Bikuporna är en utmärkt modell för social samarbete, vi kan lära oss mycket av bin. Vi kan lära barnen om förtroende, engagemang, lojalitet, stolthet och andra kritiska livets komponenter som omedelbart kan tillämpas för att göra deras personlighet som individer och i en grupp mer effektiv och givande strategier för att möta mänskliga utmaningar. I en bisamhälle har varje enskild bi en väsentlig roll för bikupans överlevnad, från arbetsbina som skyddar bikupan och tar hand om dess mat till de bina som tar hand om ungarna, varje medlem av bisamhället är viktigt eftersom varje uppgift är lika viktigt. Att skydda bin är att ta hand om den biologiska mångfalden och att leva i harmoni med naturen, de är en del av vårt ekosystem och hjälper oss att bevara det. DET ÄR EN VÄSENTLIG DEL AV LIVET!

Min kamp är inte bara min, vi är många samer som drabbats av statens splittringspolitik. Genom att göra motstånd och belysa det här problemet hoppas jag att det kan bidra till att samer utanför samebyarna ska få tillgång till sina rättigheter.

Om det kvarvarande öppna natur- och kulturlandskapet i Rifallet planteras igen med skog. Så försvinner det unika landskap som finnarna skapade på 1600-talet, högt beläget långt ute i skogen. Utblickarna tas bort samtidigt som livsmiljöerna för en mängd växter och djur utplånas. Platsen övergår från att vara en gammal by med ett imponerande landskap till en samling hus utmed en väg i skogen. Det öppna landskapet i form av gammal ängsmark, hagmark, åkermark, vall, betesmark mm. är den landskapstyp som hastigast försvinner i Sverige idag. En enskild markägares intresse av att få plantera igen 2HA jordbruksmark med skog, kan inte anses överväga det allmänna intresset att bevara kulturmiljön och landskapet på platsen.

Att ha sådana exemplariska förutsättningar till att kunna erbjuda Uppsalastudenterna en underbar kväll, men sedan FÖRSTÖRA den genom KLAPPKASS musik borde vara rent utav OLAGLIGT. Det stora golvet och härliga folket fungerar som propaganda då det ger missvisande information om att det är roligt på det stora dansgolvet, vilket det inte är ENDAST på grund av musiken (och lite dålig belysning från och till).

Deklarationen om urfolksrättigheter antogs 2007 av Förenta Nationerna. I deklarationen sägs bland annat att urfolk har rätt att bli konsulterade, informerade och fatta beslut i frågor som berör dem och deras rättigheter, utan påtryckningar utifrån, och att urfolk har rätt att bestämma vad som är bäst för de själva och deras samhällen. Urfolket samerna måste därmed få råda över gruvplanerna i Gállok/Kallak. Laponias status som världsarv hotas. Om infrastukturen byggs ut till Gállok blir med tiden också Jokkmokk Mining District verklighet. Det är är gruvnäringens önskedröm. Också den titan- och järnmalmsgruva som Beowulf Mining 2006 först skaffade undersökningstillstånd för, på berget Ruotevare, inne i världsarvet Laponia norr om Kvikkjokk, kommer då exploateras och Laponias status som världsarv upphävs. Renskötseln i området spolieras. Människorna i byn Björkholmen, som ligger knappt två kilometer från det planerade dagbrottet, fördrivs om gruvan kommer. Marker som byborna brukat i generationer sprängs bort. Lokalbefolkningens försörjning av kött, fisk, örter, bär och svamp saboteras för all framtid och möjligheterna till rekreation i den enda kvarlämnade kontinuitetsskogen i området, på berglandet Roavvoajvve, spolieras. Jokkmokks trovärdighet som natur- och kulturkommun blir förstört. Många av de idag återkommande jokkmokksbesökarna lär hitta sig andra besöksmål. Gruvan riskerar att förgifta Lilla Lule älv, som är vattentäkt för Bodens och Luleås cirka 100 000 invånare . Om gruvans damm rämnar dras alla vattenkraftsdammar nedströms med i översvämningen. En ekologisk och humanitär katastrof. Luftkvalitén för Jokkmokks kommun kommer dramatiskt att försämras. I den förhärskande västliga vinden sprids fina dammpartiklar två-tre mil från gruvområdet. Damm som hamnar i vattnet, i fiskarna, på lavar som renarna äter, på gräs, bär, örter och svampar. En 90-tons lastbil som var 90 sekund kör på kvikkjokksvägen (väg 805) ger ökat buller och ökar risken för olyckor för bofasta, stugägare, semesterfirare, turister, renar och annat vilt. Utsläppen av klimatgaser ökar markant. Mineraler är ändliga resurser. Det är synnerligen kortsynt och egoistiskt att de generationer som nu lever ska tömma det mesta som finns av kända malmkroppar. Istället för nya gruvor i gruvfria kommuner måste rejäla satsningar göras på att återvinna mineraler som redan är uppbrutna. Med vänliga hälsningar Tor Tuorda, talesperson nätverket Gruvfritt Jokkmokk

