Vi vill ha getter till Nacka för att öka den biologiska mångfalden och starta en samlingsplats för alla i kommunen där de kan träffa och mysa med getterna. Vi vill ha din namnskrift för att visa för kommunen att det är fler som håller med oss och att det krävs en förändring.

Jägare rättfärdigar det här främst med att populationerna annars blir för stora, och att ett av motiven till jakt är miljöhänsyn. Visst är det sant att populationer måste hållas i fas, men detta borde göras naturligt av rovdjur istället, i dag hålls rovdjurspopulationer på mycket låga nivåer genom jakten. Vargar som kan kontrollera alla populationer jägarna jagar är idag endast 340 stycken och jagas varje år för att de ej ska bli fler. Denna alldelles för lilla population hotas dessutom av inavel och det diskuteras av vissa att göra den ännu mindre. Att det vore bra om rovdjur får göra jobbet istället är förutom den etiska aspekten även evolutionen. Rovdjur tar de individer som är svaga eller skadade, så att starkare individer med bra gener får fortplanta sig vilket driver på evolutionen frammåt. Jägare tar istället individer oberoende av deras hälsa, och detta driver därmed inte på någon evolution. Tvärtom går det åt fel håll ifall jägare satsar på stora individer med fina horn så att de svagare istället överlever. För att minska risken för konflikter mellan människor och rovdjur är större satsningar på stängsel i exempelvis fårhagar en bra ide, vilket rovdjursföringen jobbar med. Ett annnat argument jägare använder är att djuren ställer skada på skog och åkrar, vilket inte är konstigt med dagens skogsbruk där enorma ytor blomstrande skog blir till livlösa kalhyggen, som sedan blir till artfattiga granplantager. Detta leder till att djuren finner lite naturlig mat i skogarna och vildsvin tvingas därmed finna mat i böndernas åkrar, och älgar tvingas äta från skogsägarnas granplantor. Därmed vore det bättre att ställa om till hyggesfritt skogsbruk som bevarar dess biologiska värden istället för jakten. Ett till argument jag ofta hör från jägare är att det är bättre att äta viltkött än kött från köttindustrin och att de därmed gör naturen en känst genom sin jakt. Eftersom att de påstår sig bry sig om naturen förstår jag inte varför de istället inte kan bli vegetarianer samt kämpa för mer vegetarism i samhället, då slipper vi ju även massakern på vilda djur. Sanningen är att många jägare antingen tror på sina argument jag nyss tagit upp, eller att de jagar för andra orsaker som spänning, gemenskap och att det känns naturligt som människa, alltså nöjesrelaterade orsaker. Detta stödjs av en undersökning som tydde på att majoriteten av jägare jagar för gemenskap. Det är helt oförsvarbart att beröva hundratusentals djur på deras liv för nöje vilket många jägare tyvärr ej bryr dig om. Istället ycker jag att de kan gå med i exempelvis friluftsfrämjandet, där finner man lätt andra människor med naturintressen. Så om ni bryr er om dessa tusetals oskyldiga djurliv och tror på lösningar utan blod och död, skriv under denna namninsamling! Blir den framgångsrik ska jag skicka den till de som beslutar över jakten. Varmt tack för ditt engagemang.

Nu sluter vi upp o ger torget ett nytt namn, Santos torg.

Bikuporna är en utmärkt modell för social samarbete, vi kan lära oss mycket av bin. Vi kan lära barnen om förtroende, engagemang, lojalitet, stolthet och andra kritiska livets komponenter som omedelbart kan tillämpas för att göra deras personlighet som individer och i en grupp mer effektiv och givande strategier för att möta mänskliga utmaningar. I en bisamhälle har varje enskild bi en väsentlig roll för bikupans överlevnad, från arbetsbina som skyddar bikupan och tar hand om dess mat till de bina som tar hand om ungarna, varje medlem av bisamhället är viktigt eftersom varje uppgift är lika viktigt. Att skydda bin är att ta hand om den biologiska mångfalden och att leva i harmoni med naturen, de är en del av vårt ekosystem och hjälper oss att bevara det. DET ÄR EN VÄSENTLIG DEL AV LIVET!

