Det är våra barns framtid det handlar om och då behövs en plan tas fram med barnens bästa i focus.

BESLUTET MEDFÖR BLAND ANNAT: Drygt 100 elever påverkas och kommer att medföra att redan fulla bussar på morgonen ska rymma ännu fler passagerare. Byte av buss inne vid centralstationen, då inga bussar från Barkarö, Enhagen-Ekbacken, Tidö-Lindö passerar skolan. Vilket medför att fler ungdomar kommer att ”hänga” i centrum i väntan på buss. Långa väntetider för eleverna då främst bussarna till Tidö-Lindö går med två timmars mellanrum… Förändringen görs mitt i en pågående pandemi som beräknas få en ny våg med smittade till hösten. Eleverna kommer i och med beslutet att utsättas för eventuell smitta vid fyra olika tillfällen per dag då de måste byta buss på vägen till och från skolan. När eleverna åker skolbuss är passagerarna de åker tillsammans med en isolerad grupp som till större delen tillhör deras egen skola.

Äldreupproret Manifest Den pågående Corona pandemin har visat på allvarliga brister dels i synsättet på äldre dels inom äldreomsorgen. Därför gör vi uppror, nu. Vi vill ha förändringar. Det finns 1,6 miljoner ”sjuttio plussare” nu, det är många! Och de flesta invånare i Sverige kommer att bli gamla. De problem och de brister som Corona pandemin visat på är egentliga inte nya eller okända, men de har blivit tydliga. Därför gör vi uppror. Vi vill ha förändringar, vi vill veta varför så många dog inom äldreomsorgen. Vi anser också att synen på äldre var felaktig, missvisande och fördomsfull. I uttrycket “Skydda våra äldre” ligger ett objektifierande passivt synsätt som strider mot grundvärderingar när det gäller mänskliga rättigheter. Man kan inte klumpa ihop 1,6 miljoner människor, utan att anse att de utgör ett slags kollektiv. 70+ är inget kollektiv, utan består av olika individer, med olika förutsättningar, önskemål, bakgrunder och behov. Det enda som binder dem samman är kanske ett sämre immunförsvar. Vi vill ha förändring, vi vill ha både kortsiktiga och långsiktiga förändringar. Vi gör uppror. Nu. Vi kräver: Kortsiktiga åtgärder: Regeringen bör omedelbart tillsätta en speciell kommission för utredning av om vad som hände inom äldreomsorgen när det gäller Coronapandemin. * Varför dog så många inom äldreomsorgen? * Hur gick smittspridningen till? * Saknades skyddsutrustning och varför i så fall? * Hade personalen tillräckliga kunskaper om smittspridning? * Bidrog osäkra anställningsvillkor till smittspridningen? Hur i så fall? * Hur var tillgången till medicinsk/läkare kompetens på äldreboenden? * Hur tydlig och professionell var ledningens förhållningssätt? * Fick äldre samma möjlighet till läkarbedömning och vård som yngre? * Var mörkades uppgifter till anhöriga och pressen? * Vad bidrog till att vissa boenden inte drabbades av smittan i någon större utsträckning? * Vi kräver att de brister som upptäcks börjar åtgärdas omedelbart, men även långsiktigare åtgärder skall initieras. Statusen på arbete med äldre måste höjas och det bl. a genom utbildning av personal, och utformande av möjligheter till kontinuerlig utveckling där både de äldres och personalens idéer tas till vara. Det skall vara tydligt vem som bär ansvar för olika delar av verksamheten. Långsiktiga åtgärder: Ett förändrat synsätt på äldre i det svenska samhället. Att bli äldre är i bästa fall en del av ett långt och händelserikt liv. Äldre har kunskap och erfarenheter som skall tillvaratas. Många äldre gör stora insatser i civilsamhället. Alla människor skall behandlas med respekt och värdighet. Det gäller också de äldre. Under Coronapandemin har det officiella synsättet visat på brist på respekt och värdighet. Därför kräver vi: Att en särskild ministerpost inrättas, en minister som har särskilt ansvar för äldrefrågor, oavsett boendeformer. Äldreministern skall särskilt bevaka äldres rättigheter i samhället. Ändring av Socialtjänstlagen skall genomföras, de äldre skall ha rätt till goda levnadsvillkor och inte endast skälig levnadsnivå, som det är i dagens socialtjänstlag. En särskild äldreplan skall tas fram, som skall styra samtliga frågor som berör de äldres rättigheter och skyldigheter i samhället. Nödvändiga resurser för genomförande av viktiga förändringar skall tillföras. Ingen skall behöva vara rädd för att bli gammal. Anna Hartmann, Initiativtagare Rosie Rothstein, Initiativtagare