Våra barn och ungdomar måste känna att samhället ser dem och bryr sig om dem och deras framtid. Vi får inte glömma bort dem nu, när gängkriminalitet är en så stor del av nyhetsrapportering och många barns verklighet. Låt oss visa att Farsta bryr sig om sina unga! Nu i tider av stor osäkerhet med gängvåld och annan kriminalitet anser vi föräldrar att utökade öppettider för parklekarna i Farsta är en självklarhet. Lägg pengarna på personal som med sin närvaro och kunskap ger barnen meningsfull fritid i sitt eget närområde, som kan se ungdomar och barn i riskzonen. Parkleken är en naturlig mötesplats där föräldrar, barn och personal samverkar. Stockholms stad måste visa att vi ser ungdomarna och vill dem väl. Just nu stänger vi dörrarna och hänvisar dem... ja, någon annan stans. Våra barn ska kunna känna sig trygga på gatorna och torgen. Med mer öppenhet och tillgänglighet ökar alternativen och fler kommer välja den lagliga vägen.

Årsta växer så det knakar och naturmark försvinner i ett snabbt tempo (Långhalsvägen, Tavelsjövägen, m.fl.). Detta är en icke-reversibel utveckling där staden genom kortsiktiga beslut bygger bort långsiktiga ekosystemtjänster som annars under lång tid kommer finnas till för stadens invånare. Fakta: det går inte att upphandla naturskogar eller ekosystem i efterhand – de kan bara bevaras. Vi är fullt medvetna om att boendefrågan är högt upp på agendan för många av stadens politiker och det finns sannerligen mycket att säga om bostadsfrågan. Men har vi satt upp bostadsmål som ovillkorat tvingar fram exploatering av platser som dessa är det vår skyldighet att ifrågasätta, såväl målen som våra prioriteringar. Parkeringsplatser och lagerlokaler stirrar oss i ansiktet när vi sitter i kollektivtrafiken. Vill vi verkligen det här? Hur prioriterar vi egentligen? År 2018 (innan pandemin!) noterade Stockholms län för första gången på 15 år ett negativt flyttnetto. År 2020 slogs ett nytt rekord, -8 495 invånare nettoutflyttar från Stockholms kommun, och trenden är särskilt stark i familjebildande ålder (4). Urbanisering möts av ruralisering i digitaliseringens spår. För politiker som oroar sig över dessa siffror kan det vara värt att fundera över Årstaskogens roll i att undvika utflyttning av människor i familjebildande ålder. Oaktat ovanstående uppger Exploateringskontoret att det redan nu (feb 2022) planeras 15 895 nya bostäder (motsvarande ca 31 790 personer) i Årsta och till skogen närliggande stadsdelar Östberga (bl.a. Årstafältet), Västberga Västra och Liljeholmen (5). Besökstrycket på skogen kommer öka drastiskt under kommande år. I en tid av mer utmanande klimat fyller stadsnära skogar en allt viktigare funktion. De fungerar som temperatur- och fuktreglerare vid värmeböljor, agerar buffert vid skyfall och renar grundvatten (innan det rinner ut i den redan förorenade Årstaviken) (6). Stockholm har ambitionen att vara en modern smart stad och låt oss då vara tydliga – det smartaste och modernaste man kan göra det tjugoförsta århundradet är att vårda de kvarvarande naturområden och ekosystem som finns. Ett ändrat beslut som innebär att ädellövskogen inte exploateras utan får förbli orörd, skulle bidra till Stockholms stad möjligheter att leva upp till den s k 3-30-300-regeln, där staden blir mer motståndskraftig både mot nuvarande och kommande klimatförändringar, samt förbättrar hälsan för stockholmarna. I nuläget har Stockholm en hel del att jobba på bl.a. när det gäller krontäckning där staden endast når upp till 21 % av de rekommenderade 30 procenten (7). Att exploatera ädellövskogen skulle tillsammans med övrigt naggande på naturmark minska denna andel ytterligare. Vi menar att staden riskerar att hamna i otakt med sin samtid. Det går inte att motivera avverkning av skogar som både agerar kolsänkor och har höga naturvärden genom att hänvisa till att de fastigheter man bygger är klimatsmarta. Det är en argumentation som är oärlig eller i bästa fall okunnig. Sist, staden har inte bara ett ansvar för de människor som bor i den utan också ett ansvar för alla växter och djur som precis som vi ser detta som sitt hem. Dessa arter trycks mer och mer tillbaka samtidigt som de spridningskorridorer de använder för att förflytta sig försvinner. Över 70 träd har avverkats eller kommer avverkas i närområdet pga exploateringarna vid Tavelsjövägen, Långhalsvägen/Kolsnarsvägen samt expansionen av seniorboendet vid Årstavägen (10, 11, 12). Därutöver har det i Årsta under senaste tre åren tvingats att fällas över hundra almar till följd av almsjukan (8, 9). Kompensatoriska åtgärder på andra platser hjälper inte ekosystemet här och vi eftersöker en helhetssyn snarare än att bedöma varje projekt för sig. - - - - - - - - - - - - - - - - Referenser: (1) Exploateringskontoret Stockholms stad, Naturmiljöutredning norra Årsta, 2020-07-06 Granskningsversion 2, Framställt av: Ekologigruppen AB, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2021-04-01, Dnr 2020-04418 https://drive.google.com/file/d/1XL6HY6YjjqGg3dTo9S4TeFgkhDyDV9Kk/view?usp=sharing (2) Kulturarv Stockholm, Stockholm, https://www.kulturarvstockholm.se/kulturmiljo/dammar/dammar-kommunvis/stockholm/ [hämtad 2022-03-20] (3) Exploateringskontoret, Tjänsteutlåtande Dnr E2020-04768 2020-11-10 https://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=1995576 [hämtad 2022-03-20] (4) Dagens Industri, Fler flyttar från Stockholm – hit går flyttlassen, https://www.di.se/nyheter/fler-flyttar-fran-stockholm-hit-gar-flyttlassen/#:~:text=F%C3%B6r%20tredje%20%C3%A5ret%20i%20rad,och%20p%C3%A5%20andra%20plats%20Uppsala [hämtad 2022-03-20] (5) E-post Marija Pavlovic, Projektledare Exploateringskontoret Projektutveckling Söderort, https://drive.google.com/file/d/1ysMJa86umUuhH0sKx5gD6y2rU6Hhttwb/view?usp=sharing (6) IPCC WGII Sixth Assessment Report. Climate Change 2022: Impact, Adaptation, and Vulnerability, Kap. 6, s. 57–63. (7) DN Debatt. ”Fler träd behövs i städer när somrarna blir varmare”, Dagens Nyheter 2021-12-31, https://www.dn.se/debatt/fler-trad-behovs-i-stader-nar-somrarna-blir-varmare/ [hämtad 2022-03-20]. (8) Pdf från Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning, ”Årstaskogen almsjuka almar 2021-11-17 reservat”, https://drive.google.com/file/d/1bgoSxOt8J_wxBJmp0NFhDX82yhpOL6sZ/view?usp=sharing (9) Pdf från Trafikkontoret: ”Almfällningar 2011-2021 EÅV & HÄG-LIH”, https://drive.google.com/file/d/10_TRn3CcWavHTI1u-p1MLWRRvCpO169R/view?usp=sharing (10) Stockholms stadsbyggnadskontor, Detaljplan för del av fastigheten Siljan 5 m fl, Plankarta laga kraft Dp 2017-06795-54 (11) Stockholms stadsbyggnadskontor, Detaljplan för del av fastigheten Årsta 1:1 vid kv Tvären, Plankarta laga kraft, Dp 2013-00468-54 (12) Stockholms stadsbyggnadskontor, Samrådshandling Förslag, Detaljplan för fastigheten Ånn 7 m.fl., Plankarta, S-Dp 2017-15931-54

