Adham är 28 år gammal och är ett perfekt exempel på bra integration. Adham har bott i Sverige i 3 år och har acklimatiserat sig i svenska samhället bra och han talar bra svenska. Adham är färdigutbildad läkare från Palestina och brinner för att hjälpa andra människor . Just nu så jobbar Adham på ett hvb hem för barn med olika problematik i väntan på sitt tredje beslut från Migrationsverket. Adham har tillsvidareanställning och försörjt sig själv sen han kom till Sverige . Hela Adhams familj är bosatta i Sverige och är svenska medborgare. Adhams mål är att få jobba som läkare i Sverige där han kan hjälpa människor. Vi är oroliga för Adhams säkerhet då han kommer från Gaza i Palestina och det är väldigt oroligt där, så vi vädjar till migrationsverket att låta Adham stanna i Sverige. Hjälps oss hjälpa Adham genom att skriva under på att Adham borde få stanna i Sverige. DETTA ÄR SISTA CHANSEN ATT FÅ HJÄLPA ADHAM ATT FÅ STANNA I SVERIGE .

Poängräkning i padel är precis som tennis, padel blir mer aktuell för alla vilket ger möjligheten att många fler blir aktiva i område, och sen passar den ihop med den fina buren kommunen har byggt i området. All stöd till padelbygge!

Marken är en plats som är öppen för alla. Utan att de behöver betala. Viktigt även ur ungdomars perspektiv. Är Tranås kommun som vill ha ungdomar i rörelse? Eller ska banorna vara till för äldre ungdomar och vuxna som har råd att betala?

För att lära vidare och värna om skapande yrken och tillhandahålla ett alternativ till att först gå i skolan, behöva ta lån m.m, och istället kan starta ett samarbete mellan lärling och lärare på ett nytt, enklare vis. Tror att både lärare/lärling skulle uppskatta ett närmare och personligare samarbete samt att hantverkare kan känna att de ger vidare sin kunskap på ett fint sätt. Ett alternativ för de som inte kan eller vill utbilda sig via skolan.

Huddinge var för inte så länge sedan en framtidskommun dit människor sökte sig på grund av den goda kvalitet som fanns i flera sektorer av samhället. Skolor och förskolor låg i topp i landet när det gällde utbildad personal, begränsning av stora barngrupper, tillgång till fritidsaktiviteter, bra äldreomsorg mm. På senare år har det skett försämringar på de flesta av dessa områden. Vi måste vända utvecklingen och förbättra statusen inom välfärdssektorn.

Hej! Jag heter Irene Bohman och jag är gravt syn- och hörselskadad, och därför är det svårt att komma ut i samhället och kunna leva ett aktivt och socialt liv på egen hand. I och med att jag blev hörselskadad i vuxen ålder fick jag även svårt att förflytta mig med de hjälpmedel och sätt jag tidigare använt mig av, men med stark motivation och varmt stöd av fritidsledare Pia Linde på servicehuset Furugården i Skruv stöttade hon mig till att ta hjälp av syncentralen i Växjö för att lära mig att kunna förflytta mig på egen hand igen. Jag fick tillbaka en stor del av min självständighet, och det första jag lärde mig att gå till var då Furugården. På Furugården tillsammans med Pia har jag fått ett rikt liv. Jag deltar i de aktiviteter som anordnas och leds av Pia. Det viktigaste som görs av henne är att anpassa alla aktiviteter så väl för varje en av oss som deltar. Hon kommunicerar och ser våra behov, intressen och funktionsnivåer och anpassar därefter allt vi gör till just oss - Deltagarna. Denna möjlighet till individanpassade aktiviteter kommer inte att vara möjlig utan någon kunnig fritidsledare som Pia Linde på plats. Pia jobbar inte bara på individnivå. Hon har innan coronapandemin hållit i studiecirklar med olika teman i olika konstellationer som slutligen utmynnat i större samkväm, festligheter, utlottningar av det som skapats och ibland intressanta studiebesök. Ett fint minne är från när vi läste hembygdsföreningens glasbruksbok. När vi hade läst ut boken gjorde vi ett studiebesök på Skrufs glasbruk där vi fick titta på när glaskonst blev till och de som ville fick blåsa glas. Något som uppskattades mycket av mig men främst av de boende som tidigare i sina yngre dar jobbat på glasbruk och inte haft möjlighet att sätta sin fot i en hytta på många år. Det har nu framkommit att dessa fritidsledartjänster kommer att försvinna och en fritidsledare kommer att centralt ansvara för alla aktiviteter i hela kommunen. I och med detta försvinner möjligheten till sådana aktiviteter jag ovan beskrivit men även möjligheten till individanpassade aktiviteter. Om det inte varit för fritidsledare Pia Linde och allt hon anordnar och anordnat på servicehuset i Skruv hade jag aldrig återfått den självständighet och det självförtroende jag har idag. Jag har mycket att tacka både henne och Träffpunkten för. Med dessa tjänster försvinner möjligheterna till aktivering och bättre hälsa både för mig och för framtida personer och pensionärer på servicehusen runtom i kommunen som befinner sig i liknande situation som mig. Vi som på egen hand inte har möjlighet att leva ett aktivt och socialt liv har fått möjlighet till det med hjälp av fritidsledare runtom i kommunen. Den tid, värme och kärlek som Pia lägger ner i sitt jobb på Furugården är inget någon annan yrkesgrupp på servicehusen kommer kunna ha tid att lägga på oss. Fritidsledarna skänker mening och glädje till våra liv. Att det talas om att ta det ifrån oss gör mig bestört. Irene Bohman Skruv Januari 2021

