100 underskrifter nådda
Till: Regeringen, Svenska Exportnämden, Svensk Exportkredit
Bör EKN prioritera vinst framför mänskliga rättigheter?
I mitten på mars sändes Kalla Faktas dokumentär Dödsgruvorna. Där framkom det att svenska exportnämden, EKN, valt att försäkra svensk export till Kamoa-Kakula Copper Mine som i sin tur ägs av moderbolaget Zijin. De svenska bolagen är Sandvik och Epiroc. Affären är dock mer omfattande än så och inkluderar att det svenska bolaget Svensk Exportkredit (SEK) gett lån om drygt 2 miljarder kronor till Kamoa Copper.
Kamoaaffären är kantad av rapporter om grovt våld, inklusive mord på bland annat två tonåringar (13 och 16 år). Genom gruvverksamheten har floden som gav dricksvatten till lokalbefolkningen förorenats av tungmetaller. Exponering för dessa tungmetaller ökar risken för bland annat nervskador. Kamoa Copper är inte den enda Zijin-ägda gruvan i området. Moderbolaget driver även andra gruvor där det förekommer våld, barnarbete, och slavliknande arbetsförhållanden med långa arbetstimmar. Lokalbefolkningen tvångsförflyttas oftast, efter vilken de lever i extrem fattigdom med mycket begränsad tillgång till rent dricksvatten som ett resultat av Zijin och Kamoa Coppers verksamhet.
På frågan om risker för människors hälsa och miljö skriver EKN på sin hemsida ”gruvdrift innebär alltid påverkan och risker. Kamoa Copper är en fullt ut mekaniserad och modern underjordsgruva. Gruvan har utvecklade policys och processer för att hantera risker och påverkan. Därutöver ställer finansiärerna och EKN krav på att gruvan ska leva upp till internationella regelverk som hanteras i en åtgärdsplan. Sedan EKN beslutade att försäkra export till Kamoa Copper följer oberoende hållbarhetskonsulter upp gruvans arbete avseende mänskliga rättigheter och miljöpåverkan å bankens och EKN:s vägnar”. Detta ger ingen bild av ett ansvarstagande myndighet! De har inte nämnt resultatet av hållbarhetsuppföljning och vilka åtgärder EKN tänker vidta mot de fakta som kommit fram i Kalla fakta.
Det som är mest chockerande med avslöjandet är att EKN:s generaldirektör (GD), Anna-Karin Jatko, och styrelse redan innan avtalet signerades, hade blivit informerade om riskerna för brott mot mänskliga rättigheter samt förekomsten av barnarbete. Även EKN:s egen konsult avrådde från affären på grund av riskerna. För GD:n och styrelsen var vinsten viktigare än människorna - man valde därför att genomföra affären ändå. Precis som innan affären fortsatte det att komma in rapporter, men ingenting hände från EKN:s sida. Inte förrän Kalla Faktas dokumentär sändes 14:e mars, började det hända något från EKN. GD:n tackade ja till en intervju där hon inte hade några problem med att ljuga om rapporterna - trots att det var EKN, vars verksamhet hon är ansvarig för, som hade producerat några av dem. Det är inte första gången som Jatko, med samma styrelse, väljer svenska företags vinster framför mänskliga rättigheter. I maj 2021 avslöjade Kalla Fakta att EKN, med nuvarande styrelse, tecknat en miljardaffär med diktaturen i Belarus. Det var för tre år sedan.
I en debattartikel i Expressen beskriver Alice Mutambala och Tresor Singbo hur gruvnäringen i Kongo präglas av utbredd korruption, vilket ökar riskerna för att svenska företag involveras i denna. Att Sverige varit med och röstat igenom EU:s Due Diligence-lag gör avtalet än mer stötande.
Som medlem i FN borde Sverige sträva efter att svenskt företagande och svenska företag följer FN s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, som “bygger på tre pelare: staternas skyldighet att skydda mänskliga rättigheter, företagens ansvar att respektera mänskliga rättigheter och möjligheten att få sin sak prövad.” Det innebär att svenskt företagande ska ske med etik, att svenska företag inte ska tjäna pengar på gruvnäring som bidrar till föroreningar och tvångsförflyttningar, de ska inte heller handla med företag som använder barnarbete.
Mänskliga rättigheter ska alltid prioriteras framför vinst, därför vill vi att:
1) EKN och SEK avslutar alla avtal med Zijin och Zijinägda Kamoa Copper Mine.
2) Regeringen beordrar EKN och SEK att snarast offentliggöra hållbarhetsrapporter i de affärer inom gruvindustrin i DRK som myndigheten och bolaget stödjer.
3) Ledningen för EKN:s och SEK, som båda på sina hemsidor uppger att de arbetar långsiktigt hållbart, byts ut.