I Göteborgs finns 1600 barn som fortfarande inte fått en rimlig skolplacering inför höstterminen. Det är barn som rivs upp från sina klasser eller förskolor, och placeras på skolor där de inte känner någon och inte har någon trygghet. Barn som får lägga en stor del av sin fritid på långa resor till och från skolan. Barn vars särskilda behov inte har tagits någon hänsyn till. Dessa barns utbildning och deras välbefinnande offras i Göteborgs stads skolplaceringskaos.

Halland består inte bara av kuststräckan med städerna, utan har även ett inland, som också vill leva och utvecklas. Tågdagarna i Landeryd med omnejd har dragit stor publik, och allt fler upptäcker att det går bra att jobba i Hylte kommun, där hus är billigare att köpa och där man kan njuta av natur och kultur. "Bästa livsplatsen" ska gälla hela Halland!

Barn som har funktionsvariationer som gör att de har rätt till särskola har inte allt för sällan även tid lagd på fritids. Skälen kan variera, men oftast för att föräldrarna ska kunna sköta sina arbeten, för visst avlastningssyfte, eller inte allt för sällan för att pedagogerna i särskolan uppmuntrar till fritidstid för att vidareutveckla motorik och social kompetens hos barnen med funktionsvariationer. Fritids för barn med funktionsvariationer är inte att jämföra med fritids för barn utan funktionsvariationer. Där andra barn kan befinna sig på fritids under lov och studiedagar av rent omsorgsbehov är sanningen den att för barn med funktionsvariationer sker vidareutveckling som är fördelaktig för skolan när den återupptas efter loven och studiedagarnas slut. I de fall barnen har en diagnos inom autismspektrat kan det handla om att upprätthållandet av vardagsrutinen att bege sig till sin skola/fritids även under loven är direkt sund för barnen. Stör man rutiner och planerade bestyr för ett barn i autismspektrat skakar man existensen i grunden, där allt faller som ett korthus. Fritids för barn med funktionsvariationer är alltså ofta något som föräldrar inte använder för att det är ett nödvändigt val, utan för att det är ett val som är det bästa för deras barns utveckling. Som det fungerat tidigare år har skolskjuts skett till särskolornas fritids även under lov och studiedagar. Barnen har fortsatt åka - i de flesta fall - med samma bilar och samma chaufförer. Inga extra procedurer har krävts. Med beslutet som trätt i kraft får man nu söka färdtjänst via Skånetrafiken för att få skjuts till fritids under lov och studiedagar. En extra procedur, och en inte helt osmidig och okomplex sådan. Först ska man söka tillstånd. Efter handläggningstiden på allt från 2 veckor till en månad får man besked om ens barn anses ha rätt till färdtjänst. Om det nekas följer en överklagan, vilket utan större överdrift kan medföra att barnet inte får någon skjuts när det behövs. Om det bifalles fortsätter den osmidiga proceduren där man får boka tider då barnet ska åka med färdtjänsten. Har man otur finns det inga bilar tillgänglig tiderna man har behov av det. Då uteblir skjutsen helt enkelt. Har man tur och man får bekräftelse på att turer är bokade till de tider ditt barn har behov av kan man endast boka 13 dagar framåt. Det vill säga, skulle en förälder råka med det mänskliga misstaget att glömma boka för kommande dagar på dag 13, så uteblir skjutsen dag 14. Nu har jag