Vi kan inte fortsätta flyga tvärs över jordklotet som vi gör idag. För ett hållbart klimat, som gör att vi har en beboelig planet, måste varje människa minska sina utsläpp av Co2 till cirka 1-2 ton Co2 per år. Bara en enda flygresa till Thailand gör att du mer än dubblat din årsförbrukning. 4 ton Co2. Vår livsstil kommer att leda till en upphettad planet. Men det finns andra alternativ. Tåg är ett jättebra sätt att ta sig ut i Europa (och världen). Men än så länge är det ganska krångligt, och dyrt, vilket gör att många väljer flyget framför tåget. Med prisvärd tågcharter riktade till tex barnfamiljer, pensionärer osv skulle det vara enklare för oss konsumenter att göra klimatsmarta val.

Våra barn får mycket svårt att koncentrera sig och orka lära sig i en miljö som både har dålig luft och alldeles för mycket ljud. Eleverna störs och stör varandra hela dagarna i.o.m att det inte finns några klassrum i skolan. Barnen klagar över huvudvärk. Lärarna får skrika för att göra sig hörda. Klasserna stör varandra eftersom det inte finns några väggar.

»Halten av växthusgaser ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig.« FN:s klimatkonvention "
Ökningen av jordens medeltemperatur ska hållas ”väl under 2 grader C” och vi ska ”vidta åtgärder” för att begränsa uppvärmningen till max 1,5 grader." Det globala klimatavtalet i Paris 2015 I slutet av 2017 sände fler än 15 000 forskare från 184 länder en kraftig varning till mänskligheten. De menar att mänskligheten nu riskerar sin framtid, och att vi med nuvarande trender rör oss mot omfattande mänskligt lidande och en katastrofal biologisk utarmning. I FN:s klimatpanels (IPCC) nya rapport (oktober 2018), Global Warming of 1.5°C, varnas för kraftigt ökade klimatförändringar om den globala uppvärmningen blir 2 grader i stället för 1,5. IPCC:s rapport pekar mot att den halva graden kan bli avgörande för planetens framtid – att isarna på Grönland och i Antarktis destabiliseras på allvar någonstans i spannet mellan 1,5 och 2 graders uppvärmning. Detta skulle kunna innebära flera meters höjning av havsnivån. FN-rapporten tar upp hur extrema väderhändelser som torka, tropiska stormar och översvämningar riskerar att bli betydligt allvarligare i det högre scenariot. Vid två graders uppvärmning riskerar 2,4 miljarder människor att utsättas för värmeböljor varje år och nästan lika många att lida av vattenbrist. Två miljarder människor kommer att beröras av översvämningar år 2050, jämfört med drygt 500 miljoner i dag. Världens fiskfångster förväntas bli hälften så stora vid två graders uppvärmning i jämförelse med 1,5 grad. En konsekvens bland annat av att världens korallrev nästan helt dör ut vid två grader. Miljöprofessor Johan Rockström menar att rapporten visar att den gamla tvågradersgränsen inte längre gäller: – Fram tills för bara några år sedan trodde vi fortfarande att två grader var en hanterlig temperaturnivå. Nu förstår vi att det inte alls räcker, att två grader är alldeles för farligt. Det är en planetär gräns som världen ska ta på yttersta allvar. Om vi väl når två grader visar den senaste forskningen att det riskerar att obönhörligen knuffa oss upp till nivåer långt över två grader, för att naturen då kan tippa över och blir självuppvärmande. Det handlar om förstärkningsmekanismer genom exempelvis smältande permafrost, utsläpp av metan från havsbotten, regnskogsdöd i Amazonas och förlusten av havsis på sommaren i Arktis. Att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader är möjligt inom fysikens lagar, men det skulle enligt rapporten kräva förändringar som saknar motstycke. Begränsningen av den globala uppvärmningen till 1,5 grader kräver "snabba och långtgående" förändringar inom energi, industri, byggnader, transporter och städer. Runt 6000 vetenskapliga studier har bidragit med kunskapsläget. Det är nu upp till politiker i världens länder att omsätta rapportens slutsatser i en genomgripande samhällsomställning. FN:s klimatpanels nya rapport bör utgöra grunden för den kommunala omvärldsanalysen och politiken. 
År 2017 ökade de globala utsläppen av koldioxid för första gången efter tre år av oförändrade utsläpp. Men miljöprofessor Johan Rockström menar ändå att omställningen är möjlig: – Det som krävs är att man sätter vetenskapligt baserade gränser, det vill säga slutdatum för fossil energi. Sverige måste lägga sig på nollutsläpp 2030, det vill säga om 12 år. Sedan måste styrmedel kopplas till de skarpa målen. Ta bort alla subsidier, lägg till en kolskatt och sätt gränser – då finns det en väg att klara det här. FN-organet UNHCR analys visar att det till år 2050 kommer att finnas mellan 250 miljoner och en miljard klimatflyktingar, om vi inte lyckas hejda uppvärmningen. Inför klimatmötet i Paris 2015 rapporterade världens länder in sina åtaganden till FN:s klimatpanel och de motsvarar tillsammans en uppvärmning på 2,7 - 3,5 grader, alltså en nivå som skulle få förödande konsekvenser för vår jord. Alla aktörer - privatpersoner, organisationer, företag, myndigheter, regioner, kommuner - måste nu anstränga sig till sitt yttersta om vi ska lyckas vända utvecklingen. Även vår kommun. Vi behöver påbörja en reducering av koldioxidutsläppen med ett minimum av årliga utsläppsminskningar på 10 % i absoluta termer. Det visar en svensk forskningsgrupp bestående av Uppsala Universitet, CEMUS, CSD Uppsala och SLU. Vi vill att vår kommun tar fram en klimatomställnings- och folkbildningsplan med målet att kommunen ska ha uppnått nollutsläpp till år 2030. Med förhoppning om en bekräftelse på mottaget medborgarförslag och ett snabbt beslut av kommunfullmäktige