Det finns hur mycket som helst för Henrik att göra. Han är en uppskattad arbetskamrat och ett vänligt ansikte alingsåsare känner igen. Att kommunen menar att det inte finns utrymme i förvaltningsuppdraget är enkelt löst. Låt Henrik byta förvaltning till park- och naturförvaltningen. Det här är inget annat än fyrkantig byråkrati. Låt Henrik fortsätta med sitt vedklyvande. För hans rätt till en meningsfull tillvaro och för alingsåsares rätt till ved som de kunnat skaffa från honom i 26 års tid.

Personalens hälsa och rättigheter: Billigare arbetskraft betyder inte en bättre arbetskraft, resurstiderna har fått flera omvårdnadspersonal att sjukskriva sig under sina resurspass pga. oro och ångest över att jobba på andra enheter, särskilt under en pandemi där viruset har dödat många. Personalen mår inte bra och känner sig stressade, de försöker också att följa folkhälsomyndighetens råd vilket ni har gjort det svårare för personalen att göra pga. obligatoriska resurspass som innebär att förflytta sig runt flera enheter. Det är nu det behövs som mest att begränsa antalet människor vi möter. Resurspassen går emot denna regel. En annan sak som skapar stress och oro är att personalen inte vet var de ska bli insatta för att jobba. Att sätta in personal på arbete på andra enheter ca. två gånger i månaden sänker deras prestationsförmåga pga. försämrad psykisk och fysisk hälsa. Detta är inget hälsoschema det ser ni tydligt igenom att hälsan har försämrats hos omvårdnadspersonalen, försämrad hälsa hos personalen ger en försämrad arbetsmiljö, och en försämrad arbetsmiljö leder till försämring för brukarna. På Skövde kommuns hemsida står det att personalen ska bidra till att satta mål uppfylls samt att utveckla verksamheten med focus på kvalitét dvs till bästa möjliga sätt tillgodose våra kunders behov, vilket resurspassen hindrar omvårdnadspersonalen från att kunna utföra. Omvårdnadspersonalen kan inte vårda människor som mår dåligt när dom själva mår dåligt. De kan heller inte utföra sina arbeten till fullo och prestera som förut när de känner sig överbelastade. Omvårdnadspersonalen ska också precis som alla andra så gott som det går att hålla sig till en sluten eller begränsad krets och inte träffa fler människor än nödvändigt. Ni ska inte hota era anställda med att bli av med sina anställningar eftersom att deras psyke inte är tillräckligt starka för att klara av att jobba som resurs på andra enheter under pandemitider. Personalen visar ett utmärkt arbete på sina egna enheter vilket tyder att det är resurspassen som är problemet. Detta är inte en arbetsvägran när personalen tydligt visar att de inte kan arbeta med den försämrad hälsa som resurspassen ger. Brukarens hälsa: Inom LSS märks en stor oro, främst av dem med autism då dessa kräver en stor del av planering. Att få mindre tid med sina handlaredare innebär otrygghet och sämre utveckling. Dem flesta inom LSS vill dessutom inte släppa in personal som kommer från andra enheter in till sina