Det som drabbat Snotty Seaside kan snart drabba andra restauranger och scener i Stockholm. De flesta har en mycket ansträngd ekonomi. Hjälp Snotty Seaside så hjälper du alla andra samtidigt!

Musik och andra inspelningar från slutet av 1800-talet och fram till nyss finns samlat i detta unika grammofonarkiv. Det vore en skam om detta fick förfalla helt nu när SR bestämt sig för att säga upp den personal som har kompetensen att arbeta med arkivet. Låt inte kulturen blöda mer nu!

Funktionen som Hamnmagasinets verksamhet fyller för unga vuxna i Umeå är näst intill ovärderlig. Det är ett öppet hus där man som just ung vuxen får verktygen att lära sig skapa, hitta likasinnade och inte minst kanske en av Umeås viktigaste Livescener. Om verksamheten försvinner så som den fungerar idag är ett massivt nederlag för Umeås unga vuxna och kulturlivet.

Vi måste bevara våra vackra träd i innerstan. Fäller vi träden för att bygga ut en cykelväg då det finns gott om plats för att bredda gång och cykelbanan vid gräsmattan.... Detta är bara en dålig ursäkt för att starta nya ombyggnader av området. Mer information finns att hitta på http://palsundet.com och på Facebook "Rädda Pålsundet" STOPPA TRÄDFÄLLNINGEN! Skriv under! Tack!

Chansen blir större att det byggs en hundrastgård på Nytorps gärde om vi får in många namnunderskrifter. Du behöver inte ha hund för att skriva under, eftersom alla som är på Nytorps gärde på ett eller annat sätt påverkas av hundarna där. - Har du hund? Skriv under! 🐕 - Stör du dig på hundar? Skriv under! 💛 - Är du hundrädd? Skriv under! ❤️💛 - Älskar du hundar? Skriv under! 😍 - Vill du stötta det här av andra anledningar? Skriv under! 💐 - Skriv under? Skriv under! ❤️