turen att jag är född och uppvuxen i Sverige och ganska duktig på byråkrati. Man blir härdad som förälder till barn med funktionsvariationer. Jag förstår hur det här med färdtjänst funkar med nöd och näppe nu. Men för de föräldrar som är nyanlända och kanske inte hunnit lära sig svenska i en större utsträckning, för tro mig, jag har två barn med funktionsvariationer. Skulle någon be mig lära mig arabiska finns det inte en suck till en chans att det blir en arabiska värd namnet de kommande åren i alla fall. Skulle någon då dessutom be mig att sätta mig in i arabisk byråkrati genom att läsa mig till det? Glöm det. Vart jag vill komma med det här är att jag känner till att det i detta nu finns barn med funktionsvariationer som går i särskola, som skulle gått på fritids i sommar, som inte gör det för att man inte har förstått upplägget i vad förändringen innebär och kräver. Och vet ni, det är som sagt knappt jag fattar något själv. Vi fick reda på det här i april svart på vitt. Beslutet har flugit under radarn i medier. För tro mig, hade jag fått snus om det här tidigare hade ni sett den här protesten tidigare också. Föräldrar till barn med funktionsvariationer lever inte allt för sällan en vardag under extremt högtryck. Utmattningsdepressioner är inte allt för ovanliga i hemmen. Jag har själv varit där. Min fru har varit där. Jag kan faktiskt inte peka på en familj hos alla mina bekanta med barn som har funktionsvariationer som INTE har drabbats av utmattningssyndrom. Färdtjänsten blir en extra procedur, en extra last. En extra last som kan bli det som knäcker en. Vi kräver inte en gräddfil. Vi kräver inte att någon ska torka oss i rumpan. Vi kräver förutsättningar för att kunna ge våra barn de bästa förutsättningarna de kan få i livet. Ett sånt här beslut tillför inte ett uns positiv energi till livssituationen, där alla plus på energikontot är livsviktiga. Jag tror inte att man sett alla perspektiv och den påverkan beslutet har. Och det är okej, politiker är inga experter som kan precis allt. Man försöker sätta sig in i situationerna och besluten man får framför sig och göra de beslut man tror att väljarna blir nöjda med, eller i alla fall minst påverkade av. Ibland så blir det fel, som nu. Och då kommer en protest, som den här. Jag förstår att kostnaderna måste fördelas. Men om man måste justera en sådan här kostnad som skoltaxi till fritids under lov och studiedagar finns det andra vägar att gå, där min och så många andra hårt pressade föräldrars vardag påverkas så extremt mycket som den gör nu. Vi vill att man återinför skoltaxi till fritids under lov och studiedagar, helt enkelt. Med vänliga hälsningar Johan Rönn, förälder till en autistisk 10-åring och en autistisk 8-åring

Louis De Geer har under lång tid beskrivits som en industriman och har fått sätta sitt namn på Norrköping. Men i historieskrivning göms mycket. Bland annat Louis De Geers betydande ägande av Afrikanska kompaniet. Afrikanska kompaniet bedrev från 1650 slavhandeln mellan Afrika och Amerika. Det var också en central del av Sverige kolonisering av Cabo Corso. Louis De Geer drev även innan 1650 slavhandel bland annat till Sverige. Det gör att Louis De Geer är namnet på stor del av den kollektiva skuld Sverige bär i den rasistiska historien av slavhandel. Det är dags att vi gör upp med den.

