinner till hösten en kurator och en speciallärare • Mest anmärkningsvärt är det kraftiga tappet på fritids som under sommarlovet 2023 förlorade hela 25 procent av personalen (motsvarar minskning från 32 till 24 heltider)   Minskningen av personal motiveras av skolledningen med vikande elevunderlag men vår sammanställning visar att det inte stämmer. Elevunderlaget är oförändrat[1]. På nationell nivå och i Stockholms stad är trenden förvisso minskande barnkullar men inte lokalt i vår stadsdel. Förklaringen till att Blackeberg inte följer den övergripande trenden kan vara den höga inflyttningen i samband med uppförandet av nya bostäder den senaste femtonårsperioden. Vidare planeras 400 nya bostäder i stadsdelen de närmsta åren, en ökning med ytterligare 10 procent.     Vi föreslår en omfördelning av ekonomiska medel från bilar till barn.     Kommunfullmäktige antog redan 2016 en Plan för gatuparkering[2] som innebär att parkeringen i Blackeberg ska avgiftsbeläggas. Vid försök till införande av boendeparkeringsavgift i Bromma 2018 överklagades beslutet med motiveringen att avgifter endast får användas för att reglera trängsel. Dock råder det kraftig trängsel i Blackeberg. Men inte bara det!  I januari 2024 föll en prejudicerande dom[3] som nu ger kommuner större frihet att avgiftsbelägga parkering. Intäktsbortfallet lokalt uppgår till 5,6 miljoner kronor årligen, vilket motsvarar åtta lärare eller 13 barnskötare. Står ni politiker för att denna skeva resursfördelning fortsätter år efter år? Det finns flera sätt att finansiera skolan, exempelvis genom höjda avgifter i andra delar av den kommunala verksamheten, via inkomstskatt och statsbidrag. Vi välkomnar alla kreativa sätt och skulle gärna se medel till skolan som inte bara kompenserar för de senaste årens nedskärningar utan också satsar på framtiden. Gatuparkeringen är en lågt hängande frukt: Beslutet är redan fattat och det är bara en tidsfråga innan det ska verkställas. Vad väntar ni på? Pengar till skolan finns redan i kvarteret: Håll med om att det är en elegant, smart och rättvis lösning!     Att avgiftsbelägga parkering marknadsmässigt har flera positiva följdeffekter.     Gatan tillhör i grunden alla men ytan är begränsad och den fördelning som råder i dagsläget är kraftigt ojämlik: Få har tillgång till mycket plats och det är framför allt barnen som är förlorarna som ser sin rörelsefrihet begränsas och hotet från biltrafiken är lika med dödsfara. Dessutom tränger systemet undan kapacitetsstarka färdmedel vilket är ett oklokt sätt att utnyttja resurser. Bilarnas utbredning är vidare ett hinder för grönska vilket är en viktig åtgärd för att skydda samhället från kostsamma skador vid skyfall och andra extremväder som nu ökar. Parkeringsavgifter är ett effektivt styrmedel för att komma tillrätta med dessa problem. Dessutom förbättras luften och minskar stillasittandet, det ökar tryggheten och underlättar för dem som verkligen behöver ha bil att hitta parkering. Pengarna som frigörs kan användas för att kompensera för de kraftiga nedskärningarna inom skolan. Win-win trippel-win! Det är dags för en rumslig och ekonomisk omprioritering - från bilar till barn. [1] Bemanning HT start 2017-2022-2023-2024.xlsx - Google Kalkylark [2] Plan för gatuparkering [3] Beslut Dnr TSV 2022–7647

Lasarettsbackens gula hus byggdes som läkarbostäder och har sedan dess inhyst kollektiv och andra stora familjer. Inte sällan möter vi människor som antingen har bott, vuxit upp, haft en vän eller varit på fest här. Husen tillhör en svunnen tid och ett lyckligt nu. De bör även tillhöra framtiden.   Tillsammans för ett bättre Umeå!  Denna namnlista är skapad av konstnärsduon Clara Diab och Mads Christoffersen som i våras skapade och curerade utställningen "The Danger of a Simple Story", i vilken bilden av ett växande Umeå nyanseras. Situationen med privata företag som exploaterar mark och höjer hyrorna engagerar många runt om i Sverige och vi uppmanar dig därför att dela namnlistan på Facebook och andra sociala medier!

En människa kan inte göra förändring ensam - det är en aktiv och kollektiv handling.  Om du precis som jag inte vill att fler missöden ska inträffa och att 1700 personer eller mer riskerar att stå utan vård för sin ätstörning, ber jag dig skriva under och dela denna namninsamling till alla du känner.  Jag har själv förlorat en nära vän i anorexi och är drabbad och jag känner därför att det är min skyldighet att göra något när jag kan. Ingen ska behöva genomlida de svårigheter som en ätstörning innebär ensam eller utan vård, och framförallt ska inte fler liv behöva slockna på grund av vårdtvist. 

