Många människor sätter sin tillit till Skuruparken. Den är ett angeläget område för förskolor och skolor, och för vuxna människors rekreation. De gamla ekarna ger parken mycket höga naturvärden, enligt Skogsstyrlesen. Parken är överraskande vacker och på 1700-talet anlades här en engelsk landskapspark. Ett kulturarv och en klenod av riksintresse! Tusentals nya invånare kommer att flytta in på Sicklaön. Då behöver vi än mer Skuruparken – vår gröna lunga. I 15 år har Nacka kommun arbetat på att göra parken till naturreservat. Två gånger har kommunen beslutat reservat, som rivits upp på grund av formella brister. Sedan ett par år har den arbetat på ett tredje reservat. I februari i år kom blixtnedslaget: Naturreservatsarbetet för Skuruparken ska avbrytas. Detta beslut togs av Natur-och trafiknämnden i Nacka som första instans. Det är ett oerhört LÖFTESBROTT: Före och efter valet 2018 lovade politikerna att Skuruparken skulle bli naturreservat. Som motivering anges det höga priset circa 100 milj, som markägaren JM Bygg ska ha begärt. Detta pris är helt orealistiskt, då JM inte har några byggrätter i Skuruparken och nästan hela området är strandskyddat. Själva marken är värderad till 6 milj. Vi begär en opartisk värdering av marken. Vi ska göra ett grönområde i stället, säger politikerna. Ett sådant har inget juridiskt skydd och kan upphävas genom ett enda kommunfullmäktigebeslut. Därefter kan det vara fritt fram för byggbolag i parken. Kommunen har redan börjat ge bygglov till hus i parken. Reservatsarbetet kan bli avbrutet DEN 18 MAJ i kommunfullmäktige. Om istället en majoritet där önskar det, kan Skuruparksärendet bli återremitterat till kommunstyrelsen för förnyad beredning av reservatsfrågan. Vi arbetar hårt för denna lösning. Tiden är kort. Det kan bli svårt och vi behöver din hjälp. Det brinner i knutarna! Vill du göra en insats för att Rädda Skuruparken? Stöd då fortsatt reservatsarbete och återremittering till kommunstyrelsen. DU KAN GÖRA DET GENOM ATT: Skriva under detta upprop där du kräver att Skuruparken ska bli naturreservat. Skicka det sedan snabbt vidare. Vi sänder det därefter till politikerna. Mejla till politikerna: Hans Peters (C), Karin Teljstedt (KD), Gunilla Grudevall-Steen (L), Sidney Holm (MP), Mats Gerdau (M), Cathrin Bergenståhle (M), Christina Ståldal (NL), Khashayar Farmanbar (S), Esa Örmä (SD), Tomas Ottosson (V). Varmt tack för ditt stöd! Det betyder mycket för oss. Tillsammans kan vi rädda Skuruparken. Skuruparkens vänner, Gunilla Ingmar Nacka Naturskyddsförening, Ronny Fors Nacka Miljövårdsråd, Jan Åman

Annars kommer framtiden bli fruktansvärd för människor, djur och planeten.

För att inte förlora målen i Parisavtalet. För barnen deras framtid och samtid skull. För den biologiska mångfalden och vår rika och mångfaldiga jords skull. För vår egen skull och för överlevnad.

Nu samlar sig hela folketshus- och parkrörelsen under hashtaggen #varskavimötas, för att tillsammans ta sig ur krisen. Det handlar om en situation allvarligare än vi någonsin upplevt tidigare, men också om en positiv kraft som till varje pris vill rädda de öppna mötesplatserna. För att klara detta behöver de hjälp – av dig och samhället! En unik resurs är hotad I långt över hundra år har dessa mötesplatser varit en stor del av samhällets framväxt genom att ge oss ytor för att mötas och påverka. De har tillhandahållit scener, väggar och tak för att låta oss berikas genom bildning, film, teater och konst. När allt det här är över behöver Folkets Hus, folkparkerna och biograferna finnas där för att vi tillsammans ska kunna gå vidare som individer och samhälle. Utan mötesplatserna försvinner en unik del av den infrastruktur som ger oss möjlighet att ta del av kultur och möten i hela landet. Var ska vi mötas då? Det är av yttersta vikt att regioner och kommuner nu går in med riktat stöd, då dessa mötesplatser bara till viss del kan skyddas av regeringens krispaket till kulturen. Samlingslokalerna står idag helt utan skyddsnät i coronakrisen, något som också hotar demokratin och yttrandefriheten. Du kan hjälpa till! Du har nu möjlighet att ställa dig bakom denna kamp och säga till landets regioner och kommuner: Hjälp till att rädda våra Folkets Hus, folkparker och biografer! Hur ställer jag mig bakom kampanjen? Du ställer dig enklast bakom kampanjen genom att skriva under här till höger. Varje namn räknas och nu är det viktigt att vi är så många som möjligt!