Att subventionera resor med kollektivtrafik är viktigt då ekonomiska incitament är avgörande för att folk ska ställa om sina resvanor. Att Göteborgs nya kommunstyre väljer att dra in subventionering på Västtrafiks periodkort och således höja priset är helt fel väg att gå. Kollektivtrafik är ett utmärkt verktyg för att minimera växthusgasutsläpp från resande. Minst lika viktigt är att kollektivtrafik tar vara på de stordriftsfördelar som finns med att resa tillsammans i en storstad - för en skonsammare storstadsmiljö.

Tyresta naturreservat innefattar landets största sammhängande urskogsområde söder om dalälven. Naturreservatet har som syfte "att bevara och vårda ett stort, tätortsnära naturområde av mycket högt värde för biologisk mångfald, kulturmiljö och friluftsliv med dess skogar, våtmarker, odlingslandskap, vattemiljöer samt växt- och djurliv", slår skötselplanen fast. Men i den södra delen finns fortfarande ett skogsområde som är privatägt, trots att det ligger inne in naturreservatet. Ägaren KMN Förvaltning AB förbereder nu för avverkningar i sin del av Tyrestaskogen. De har skapat "basvägar" – kört sönder mark och vegetation med skogsmaskiner – för att förbereda avverkningar. KMN Förvaltning AB fick igenom sina egna regler i skötselplanen för sin del av naturreservatet, "skötselområde C", där de får rätt att bedriva skogsbruk, trots att det är naturreservat. Området som nu körs sönder av skogsmaskiner och förbereds för avverkning har pekats ut som en viktig tjäderspelplats. Vi i kampanjen "Bevara Haninges skogar, skärgård och kulturlandsskap" kräver nu att Länsstyrelsen Stockholm, Stiftelsen Tyrestaskogen, Haninge kommun och KMN Förvaltning AB hittar en lösning snabbt för att stoppa de planerade avverkningarna och ge skogen ett fullvärdigt skydd som i resten av Tyresta naturreservat.

