Det är så sorgligt att se så mycket pantburkar och -flaskor och annat engångsmaterial i naturen, våra parker och våra vattendrag. Vi måste alla hjälpas åt att spara på alla resurser så mycket vi kan! Dessutom måste vi rädda djurlivet som i många fall tar skada av skräpet/burkarna.

Här har man helt glömt bort miljö aspekter, ekonomiska möjligheter för barnfamiljer och körkortslösa och gör samhället mindre attraktivt för ny inflyttning.

Pengarna kan används till så mycket annat som är mer angeläget, antingen kollektivtrafik eller sjukvård. Det verkar dessutom vara ett riskfyllt projekt som lätt kan bli mycket dyrare. Med en gökunge till i regionens budget måste något annat bli lidande. Det är dessutom väldigt få människor som ser någon nytta med projektet. För att läsa mer om frågan, gå in på sajten nedan, eller på Facebook-gruppen. https://stockholmsostra.se/ https://www.facebook.com/groups/318848549089008

Att barn och ungdomar rör på sig, att alla kan låna olika fritidsutrustning och pröva olika idrotter, att det motverkar den linjära slit-och-släng-ekonomin och premierar cirkulär ekonomi, att det blir billigt att prova och stimulerar till aktivitet, att det skapar arbetstillfälle.

Av vikt för att det är av betydelse för nu och framtid i kommande generationer. För hälsa och välmående, som skydd för buller, stå emot torka och värme, koldioxidutsläpp, ta emot regn. Barns lek och utforskande. Tillgång för psykisk hälsa med närliggande rehabilitering. Stressreducerande som återhämtning med att gå från staden direkt in i skog. Tillgänglighet för äldre, handikappade, hundägare och de som går brukshundsklubb samt Sölvesborgs ridklubb. Förskolans tillgänglighet. Kulturmärkta Gröne väg. Sammanlänkning med Blekinge/ Skåneled. Arter och liv som lever där och för den biologiska mångfalden. Grönplan som är utarbetad men som åsidosatts för bebyggelse. All forskning som påtalar vikten av bevarande av stadsnära skog. Infrastruktur för livet i skogen, kommunikation och som vi påverkas av alla. Ekonomisk vinning med skog och natur. Det är framtid. Turismnäringen gynnas.

Skattepengarna behövs till sjukvården. Vi ska inte påverka miljön mera genom att fortsätta flyga, som vi har gjort tidigare. Vi måste tänka på, att jordklotet ska vara en bra plats att leva på för kommande generationer.

De är både miljövänligt och bra för alla som knappt har någon mat överhuvudtaget. Dessutom minskar man på matsvinn då Jag hatar att affärer slänger så mycket mat

Läs ovan.

Många människors liv ska bli till ett helvete. Det blir ett helvete när du som funktionshindrad förlorar muskelstyrka och du behöver hjälp, mycket mer hjälp då du även förlorar vardagliga funktioner. Om du då hade fått en regelbunden träning hade detta kunnat undvikas eftersom vi mer än andra märker att muskler är en färskvara. Detta i sig kommer att leda till en allt större kostnad för kommunen om man vid årsskiftet väljer att riva upp ett välfungerande avtal och inte lyssna på de som utnyttjar gymmet, gymmet för funktionshindrade (Öppna dörrar) på Friskis&Svettis.

Studiemedel i förskott är förrädiskt på flera sätt. Som det är nu blir studiemedlet som ett lån av lån, man lånar av ett lån för fyra veckor och i börja är det många som hoppar av, byter skola etc. och då måste betala tillbaka. Studiemedel ska vara som med lön, betalas ut i efterskott för väl utfört arbete (plugga är ett jobb). Samhället måste vänja unga att man jobbar först och får lön sedan, inte tvärt om. Ett annat problem med dagens system med medel i förskott är att studenterna hamnar i ekonomisk kris vid terminslut då sista studiemedlet redan är utbetalt månaden innan och studenten står utan pengar länge innan efterskottslönen kommer. Omvänt kan det bli för mycket pengar i början som studenterna bränner när de både fått sista lön akassa eller annat, förskott som de egentligen borde spara undan till sista studiemånaden. Många kan inte ta det ansvaret och därför det bättre att studiemedlet, precis som andra utbetalningar från staten betalas ut i efterskott. Eftersom många har kostnader för tex. kurslitteratur föreslår jag dock att man ska kunna få ett mindre merkostnadslån för startkostnaderna för varje termin. Startlånet kan finansieras med minskade kostnader för administration om efterskottsutbetalningar leder till färre återkrav då pengar inte hinner betalas ut för period efter studieavbrott. Att studiemedel betalas ut i förskott är en grogrund för fusk eftersom man kan få pengar innan man slutgiltigt fått rätt till dem. Om man skulle ändra så studiemedlen betalas ut för förra månadens veckor så kommer mycket av fusket att minska eftersom CSN och skolan hinner upptäcka om en student inte läser på den omfattning som berättigar studiemedlet. Dagens system är som att gå till en arbetsgivare, skriva på kontraktet och få månadslönen första dagen. Det tror jag ingen arbetsgivare vågar göra.