hem. Resurspassen har fått många att fråga mer än vanligt vilka det är som jobbar i framtiden, vilket är ett tecken på otrygghet. Covid-19 gör dom tillräckligt oroliga och ni behöver inte förvärra situationen. Allt fler vill koppla bort sig från LSS och känner sig inte trygga i sina hem när de inte känner igen personalen. Inom äldreomsorgen finns det patienter med demens som behöver känna extra trygghet med en mindre personalgrupp. De flesta är också i riskgruppen och har mindre chans att överleva covid-19 Resurspassen leder till större smittrisk. Att Skövde kommun har prioriterat ekonomin över människan är icke humanistiskt. Ni har ingen individuell anpassning på verksamheterna, personal och brukare jobbar oftast i flera år för att få en god relation, resurspassen betyder att byta ut personalen. Omvårdnadspersonalen har tills idag gjort ett utmärkt arbete, ett arbete som resurspassen har påverkat, att lämna sin enhet för resurspass ca 10 timmar i månaden innebär 10 timmar som ni har tagit från brukarna. Att ni drar ner på personalens tid i sin ordinarie arbetsplats för att göra tid för resurspass är inte till brukarens föremål utan handlar enbart om ekonomin. Påverkan på vikarierna: Mer arbetslöshet, mindre möjlighet att få erfarenheter och en anställning i framtiden, i längden betyder detta att det blir en framtids personal med mindre kunskap och kompetens i sitt yrke eftersom att de inte fått möjligheten att jobba i praktiken och få egna erfarenheter. Riskbedömning: Ett exempel på Skövde kommuns nuvarande smitthanteringssätt: På arbetsplats X har en personal fått symptom på Covid-19 och är sjukskriven hemma, på arbetsplats Y finns inga sjuka eller med symptom, Skövde kommun skickar en resurs från Y till X. Resurspersonalen återgår sedan till sin ordinarie arbetsplats X. 48 timmar senare får fler symptom på arbetsplats X, resurspersonalen har samt tagit med sig viruset till sin arbetsplats X. Hur det bör hanteras: Om någon på arbetsplats X har symptom ska man inte från andra arbetsplatser skicka en ordinariepersonal som resurs. En enda enhets virus skulle alltså kunna smitta ner alla verksamheter i Skövde kommun. Det ska istället tas ännu starkare åtgärder och begränsa vilka som kommer in till arbetsplats X. Folkhälsomyndigheterna säger också karantän är det som gäller vid en sådan situation. Att sätta in en timvikarie vid en sådan situation är det rätta, eftersom att timvikarien har sig rätten att tacka nej till arbetet. Finns ingen vikarie så ska man fråga ordinarie personal om den kan tänka sig bli insatt i ett resurspass. Resurspassen ska inte vara obligatoriska under pandemin. Pandemin kommer aldrig att få ett slut om Skövde kommun fortsätter att arbeta på detta sätt. Med den nya SARS-CoV-2 så räcker inte skyddsutrustningarna till. vi behöver också begränsa människorna vi möter. Vi vill att det görs nya anställningsavtal, där personal kan välja själva om de vill ha resurspass i sitt schema eller inte. Individanpassa verksamheterna.