Bakgrund: 2019 gjordes ett tillslag gällande 100-talet höns och ett 80-tal hundar. Hönsen var i så dåligt fysiskt och psykiskt skick att de avlivades direkt, liksom även sex av hundarna. Några av hundarna avled kort efter omhändertagandet. Hundarna fanns mestadels i två små husvagnar i skogen, några i bilar och andra i fastigheten. Några låg i för små burar, några saknande päls på stora delar av kroppen och alla var vanskötta: oklippta klor, svåra ögon-, öron- och hud-problem, skador som inte skötts om, otroligt magra och fruktansvärt smutsiga och traumatiserade. De som hade längre päls hade avföring i kakor hängande vilket kan orsaka frätskador på huden. En tik hade precis fött tre valpar och de låg i en liten kattbur. Tiken var så svag att hon inte kunde stå på benen. Tre andra tikar var högdräktiga och födde strax efter tillslaget. Alla dessa hundar har idag fått bra hem, men trots det lider de alla av olika grader av trauma, till och med de valpar som föddes efter räddningen. Enligt brottsbalken kan man för djurplågeri dömas till böter och/eller max 2 års fängelse. Vi menar att lagen i detta fall inte tillämpats på det sätt som det är tänkt. Åklagaren har yrkat på för lågt straff. Att det oftast döms i den lägsta delen av straffskalan måste det bli en ändring på NU! Vi ifrågasätter starkt hur det är möjligt att gång på gång, orsaka ett djur ett sådant fruktansvärt trauma och livslångt lidande utan att det blir fängelse. Har man en gång fått djurförbud, borde lagen tillämpas på ett sätt som ser till att personen förhindras utsätta fler djur för liknande vanvård! Vi som står för överklagandet är alla nya ägare av de hundar som omhändertogs 2019. Med din underskrift stöttar du oss genom att visa att den allmänna opinionen tycker att domen var felaktig, grundad på för lite information om faktiska förhållanden, samt att hovrätten bör ge prövningstillstånd. Vi anser att hovrätten ska utdöma ett straff som står i relation till brottets natur, dvs straffet bör ligga i den övre skalan, och inte som nu i den undre. Var med och gör skillnad för djurens skull! Skriv under och stötta oss i vårt överklagande av domen mot djurplågarna, de bör dömas till lagens strängaste straff gällande djurplågeri! Ditt namn räknas… för djurens skull!

Det är dags att man slutar bunta ihop alla veganer till någon sorts digeridoospelande, hälsoextremistiska renlevnadsmäniskor. Folk undviker animalier av hälsaskäl ibland, men också av etiska skäl och klimatskäl. Kexchokladen ska gå från 40 till 60 gram för att det inte är något konstigt i att undvika komjölk.