En rapport från IPCC (FN:s klimatpanel) pekar mot att om den globala uppvärmningen blir 2 grader i stället för 1,5 kan det bli avgörande för planetens framtid – att isarna på Grönland och i Antarktis destabiliseras på allvar någonstans i spannet mellan 1,5 och 2 graders uppvärmning. Detta skulle kunna innebära flera meters höjning av havsnivån. Extrema väderhändelser som torka, tropiska stormar och översvämningar riskerar också att bli betydligt allvarligare. Begränsningen av den globala uppvärmningen till 1,5 grader kräver "snabba och långtgående" förändringar och därför vill vi att Jönköpings kommun tar klimatkrisen på allvar. Vi tror att denna omställning förutom att vara livsnödvändig också kan ge medborgarna ökad livskvalitet och en känsla av att leva i en kommun som tar dessa viktiga frågor på allvar.

De närmaste boende vill bevara vår boendemiljö och protesterar härmed tillsammans emot tillståndsansökan för bergstäkt och deponi för schaktmassor inom Kärrsgärde 1:10, 1:7, Huvdaby 1:19, Bugärde 1:2, Lillhult 1:2 och Fäxhult 1:2 i Härryda kommun. Samt dess planerade utökning. Vi vill med detta tydligt framföra vår gemensamma kritik och visa den totala negativa påverkan som vi alla boende här kommer att utsättas för. • Våra bostäder kommer att påverkas negativt (skador och sättningar på husen och våra brunnar, nersmutsning av husen och trädgårdarna och värdet på fastigheterna kommer att gå ner väsentligt) • Vår hälsa kommer att påverkas negativt (buller, stendamm, vattenproblem m.m.) Konstant knackande av stenkross ger dagligt buller (de personer och djur som utsätts för detta kan få hörselnedsättningar, tinnitus, ökad stress, förhöjt blodtryck och ökad hjärtfrekvens, trötthet). Vi anser att sökanden inte i tillräcklig omfattning tagit ställning till de risker för olägenhet för människors och djurs hälsa som verksamheten innebär. Stendammet är också farligt(C-klassat och hälsovådligt). Och verksamheten kan inte lita sig till att väderförhållandena alltid är i deras favör. Vinden blåser inte alltid bara åt ett håll och det regnar inte varje dag. Om grundvattennivån måste sänkas (av någon orsak) kan det påverka omgivande brunnar. Vi alla har egenborrade brunnar i dessa områden. • Det blir en påverkan på grund- och ytvatten. Vilket kan ge oss sinade brunnar. Vi behöver vårt vatten. Vi anser att sökanden måste ta ställning till hur en sänkning av grundvattenytan i kombination med generellt alltmer sjunkande grundvattennivåer påverkar enskilda dricksvattentäkter. Grundvattenbalansen kan även påverkas och spridning av föroreningar kan ske, finns garantier för detta? Om ifall skador uppkommer på våra dricksvattenbrunnar kommer då de sökande ordna med ersättningsvatten samt restaurering av brunnar? • Vi och våra barn kommer få farligare väg till och från arbete, skola, aktiviteter. Redan idag är vägen livsfarlig med den överfulla R40, de stora fordonen på Härrydavägen, ingen gång och cykelbana på Härrydavägen, för hög hastighet och för stora fordon, ökad trafik i och med att andra väljer Härrydavägen. • Naturen blir påverkad negativt (djur och växtlighet påverkas av buller, damm och vattenpåverkan) Naturskyddsföreningen är negativt inställd till detta. • Vi får en förändrad natur och landskapsbild. Det finns en anledning till varför vi bor här och vi älskar naturen, skogen, djuren och stillheten med den. • Naturreservat i närheten. Vi har ett naturreservat i närheten där det finns växt och djurarter som under de senaste årtiondena blivit allt färre. Med en deponi och täkt som närmaste granne kan dessa arter försvinna helt. • Miljöpåverkan och dess garantier? Vi anser att sökanden inte kan garantera att avfallet inte är giftigt. Små mängder av föroreningar över lång tid är farligt. Självklart är ”avfall ifrån Göteborg” förorenad när den legat under en storstad i flera hundra år. Vi pratar kemikalier, oljor, tungmetaller, organiska gifter och annat som samlats under årens lopp och som kommer att läggas i VÅR närmiljö. Och förorena VÅR natur och VÅRT vatten. • Våra bilar blir förstörda (stenskott på glas och lack, damm, lermassor vid infarterna) • Kommunen vill bevara den bebyggda miljön och miljökvaliteten i kommunen. Och dessa planerade deponier och täkter kommer med största sannolikhet att påverka just miljön. • Området ligger INTE inom bullerzonen och närheten till allt gör att våra bostadsområden är attraktiva och tänkbara för att bygga fler bostäder. Med denna verksamhet som granne i 30 år så blir det tvärt om. Det är vi inte intresserade av. Kommunen borde vara intresserade av sina kommuninvånares trivsel och miljö. Att visa Länsstyrelsen att Aleslätten, Rya och Dala är tänkbara utvecklingsområden för byggnation (i kommande Översiktsplan) kan hjälpa oss att stoppa detta vansinne. Den totala miljöpåverkan för oss boende kommer att bli väldigt påfrestande. Den är redan idag för stor enligt många av oss. I och med ovanstående punkter motsätter vi oss å det kraftigaste att Länsstyrelsen och Härryda Kommun beviljar Samgräv Recycling AB och Skanska AB´s tillstånd att bedriva nämnda ovan verksamhet i Härryda kommun.