När förmögenhetsskatten avskaffades gav den 5 miljarder om året till statskassan [1]. Idag skulle den kunna ge ännu mer pengar till välfärden. Exakt hur mycket är oklart eftersom att förmögenhetsregistret försvann tillsammans med skatten. Förmögenhetsskatt motverkar också ojämlikheten, som ger sämre hälsa och fler sociala problem i samhället. Mindre klassklyftor ger ett starkare samhälle - och som bonus miljarder att använda i exempelvis sjukvården. Ett argument mot förmögenhetsskatt har varit att det är lätt att undvika genom att gömma undan pengarna i skattesmitarnästen. Men arbetet med att stänga smitarnästen, som ibland brukar kallas för "skatteparadis", går framåt och det är ingen anledning att inte beskatta förmögenhet. Förmögenhetskatt finns idag i exempelvis Norge [2] Skriv under om du vill ha mer jämlikhet med återinförd förmögenhetsskatt [1] Aftonbladet, Förmögenhetsskatten försvinner https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/P3daJe/formogenhetsskatten-forsvinner [2] Tankesmedjan Tiden, Varför är Sverige ett skatteparadis? https://tankesmedjantiden.se/tiden-magasin/varfor-ar-sverige-ett-skatteparadis-for-mangmiljonarer/

Trots vinster på över en miljard förra året tvekar nuvarande ägaren Atrium Ljungberg att hjälpa Farsta Centrum. Företagare går på knäna och vet inte om de kommer klara många månader till. Krisen prövar alla. Men om vi vill ha ett levande centrum måste alla hjälpas åt. Även Atrium Ljungberg.

Regeringen blåste svenska folket när de sa att de avskaffar karensavdraget under covid-19. Nu vet vi att de bara betalar ut maximalt 700 kronor före skatt. Det är en karensbluff! Nu kan regeringen göra två saker för att avskaffa bluffen: 1 Avskaffa avdraget på riktigt. Låt arbetsplatsen betala sjuklön som vanligt. Under coronatiden borde detta inte belasta arbetsplatser ekonomiskt då staten tillfälligt står för sjuklönekostnaden. Eller... 2. Höj schablonavdraget till 1 141 kr. Det motsvarar sjuklönen som man får om man tjänar medianlön. Alltså 80% av mediandagslönen som baseras på att medianlönen 2018 var 30 900 kr. Nu när fler och fler förstår att regeringen bluffade kommer fler gå till jobbet trots att de är sjuka för att klara ekonomin. Det är farligt, dumt och i längden oerhört dyrt för Sverige. Läs mer: https://www.aftonbladet.se/minekonomi/a/b5vvr5/underskoterskans-ilska-mot-slopade-karensavdraget

Många människor vill visa sin tacksamhet för vården på olika sätt, men de som främst borde stå för tacken – arbetsgivarna – gör det med nedskärningar. Kampanjen ger vanliga människor en möjlighet att tacka, men även sätta press på staten, SKR och regionerna att göra vad de kan för att förbättra vårdpersonalens villkor. Hur ställer jag mig bakom kampanjen? Du ställer dig enklast bakom kampanjen genom att skriva upp dig här till höger. Varje namn räknas och nu är det viktigt att vi är många som möjligt! Hur kan jag hjälpa till ännu mer? Berätta för en kollega, skicka ett sms till din granne. Dela på sociala medier, spela in en kortfilm där du berättar om din dag och avsluta med att du ställer dig bakom #tackamedlön. Berätta för alla nära och inte så kära att nu måste en förändring ske. Det är dags för vården att få rimliga arbetsvillkor och en lön som motsvarar utbildning och kompetens. Det är dags för arbetsgivarna att #tackamedlön

Det är viktigt för att pengar som är ämnade för sjukvården inte hamnar i fickorna på kapitalister. Det blir bland annat enklare att styra upp lager för kristider och det blir lättare för regerkngen att få kontroll över sjukvården i dessa tider av kris.