Årsta växer så det knakar och naturmark försvinner i ett snabbt tempo (Långhalsvägen, Tavelsjövägen, m.fl.). Detta är en icke-reversibel utveckling där staden genom kortsiktiga beslut bygger bort långsiktiga ekosystemtjänster som annars under lång tid kommer finnas till för stadens invånare. Fakta: det går inte att upphandla naturskogar eller ekosystem i efterhand – de kan bara bevaras. Vi är fullt medvetna om att boendefrågan är högt upp på agendan för många av stadens politiker och det finns sannerligen mycket att säga om bostadsfrågan. Men har vi satt upp bostadsmål som ovillkorat tvingar fram exploatering av platser som dessa är det vår skyldighet att ifrågasätta, såväl målen som våra prioriteringar. Parkeringsplatser och lagerlokaler stirrar oss i ansiktet när vi sitter i kollektivtrafiken. Vill vi verkligen det här? Hur prioriterar vi egentligen? År 2018 (innan pandemin!) noterade Stockholms län för första gången på 15 år ett negativt flyttnetto. År 2020 slogs ett nytt rekord, -8 495 invånare nettoutflyttar från Stockholms kommun, och trenden är särskilt stark i familjebildande ålder (4). Urbanisering möts av ruralisering i digitaliseringens spår. För politiker som oroar sig över dessa siffror kan det vara värt att fundera över Årstaskogens roll i att undvika utflyttning av människor i familjebildande ålder. Oaktat ovanstående uppger Exploateringskontoret att det redan nu (feb 2022) planeras 15 895 nya bostäder (motsvarande ca 31 790 personer) i Årsta och till skogen närliggande stadsdelar Östberga (bl.a. Årstafältet), Västberga Västra och Liljeholmen (5). Besökstrycket på skogen kommer öka drastiskt under kommande år. I en tid av mer utmanande klimat fyller stadsnära skogar en allt viktigare funktion. De fungerar som temperatur- och fuktreglerare vid värmeböljor, agerar buffert vid skyfall och renar grundvatten (innan det rinner ut i den redan förorenade Årstaviken) (6). Stockholm har ambitionen att vara en modern smart stad och låt oss då vara tydliga – det smartaste och modernaste man kan göra det tjugoförsta århundradet är att vårda de kvarvarande naturområden och ekosystem som finns. Ett ändrat beslut som innebär att ädellövskogen inte exploateras utan får förbli orörd, skulle bidra till Stockholms stad möjligheter att leva upp till den s k 3-30-300-regeln, där staden blir mer motståndskraftig både mot nuvarande och kommande klimatförändringar, samt förbättrar hälsan för stockholmarna. I nuläget har Stockholm en hel del att jobba på bl.a. när det gäller krontäckning där staden endast når upp till 21 % av de rekommenderade 30 procenten (7). Att exploatera ädellövskogen skulle tillsammans med övrigt naggande på naturmark minska denna andel ytterligare. Vi menar att staden riskerar att hamna i otakt med sin samtid. Det går inte att motivera avverkning av skogar som både agerar kolsänkor och har höga naturvärden genom att hänvisa till att de fastigheter man bygger är klimatsmarta. Det är en argumentation som är oärlig eller i bästa fall okunnig. Sist, staden har inte bara ett ansvar för de människor som bor i den utan också ett ansvar för alla växter och djur som precis som vi ser detta som sitt hem. Dessa arter trycks mer och mer tillbaka samtidigt som de spridningskorridorer de använder för att förflytta sig försvinner. Över 70 träd har avverkats eller kommer avverkas i närområdet pga exploateringarna vid Tavelsjövägen, Långhalsvägen/Kolsnarsvägen samt expansionen av seniorboendet vid Årstavägen (10, 11, 12). Därutöver har det i Årsta under senaste tre åren tvingats att fällas över hundra almar till följd av almsjukan (8, 9). Kompensatoriska åtgärder på andra platser hjälper inte ekosystemet här och vi eftersöker en helhetssyn snarare än att bedöma varje projekt för sig. - - - - - - - - - - - - - - - - Referenser: (1) Exploateringskontoret Stockholms stad, Naturmiljöutredning norra Årsta, 2020-07-06 Granskningsversion 2, Framställt av: Ekologigruppen AB, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2021-04-01, Dnr 2020-04418 https://drive.google.com/file/d/1XL6HY6YjjqGg3dTo9S4TeFgkhDyDV9Kk/view?usp=sharing (2) Kulturarv Stockholm, Stockholm, https://www.kulturarvstockholm.se/kulturmiljo/dammar/dammar-kommunvis/stockholm/ [hämtad 2022-03-20] (3) Exploateringskontoret, Tjänsteutlåtande Dnr E2020-04768 2020-11-10 https://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=1995576 [hämtad 2022-03-20] (4) Dagens Industri, Fler flyttar från Stockholm – hit går flyttlassen, https://www.di.se/nyheter/fler-flyttar-fran-stockholm-hit-gar-flyttlassen/#:~:text=F%C3%B6r%20tredje%20%C3%A5ret%20i%20rad,och%20p%C3%A5%20andra%20plats%20Uppsala [hämtad 2022-03-20] (5) E-post Marija Pavlovic, Projektledare Exploateringskontoret Projektutveckling Söderort, https://drive.google.com/file/d/1ysMJa86umUuhH0sKx5gD6y2rU6Hhttwb/view?usp=sharing (6) IPCC WGII Sixth Assessment Report. Climate Change 2022: Impact, Adaptation, and Vulnerability, Kap. 6, s. 57–63. (7) DN Debatt. ”Fler träd behövs i städer när somrarna blir varmare”, Dagens Nyheter 2021-12-31, https://www.dn.se/debatt/fler-trad-behovs-i-stader-nar-somrarna-blir-varmare/ [hämtad 2022-03-20]. (8) Pdf från Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning, ”Årstaskogen almsjuka almar 2021-11-17 reservat”, https://drive.google.com/file/d/1bgoSxOt8J_wxBJmp0NFhDX82yhpOL6sZ/view?usp=sharing (9) Pdf från Trafikkontoret: ”Almfällningar 2011-2021 EÅV & HÄG-LIH”, https://drive.google.com/file/d/10_TRn3CcWavHTI1u-p1MLWRRvCpO169R/view?usp=sharing (10) Stockholms stadsbyggnadskontor, Detaljplan för del av fastigheten Siljan 5 m fl, Plankarta laga kraft Dp 2017-06795-54 (11) Stockholms stadsbyggnadskontor, Detaljplan för del av fastigheten Årsta 1:1 vid kv Tvären, Plankarta laga kraft, Dp 2013-00468-54 (12) Stockholms stadsbyggnadskontor, Samrådshandling Förslag, Detaljplan för fastigheten Ånn 7 m.fl., Plankarta, S-Dp 2017-15931-54