För våra barn och barnbarn är det av största vikt att vi börjar agera NU! Klimatfrågan - och andra miljöfrågor - är avgörande för vår framtid på Jorden. Vetenskapligt underlag: »Halten av växthusgaser ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig.« FN:s klimatkonvention Ökningen av jordens medeltemperatur ska hållas ”väl under 2 grader C” och vi ska ”vidta åtgärder” för att begränsa uppvärmningen till max 1,5 grader. Det globala klimatavtalet i Paris 2015 I slutet av 2017 sände fler än 15 000 forskare från 184 länder en kraftig varning till mänskligheten. De menar att mänskligheten nu riskerar sin framtid, och att vi med nuvarande trender rör oss mot omfattande mänskligt lidande och en katastrofal biologisk utarmning om. I FN:s klimatpanels (IPCC) nya rapport (oktober 2018), Global Warming of 1.5°C1, varnas för kraftigt ökade klimatförändringar om den globala uppvärmningen blir 2 grader i stället för 1,5. IPCC:s rapport pekar mot att den halva graden kan bli avgörande för planetens framtid – att isarna på Grönland och i Antarktis destabiliseras på allvar någonstans i spannet mellan 1,5 och 2 graders uppvärmning. Detta skulle kunna innebära flera meters höjning av havsnivån.

Kulturarvet - det vackra landskapet med en åker som brukats sedan järnåldern har vi bara lånat av våra barn!

Mitt i klimatkrisen kan vi inte prioritera profiljakt, som är ute efter PEAB istället för olika omställningsprojekt. Det finns krafter som kan driva en ekologisk stadsodling och gynna klimat frågan på olika sätt.

Vår värld står inför stora utmaningar. Uppsala är en del av den världen. För att ha en chans att stabilisera uppvärmningen till 1,5 grader, har vi enligt forskarna mindre än 10 år på oss. Hur vi agerar de kommande tio åren blir helt avgörande för vår framtid. Ni måste därför leva upp till ert eget krav på fossilfritt Uppsala före 2030. Räkna bakåt och inse att det är bråttom! Politiskt ansvar och mod förväntas av er nu.

I slutet av 2017 sände fler än 15 000 forskare från 184 länder en kraftig varning till mänskligheten. De menar att mänskligheten nu riskerar sin framtid, och att vi med nuvarande trender rör oss mot omfattande mänskligt lidande och en katastrofal biologisk utarmning