Jag lägger min vikt på det största och bästa i mitt liv, och det är mina barn, dom ska inte behöva försvinna in i mängden där det kommer finnas 1100-1300 barn. Dom ska inte behöva må dåligt på grund av dåliga kommunpolitikerns val och prioriteringar i samhället. BARNEN ÄR OCH KOMMER ALLTID VARA SAMHÄLLETS FRAMTID!

År 1999 avskaffades det finansiellt och samhällsekonomiskt ohållbara ATP-systemet och nuvarande pensionssystem sjösattes i bred politisk samsyn efter mer än ett decenniums utredning. Tillsammans med en självständig Riksbank, statens nya budgetregler och saneringen av statsfinanserna på 90-talet, räknas pensionsreformen till de verkligt avgörande åtgärderna för förbättringen av svensk ekonomis funktionssätt. Sedan reformen genomfördes har en hel del förändringar gjorts, men ambitionen har varit att förbättra systemet inom ramen för de övergripande principer som ligger till grund för systemet. Tills nu. Den senaste tiden har dessa principer börjat överges över hela linjen. Tankarna om systemets självständighet, generationsrättvisa och finansiella stabilitet överges och i praktiken lämnas pensionsreformen. Inte av illvilja, men av aningslöshet. Nedan följer några exempel på pensionsreformens grundbultar och hur de nu föreslagna förändringarna förhåller sig till dem: • Pensionerna ska skyddas genom att vara fristående i förhållande till statsbudgeten. Genom att de inkomstrelaterade pensionerna finansieras med pensionsavgifter som hålls åtskilda från statsbudgeten ska de fredas från kortsiktiga politiska ingrepp. Omvänt ska statsbudgeten också fredas från att alltmer skattemedel måste överföras till pensioner. Pensionsgruppens beslut om ett pensionstillägg som ska finansieras direkt från statsbudgeten i stället för med pensionsavgifter, står i rak motsats till denna princip. Nu går vi mot en blandfinansiering av inkomstpensionen som därmed blir föremål för årliga budgetförhandlingar. Precis det som skulle undvikas. • Ett finansiellt stabilt system som är avgiftsbestämt i stället för förmånsbestämt. I ATP-systemet utlovades en viss pensionsnivå i förhållande till inkomsterna under arbetslivet, ett förmånsbestämt system. När befolkningen åldrades ökade finansieringsbördan för den arbetande befolkningen och den var snabbt på väg att bli ohållbar. I dagens system betalas i stället en fast avgift till pensionen och sedan blir den slutliga förmånen summan av alla inbetalda avgifter plus avkastning, ett avgiftsbestämt system. Pengarna kan därmed inte ta slut och yngre generationer riskerar inte att sitta med en svällande nota för äldre generationers pensioner. Det ger både finansiell stabilitet och generationsrättvisa. Nu föreslås dock från flera håll att pensionsavgiften ska höjas. I ett första steg från 17,21 till 18,5 procent av hela lönen upp till ett tak. En blygsam höjning kan tyckas men en som öppnar Pandoras ask. Redan innan detta har genomförts hörs krav på ytterligare höjningar, ett förslag är 20 procent och ett annat att avgifterna ska höjas till den slutliga pensionen blir minst 70 procent av slutlönen. Om det beslutas att den fasta avgiften trots allt inte är fast, kommer frågan om lämplig nivå på skatte- och avgiftsuttaget till pensioner aldrig att lämna förhandlingsbordet. Och beslutas det att pensionen ska vara 70 procent av slutlönen, ja då har vi gått varvet runt och återvänt till ett förmånsbestämt system. Tvärtemot pensionsreformens grundidé. • Raka rör och generationsrättvisa. Det är summan av de inbetalda avgifterna, plus avkastningen under spartiden, som utgör den enskildes pensionsbehållning. Principen är ”raka rör” mellan inbetalningar och utbetalningar. Det ger också generationsrättvisa eftersom varje generation får pension i förhållande till vad den betalat in. Om pensionstillägget och avgiftshöjningen genomförs försvinner detta. Det beror dels på att vissa utvalda grupper via pensionstillägget får mer i inkomstpension än de betalat avgifter för och dels på att avgiftshöjningen föreslås genomföras retroaktivt, det vill säga man låtsas att de högre avgifterna redan har betalats in och räknar upp pensionsbehållningarna i enlighet med det. I ett slag höjer man den samlade pensionsskulden med runt 700 miljarder kronor, en nota som likt ett pyramidspel skickas till den yngre generationen. Precis det dagens system är utformat för att undvika. Källa: https://www.svd.se/sverige-overger-ett-sunt-pensionssystem