I nuläget testas inte all personal som arbetar inom vård- och omsorgsyrken för COVID-19 även om Folkhälsomyndigheten har uppmanat att detta ska ske. Detta betyder att personer som potentiellt bär på viruset utgör en hälsorisk för sin omgivning. Enligt Sveriges Statistikmyndighet SCB jobbar ca 135 300 anställda som undersköterskor inom hemtjänsten, hemsjukvården eller på äldreboende. Statistiken visar att dessa viktiga människor arbetar inom Sveriges vanligaste yrke. I och med att de också jobbar med gruppen som utgör den största riskgruppen för COVID-19 blir denna yrkesgrupp den mest sårbara och utsatta för de negativa effekterna av COVID-19. De utgör en större risk för att bli smittade, en större risk för att smitta andra, och en större risk att vara hemma från arbetet med negativa konsekvenser för deras personliga ekonomi. I värsta fall kommer många inte kunna försörja sig själva och deras familjer. Det är otroligt viktigt att vi tillsammans som samhälle visar solidaritet och skyddar arbetare inom vården som konstant får vårt samhälle att rulla och fungera. Genom att skriva på denna namninsamling begär du att undersköterskor och annan personal inom hemtjänsten, hemsjukvården eller på äldreboende testas för COVID-19, samt att de får ersättning så länge de socialt distanserar sig själva när de måste vara hemma från arbetet. Om de testas kan de skydda sig själva och andra, vilket är otroligt viktigt för att stoppa spridningen av COVID-19. Tillsammans kan vi!

I och med att coronakrisen kom och folk fick börja jobba hemifrån har det blivit tydligare än aldrig förr: Hur lite vi egentligen jobbar under åtta timmar. [1] Utöver alla lokala experiment där man testat sex timmars arbetsdag på mindre skala med stor framgång är det väl ändå dags att vara ärliga och säga att åtta timmars arbetsdagarna inte längre är hållbart. Vi mår bättre av att jobba mindre och är minst lika, om inte mer, produktiva. [2] Men vissa jobbar extra under corona. Bland annat sjuksköterskor och annan vårdpersonal. Istället för att ha mer personal sliter man ut de som redan jobbar. Vi har haft åtta timmars arbetsdag i 101 år, det är dags för den modellen att gå i pension nu. Skriv under för en arbetsdag på sex timmar med bibehållen lön! [1] DN, "Nu avslöjar coronakrisen hur live vi egentligen arbetar": https://www.dn.se/ekonomi/nu-avslojar-coronakrisen-hur-lite-vi-egentligen-arbetar/ [2] SvD, "Positivt om näringslivet går före med sextimmarsdag": https://www.svd.se/positivt-om-naringslivet-gar-fore-med-sextimmarsdag

Under den rådande krisen är vi många som permitteras, varslas, sparkas och blir av med våra uppdrag. Det är en stor ekonomisk utmaning för hushållsekonomin. De som däremot inte verkar beröras är de allra mest högavlönade: politiker, bolagspampar och andra höjdare. Det är fel! Krisen gäller alla och alla måste bidra till att vi ska klara av påfrestningen. Därför vill vi se en maximilön - ett lönetak - så att de som tjänar allra mest får bidra mer till välfärden under den rådande situationen. Det ger inte bara välbehövliga miljoner i statskassan, utan gör också den ekonomiska smällen från coronaviruset mer jämnt fördelad. Regeringen på Nya Zeeland sänkte i veckan sin lön med 20% under ett halvår, och det är hög tid att samma sak händer i Sverige.