Enligt barnkonventionen har barn och ungdomar rätt till en aktiv fritid, oavsett var du bor eller vilka socioekonomiska förutsättningar du har. I dagsläget har inte alla unga i Bjuv samma möjligheter att ta sig till fritidsaktiviteter. Vi uppmanar därför Bjuvs kommunfullmäktige att införa gratis bussbiljetter, då det ger ungdomar friheten att kunna delta i aktiviteter utan att behöva tänka på vart aktiviteten kommer vara.  En ökad möjlighet att ta sig till fritidsaktiviteter leder till en ökad fysisk aktivitet vilket enligt forskning kan förbättra en individs personliga hälsa och sitt mående. Det leder även till en fritid där gemenskapen blir stark och känslorna positiva. Enligt riksidrottsförbundet hjälper även fysisk aktivitet en att hantera stress bättre.  Man får ha ett öppet hjärta, och tänka på barn som inte kan åka vart de vill i Bjuvs kommun.  Många barn lever under jobbiga omständigheter där familjens ekonomi är ganska så låg vilket självfallet förvärrar barnets tillgång till att ha kul med vänner, ta sig till olika ställen och kunna lära känna nya människor. Utan tillgång till transport leder det till att barnets mående förvärras med tanke på att hen inte har tillgång att ta sig någonstans och kanske slutligen blir utlämnad av vänner. Nu hjälper vi unga i Bjuv att få gratis busskort!

Möjligheten och friheten att röra sig i sin egen stad är en total nödvändighet för att kunna ta del av samhället och för att få vardagen att gå ihop. Vi behöver ta oss till jobbet och skolan, till vårdcentralen och lekplatsen och då är det kollektiva resandet, för många, det enda alternativet.  Göteborg är en segregerad stad, vilket betyder att vi grupperas beroende på exempelvis socioekonomisk status och etnicitet. Skillnaden mellan olika områden är stor och förutsättningarna är ojämlika. Att Göteborgs stads jämlikhetsrapport från 2023 visar att medellivslängen för kvinnor 2020, skiljde sig med 9 år mellan olika områden, är ett tydligt tecken på det. Segregationen går dock att påverka och en välfungerande och tillgänglig kollektivtrafik kan ha en viktig roll att spela. De som bor i områden med sämre ekonomi har inte lyxen av att kunna ta sig fram genom att gå eller cykla in till stan eftersom många bor längre bort från centrum. Många av oss har inte heller råd att äga en bil. Dyr kollektivtrafik är ett hårt slag mot människor i svåra ekonomiska situationer och spär på de ojämlika förutsättningarna än mer.  Vidare har vi allt att vinna på att fler reser tillsammans istället för att var och en transporterar sig i sin egna platsslukande och koldioxidutsläppande personbil. Biltrafiken står enligt naturvårdsverket ensam för omkring 18 procent av våra nationella klimatutsläpp och bidrar till luftföroreningar som leder till tusentals förtida dödsfall varje år. Dessutom tränger bilarna undan oss som ska leva i staden till förmån för nya parkeringar och trafikleder.  Lösningen är inte att alla byter ut sin bil. En elbil tar lika mycket plats som en fossilbil, den slukar resurser vid tillverkning och är allt för dyr för att vara en lösning för alla. Bilen hör hemma där den behövs som mest, där kollektivtrafiken inte är ett alternativ. Det är inte i Göteborgs innerstad.  Infrastrukturministern säger att han inte ställer "olika trafikslag emot varandra". Men genom att lägga 13 miljarder kronor på sänkta bränslepriser och på reseavdrag i förmån för bilåkning, samtidigt som stöden till kollektivtrafiken dras ner, är det precis det han gör. Han ställer olika trafikslag emot varandra och prioriterar dessutom fel. Han har valt att satsa på ett trafikslag som leder till ökade utsläpp, gör luften farlig att andas och tar upp allt mer utrymme i våra städer. Detta istället för att göra satsningar på kollektivtrafiken som har potential att både underlätta för hushåll i ekonomiskt tuffa tider, samtidigt som vi tar ett steg mot ett mer hållbart samhälle.  På hemmaplan, i Västra Götaland, läggs miljonbelopp på ökade kontroller, civila och uniformerade. Allt görs för att minska plankandet, förutom att man tycks ha tappat bort varför människor gör det till att börja med. Biljetterna är för dyra, vi har inte råd.  Vi vill ha politiker som satsar på åtgärder som minskar utsläppen, som skapar en stad där människorna får plats att leva, som gör staden tillgänglig för alla. Därför vänder vi oss till er politiker på VGR. Inför avgiftsfri kollektivtrafik i Västra Götaland för ett mer rättvist och hållbart samhälle.