Vi befinner oss i en ekologisk kris. Det pågår en massutrotning av liv på jorden och klimatet närmar sig kollaps. Även mänsklighetens existens är hotad. Se David Attenboroughs film "A Life on Our Planet" eller läs boken med samma namn! https://youtu.be/64R2MYUt394 Ta del av vetenskapen: https://docs.google.com/document/d/1cZ7qnGdAnC4jMClCmkewFNwp6Jd6sWINrJvVxsh5vSs/edit Förstå medborgarråd: https://youtu.be/gpLuprMfdQo Vetenskapen är tydlig. Vi står inför en global nödsituation utan motstycke. Vi måste agera nu. "Vi befinner oss i en planetär nödsituation." Professor James Hansen, tidigare chef för NASA Goddard Institute for Space Studies "Baserat på klarsynt vetenskaplig analys är vi djupt inne i ett klimatnödläge, men allmänheten är inte medveten om det." Professor Hans Schellnhuber, grundande chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research ”Det finns tillräckligt med bevis för att dra de mest grundläggande slutsatserna: nu är det dags att deklarera nödläge. Poängen är inte att erkänna nederlag, utan att matcha riskerna med nödvändiga åtgärder för att skydda de globala resurserna för vår egen framtid.” Professor Johan Rockström, chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research "Detta är en nödsituation och för nödsituationer behöver vi akuta åtgärder." Ban Ki-Moon, före detta FN: s generalsekreterare "Klimatnödläget är vårt tredje världskrig. Våra liv och vår civilisation som vi känner dem står på spel, precis som under andra världskriget." Professor Joseph Stiglitz, ekonom, mottagare av Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne "Klimatförändringar kommer att leda till strider om mat." Jim Yong Kim, tidigare president för Världsbanken ”Klimatförändringarna är det största säkerhetshotet under 2000-talet,” Maj general Munir Muniruzzaman, Ordförande för Global Military Advisory Council on Climate Change ”Man måste förstå, det här är också en kris för världen. Faktum är att om de fattiga lider idag, så kommer de rika också att drabbas i morgon.” Dr Sunita Narain, generaldirektör för centrum för vetenskap och miljö ”Klimatförändringarna är snabbare än vi är - och dess hastighet har skapat en ljudbang, ett SOS i hela vår värld. Vi står inför ett direkt existentiellt hot.” António Guterres, FN:s generalsekreterare "Vi har alla resurser vi behöver för att hantera detta. Det finns inget magiskt med att minska koldioxid i atmosfären. Vi har bara inte den politiska eller ekonomiska viljan att göra detta." Professor Stephan Harrison, professor i klimat- och miljöförändringar, University of Exeter ”Lyssna på jordens rop och de fattigas rop, de som lider mest. Det akuta behovet av insatser kan inte längre skjutas upp.” Påven Franciskus "Framtiden för mänskligheten står nu på spel." Rowan Williams, före detta ärkebiskop av Canterbury Vi behöver agera nu. Tiden håller på att rinna ut. Det krävs en kraftansträngning, men många av de förändringar som är nödvändiga kommer att göra våra liv bättre.

Mitt under en brinnande pandemi föreslår regeringen att avskaffa pensionssystemets särskilda stöd för en av samhällets mest utsatta grupper – flyktingar. Har du hört talas om hemlandstidsregeln? Hemlandstidsregeln gör det möjligt för personer som har uppnått flykting- eller skyddsstatus att tillgodoräkna sig tid i ursprungslandet som pensionsgrundande i Sverige. Detta särskilda stöd är nu hotat och människor hänvisas och förpassas istället till de behovsprövade äldreförsörjningsstödet och ekonomiskt bistånd. Lagändringen kommer under en 20-årsperiod att kosta samhället flera tusen nya fattigpensionärer, addera sedan de folkhälsoskadliga och segregerande effekter som ökad fattigdom genererar. Det säger sig självt – förslaget är varken kostnadseffektivt eller värdigt för ett välfärdsland. Vi bestämmer inte själva om vi ska födas i krig, fred eller svåra klimatförändringar. Alla förtjänar en trygg och värdig pension som går att leva på - även den som behövde fly mitt i livet. Ett redan ojämlikt pensionssystem riskerar nu att bli ännu sämre och slå ännu hårdare mot personer som inte kunde påverka sitt hemlands öde. Skriv under för att rädda hemlandstidsregeln, om du som oss tror på ett rättvist, jämlikt pensionssystem som inte ska bekostas av de mest utsatta! Ingen förtjänar att bli fattigpensionär.

En lekplats bör inte enbart ses som en fysisk plats. Lekplatsen tillför ett mervärde för både föräldrar och barn. Det handlar om att komma ut och röra på sig, skapa nya möten, träffa nya vänner och främja barns hälsa och utveckling. Sammanfattningsvis handlar det om tillgänglighet och likvärdighet - att alla ska ha möjlighet att ta sig ut enkelt och helt kostnadsfritt. Den 18 februari 2021 sammanträder teknik- och fritidsnämnden i Karlshamn. Skriv upp ditt namn på listan och dela gärna namninsamlingen så att fler kan vara med och påverka nämnden till att omvärdera sitt beslut. Namninsamlingen kommer att överlämnas direkt till kommunalråd Per-Ola Mattsson innan nämnden sammanträder. Tillsammans har vi möjlighet att göra skillnad! Se reportaget i SVT här: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/blekinge/halften-av-lekplatserna-i-karlshamn-sparas-bort-foraldern-sebastian-matuska-vadjar-om-att-fa-ha-kvar-sin-lekplats?fbclid=IwAR2kBnST8nzQlFe4gXRItXU6h9t53vRA5wkmUvEBL8WtEZ4QYuRyg8dz3Kg

För att det är viktigt att vara ute och aktivera sig. Nu när alla lagidrotter är pausade. Folkhälsomyndigheten säger JA och kommunen säger NEJ