Chansen blir större att det byggs en hudrastgård på Sjöängen om vi får in många namnunderskrifter. Du behöver inte ha hund för att skriva under, eftersom alla som bor i området på ett eller annat sätt påverkas av våra hundar. -Har du hund? Skriv under! -Stör du dig på lösa hundar? Skriv under! -Är du hundrädd? Skriv under! -Älskar du hundar? Skriv under! -Vill du stötta det här av andra anledningar? Skriv under!

Chansen blir större att det byggs en hundrastgård på Nytorps gärde om vi får in många namnunderskrifter. Du behöver inte ha hund för att skriva under, eftersom alla som är på Nytorps gärde på ett eller annat sätt påverkas av hundarna där. - Har du hund? Skriv under! 🐕 - Stör du dig på hundar? Skriv under! 💛 - Är du hundrädd? Skriv under! ❤️💛 - Älskar du hundar? Skriv under! 😍 - Vill du stötta det här av andra anledningar? Skriv under! 💐 - Skriv under? Skriv under! ❤️

Gå med i kampanjen, vi kan öka engagemanget för miljön i Stockholm och göra något konkret för oss som bor här och för miljön. Syftet med ett Miljöcenter skulle vara att: 1. Erbjuda kunskap om miljöfrågor och hur man kan leva miljövänligt. 2. Informera om och bjuda in till dialog till Stockholms miljöarbete. 3. Hjälpa människor att hitta forum för att engagera sig för miljön.

Länkar till vidare information: 1. https://www.peta.org/issues/ 2. https://nutritionfacts.org/topics/animal-protein/ 3. https://www.plantbasednews.org/lifestyle/-china-boycotts-salmon-linked-covid-19-outbreak?fbclid=IwAR0mIUfJb_3lSVNk73r2verxkmxJToguiMn-uFMyjU7NnWQlKBgHaOVNZ3w 4. https://www.milliondollarvegan.com/time-to-meat-tax-for-our-planet-animals-health/?fbclid=IwAR2IvQOrqO1Ayqs5tKed9phlGFZ2AU8znBEzOe9B18ezRAAlTRvszXDNbIA 5. https://vegnews.com/2022/4/online-toolkit-animal-farmers-plants 6. https://www.foodingredientsfirst.com/news/european-parliament-to-discuss-potential-sustainability-charge-for-meat-as-new-report-urges-price-hikes-by-2022.html?fbclid=IwAR1erVluFxoIXK4HJr11BSvsJV_NDaDJanYO6w8NTU1MqK3w5JT1u11UPW8 7. https://www.regeringen.se/sveriges-regering/finansdepartementet/elisabeth-svantesson/ (bildkälla) 8. https://www.who.int/

Många håller med om att lidandet som drabbar djuren är oacceptabelt, men anser ändå att djur kan dödas. Detta är ett felslut. Förhållandena som orsakar djurens lidande i djurindustrin kan inte separeras från dödandet. Lidandet i dess många former existerar som en direkt följd av att djuren ska slaktas.