Låt regeringen ta fram ett nytt, rättvist elprisstöd

Regeringens förslag till ett elprisstöd i samband med de skenande elpriserna vi sett under hösten och vintern kommer att innebära att endast de som har en månadskonsumtion på över 2000 kWh blir berättigade ett bidrag på 2000 kronor i månaden under en tremånadersperiod årligen, en summa som inte på långa vägar ens täcker de extra kostnader som ett hushåll boendes i en mindre lägenhet drabbats av till följd av vinterns elprischock. Att gränsen för att berättigas ett månatligt bidrag på 2000 kr ligger på denna nivå innebär samtidigt att i praktiken enbart villaägare kommer att kunna ta del av ett sådant bidrag, medan bidraget för hyresgäster eller bostadsrättsägare blir avsevärt lägre om inte icke-existerande. Låginkomsttagare, sjuka, pensionärer, ungdomar och studenter får med andra ord obetydlig hjälp, trots att deras elräkningar äter upp en lika stor, om inte större, andel av inkomsten. Man sparkar alltså i vanlig ordning främst på de som redan ligger.

SE4, det elområde som innefattar de sydligaste delarna av Sverige, är värst drabbat av elprischocken. Elektriciteten produceras till största delen i norra Sverige, och överföringen till södra Sverige är ineffektiv. Detta i kombination med andra faktorer såsom en tidig och kall vinter samt att älvarna i norra Sverige varit frusna under längre perioder än vanligt i vinter, vilket minskat den betydande vattenkraftsproduktionen, har lett till att elpriset i södra Sverige är högre än någonsin. Oavsett om man vill skylla denna kris på nedregleringen av den svenska kärnkraften, Sveriges samarbete med resten av den europeiska elmarknaden eller på vädret kvarstår det faktum att elpriset i SE4 i december 2021 var nästan 400% högre än samma månad året innan. Den senaste tiden har många debattartiklar och ledarsidor med förslag på hur man bör lösa de bakomliggande orsakerna till denna kris skrivits. Oavsett vilken strategi man i slutändan väljer har vinterns extrema elpriser redan skuldsatt många svenskar, och fortsätter göra betydande skada på folks ekonomi och levnadsstandard. Elpriserna är dock inte det enda som kommer att göra hål i hushållens plånböcker i en kris som denna. Den senaste tidens enorma höjningar av elpriserna får även mer långtgående och oroväckande konsekvenser, såsom att livsmedel blir dyrare. Enligt Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för tredje kvartalet 2021 är indexvärdena för företagens kostnader på den högsta nivån de varit under de tolv år konjunkturmätningarna gjorts, något som de ökade elpriserna är en viktig anledning till. Till följd av detta kan konsumenterna “vänta sig tydligare prishöjningar senast i början av 2022”. Vissa livsmedel där produktionen främst finns i södra Sverige, såsom tomater där så mycket som 60% av den närodlade produktionen i landet sker utanför Trelleborg i Skåne, kommer att bli särskilt dyra. Trots att frågan om orsakerna bakom elkrisen också är en stor och betydande fråga behövs det således ett elprisstöd, ett rättvist sådant, nu.

Regeringens förslag avser ett elprisstöd som kommer att gälla konsumenter i hela Sverige, utan att ta hänsyn till de enorma skillnaderna i elpriser mellan de olika elområdena. Huruvida ett hushåll blir bidragsberättigat eller inte kommer, som det ser ut än så länge, att bero endast på elförbrukningen och inte på den faktiska kostnaden för elförbrukningen. Detta medför att regeringens stöd blir oerhört skevt fördelat, där hushåll som förbrukar lika mycket elektricitet får samma storlek på sina bidrag trots stora skillnader i deras elräkningar. I skrivande stund, den 18:e januari 2022, är spotpriset på el i SE4 över 730% högre än i norra Sverige (SE1 och SE2). Ovanpå detta tillhör näst intill alla kommuner där hushållskunderna har reducerad energiskatt (samtliga kommuner i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län samt ett antal andra kommuner), vilket medför en lägre total elkostnad, SE1 eller SE2. Läget i södra Sverige är nu mycket allvarligt. De sydliga delarna av landet har drabbats oproportionerligt hårt av den nuvarande elkrisen. Således är det hushållen i dessa områden som borde kompenseras mest.

Allt detta sker samtidigt som energiskatten inklusive moms för närvarande uppgår till 0,45 öre per kWh för de allra flesta konsumenterna i Sverige. Energiskatten för påföljande år bestäms varje år i november, och har tredubblats sedan 1996. För den typiska svenska elkonsumenten innebär detta att ungefär hälften av elräkningen idag går till staten. Enbart under 2021 kan detta resultera i drygt tjugo miljarder kronor som staten tjänar på de skyhöga elpriserna. Endast sex miljarder av dessa kommer användas som ett elprisstöd åt hushållen. Det finns med andra ord mycket goda förutsättningar att besluta om ett nytt elprisstöd som inte bara är rättvist fördelat utan även har en rättvis storlek.

Källor:
Elbruk. 2022. Spotpriser för elområde SE4 - Malmö. https://www.elbruk.se/timpriser-se4-malmo (Hämtad 2022-01-18).

Finansdepartementet, Infrastrukturdepartementet. (2022). Sex miljarder i elpriskompensation till hushållen [pressmeddelande]. 12 januari. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2022/01/sex-miljarder-i-elpriskompensation-till-hushallen/ (Hämtad 2022-01-18).

Energimarknadsbyrån. 2021. Höjd energiskatt från 1 januari 2021. (https://www.energimarknadsbyran.se/nyheter/nyhetsarkiv/2020/hojd-energiskatt-fran-1-januari-2021/ (Hämtad 2022-01-20).

Jönsson Silfversparre, Cecilia. 2021. Tomatodlarens elnota har dubblerats – till två miljoner i månaden. SVT Nyheter. 29 oktober. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/tomatodlarens-elnota-tva-miljoner-kronor-i-manaden (Hämtad 2022-01-20).

Livsmedelsföretagen. 2021. Konjunkturbrev. https://www.livsmedelsforetagen.se/app/uploads/2021/11/livsmedelsfoxxretagen-konjunkturbrev-q3-2021.pdf (Hämtad 2022-01-20).

Söderlund, Ola. 2022. Analys: Staten stor vinnare på höga elpriser. Dagens PS. 13 januari. https://www.dagensps.se/privatekonomi/bostad/analys-staten-stor-vinnare-pa-hoga-elpriser/ (Hämtad 2022-01-20).