Av Delicieuse Muke, Aktivist, kontaktperson
Kongolesisk Diaspora För Utveckling (KDU)
James Nkingi, aktivist
Kamoaaffären är kantad av rapporter om grovt våld, inklusive mord på bland annat två tonåringar (13 och 16 år). Genom gruvverksamheten har floden som gav dricksvatten till lokalbefolkningen förorenats av tungmetaller. Exponering för dessa tungmetaller ökar risken för bland annat nervskador. Kamoa Copper är inte den enda Zijin-ägda gruvan i området. Moderbolaget driver även andra gruvor där det förekommer våld, barnarbete, och slavliknande arbetsförhållanden med långa arbetstimmar. Lokalbefolkningen tvångsförflyttas oftast, efter vilken de lever i extrem fattigdom med mycket begränsad tillgång till rent dricksvatten som ett resultat av Zijin och Kamoa Coppers verksamhet.
På frågan om risker för människors hälsa och miljö skriver EKN på sin hemsida ”gruvdrift innebär alltid påverkan och risker. Kamoa Copper är en fullt ut mekaniserad och modern underjordsgruva. Gruvan har utvecklade policys och processer för att hantera risker och påverkan. Därutöver ställer finansiärerna och EKN krav på att gruvan ska leva upp till internationella regelverk som hanteras i en åtgärdsplan. Sedan EKN beslutade att försäkra export till Kamoa Copper följer oberoende hållbarhetskonsulter upp gruvans arbete avseende mänskliga rättigheter och miljöpåverkan å bankens och EKN:s vägnar”. Detta ger ingen bild av ett ansvarstagande myndighet! De har inte nämnt resultatet av hållbarhetsuppföljning och vilka åtgärder EKN tänker vidta mot de fakta som kommit fram i Kalla fakta.
Det som är mest chockerande med avslöjandet är att EKN:s generaldirektör (GD), Anna-Karin Jatko, och styrelse redan innan avtalet signerades, hade blivit informerade om riskerna för brott mot mänskliga rättigheter samt förekomsten av barnarbete. Även EKN:s egen konsult avrådde från affären på grund av riskerna. För GD:n och styrelsen var vinsten viktigare än människorna - man valde därför att genomföra affären ändå. Precis som innan affären fortsatte det att komma in rapporter, men ingenting hände från EKN:s sida. Inte förrän Kalla Faktas dokumentär sändes 14:e mars, började det hända något från EKN. GD:n tackade ja till en intervju där hon inte hade några problem med att ljuga om rapporterna - trots att det var EKN, vars verksamhet hon är ansvarig för, som hade producerat några av dem. Det är inte första gången som Jatko, med samma styrelse, väljer svenska företags vinster framför mänskliga rättigheter. I maj 2021 avslöjade Kalla Fakta att EKN, med nuvarande styrelse, tecknat en miljardaffär med diktaturen i Belarus. Det var för tre år sedan.
I en debattartikel i Expressen beskriver Alice Mutambala och Tresor Singbo hur gruvnäringen i Kongo präglas av utbredd korruption, vilket ökar riskerna för att svenska företag involveras i denna. Att Sverige varit med och röstat igenom EU:s Due Diligence-lag gör avtalet än mer stötande.
Som medlem i FN borde Sverige sträva efter att svenskt företagande och svenska företag följer FN s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, som “bygger på tre pelare: staternas skyldighet att skydda mänskliga rättigheter, företagens ansvar att respektera mänskliga rättigheter och möjligheten att få sin sak prövad.” Det innebär att svenskt företagande ska ske med etik, att svenska företag inte ska tjäna pengar på gruvnäring som bidrar till föroreningar och tvångsförflyttningar, de ska inte heller handla med företag som använder barnarbete.
Mänskliga rättigheter ska alltid prioriteras framför vinst, därför vill vi att:
1) EKN och SEK avslutar alla avtal med Zijin och Zijinägda Kamoa Copper Mine.
2) Regeringen beordrar EKN och SEK att snarast offentliggöra hållbarhetsrapporter i de affärer inom gruvindustrin i DRK som myndigheten och bolaget stödjer.
3) Ledningen för EKN:s och SEK, som båda på sina hemsidor uppger att de arbetar långsiktigt hållbart, byts ut.
Av Delicieuse Muke, Aktivist, kontaktperson
Kongolesisk Diaspora För Utveckling (KDU)
James Nkingi, aktivist
Varför är det viktigt?
Som medlem i FN borde Sverige sträva efter att svenskt företagande och svenska företag följer FN s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, som “bygger på tre pelare: staternas skyldighet att skydda mänskliga rättigheter, företagens ansvar att respektera mänskliga rättigheter och möjligheten att få sin sak prövad.” Det innebär att svenskt företagande ska ske med etik, att svenska företag inte ska tjäna pengar på gruvnäring som bidrar till föroreningar och tvångsförflyttningar, de ska inte heller handla med företag som använder barnarbete.