Varför stänga en välfungerad förskola, den kanske mest centrala med hela 70 platser som dessutom är full och inte saknar barn? Varför stänga den enda förskolan i hela kommunen som har åldersblandade grupper, vilket vi alla valt och inte kan få någon annanstans? Varför stänga en förskola som ligger intill Söderfjärdskolan där många av barnen har sina syskon och där övergången från förskola till skola blir naturlig? Varför stänga en förskola med så fina omdömmen och med en personalgrupp som jobbat ihop sig i över tio år och verkligen valt att stanna på grund av det dem tillsammans har byggt upp? Varför stänga den förskolan som har det bästa läget och en gård med omgivning som främjar lek och rörelse? Detta resulterar i lägre trygghet och kontinuitet för barnen vilket Skolrådet säger att barn behöver, samt för pedagogerna som är vår viktigaste resurs. FN:s barnrättskommitté har tidigare kritiserat Sveriges kommuner för brister i efterföljandet av Barnkonventionen. Vaxholm kommun skriver på sin hemsida att förskolor i Vaxholm "ska vara trygga, lärorika och roliga." Vilket nu måste bevisas. Vi uppmanar kommunen att dessutom ta hand om den kompetenta och välutbildade personal som förskolan har då det nu finns risk att vi nu blir av med den då personalen lämnar kommunen pga otrygg situation och dåligt ledarskap. Detta blir än mer otryggt för barnen om personalen som är deras vardagliga trygghet större delen av deras vakna tid inte längre finns kvar pga att ekonomin fått ökat fokus i dessa frågor. Vi lägger fokus på barnets bästa och deras psykosocial välmående och hoppas att kommun också gör det. Vi ber er att inte stänga Förskolan Båten. Om inte detta är möjligt och vi behöver lämna lokaler och markytor ber vi att avdelningar och personal får förflyttas tillsammans då ett lokalbyte redan är så pass påfrestande för barnen.

Det pågår en dramatisk nedmontering av skolor på landsbygden i Sverige. Trygga skolor med goda resultat läggs ner till förmån för storskolor dit barn tvingas långpendla. Skoldöden pågår landet runt: Luleå, Sandviken, Leksand, Falun, Höör, Mora, Ludvika, Borlänge, Lindesberg, Söderhamn, Vilhelmina, Strömstad, Glommersträsk, Örnsköldsvik, Karlskrona, Ronneby, Sunne. Den ekonomiska krisen efter Coronaepidemin kan ytterligare skynda på denna utveckling. Skolnedläggningarna motiveras med kommunernas behov att spara pengar utan en bredare samhällsekonomisk analys. Små skolor uppvisar lika goda studieresultat som större i nationella jämförelser. De erbjuder en trygg miljö för barnen och en god arbetsmiljö för personalen. De är också ett nav för föreningsliv, kultur, idrott, samverkan och kunskapsförmedling mellan generationerna i lokalsamhället. En nedlagd skola kan vara början till slutet för ett mindre samhälle då det minskar intresset för barnfamiljer att bo där. Vi, aktiva från hela landet har gått samman i Byskoleupproret och startat denna namninsamling på Mitt Skifte.

Vi kan inte längre acceptera att aktiebolag gör obegränsat med vinst på våra skattepengar- pengar som ska gå till barns utbildning. Aktiebolagens vinster urholkar likvärdigheten i svensk skola och vi som samhälle blir fattigare. En likvärdig skola där jämlikhet och kunskap är i fokus är centralt för vårt gemensamma samhällsbygge. Det är vad vi måste stå upp för och arbeta mot. Vi har under många år sett hur aktiebolagens profit och vinstintressen bidrar till en ojämlik skola där de familjer som redan har det tufft får de än tuffare. I ett land som är så rikt måste vi kunna ge varje barn en chans att få lyckas och förverkliga sina livsdrömmar oavsett ens ekonomiska förutsättningar. Nu behöver vi tillsammans ta kampen för att stoppa vinstjakten i skolan.

För att folkhögskolor att viktigt mötesplast för alla människor som intresserad att vidare utbildad sig. Folkhögskola erbjuder en unik skolform, där man utmana sig och utvecklas och träffa andra med samma intressen. Folkhögskola är viktigt för alla i Sverige och utomlands.

Vi har redan blivit bestulna på en av de viktigaste perioderna i vårt liv och att för att vi ska få någon slags rättvisa är det viktigt för oss att veta att regeringen bryr sig. Vi studenter lever fattigt och många lever endast studiebidraget som är 1250 kr i månaden. Många av oss har lagt alla våra besparingar för att få fira vår student. Vi är många som inte har jobb eller har möjligheten att få jobb under dessa tider så den ekonomiska situation är redan allvarlig för oss. Varma studenthälsningar!