10,000 underskrifter nådda
Till: Landsbygdsminister Peter Kullgren
Rädda strömmingen: Flytta ut trålgränsen längs hela Östersjökusten!
Positiva steg har skett i förvaltningen av Östersjön: från 1 februari 2025 är trålgränsen utflyttad 12 sjömil i centrala Östersjön. Detta innebär att det industriella fisket som dammsuger havet på framför allt strömming och skarpsill, inte längre kan fånga kustlekande strömming i detta område. Tyvärr har detta medfört ett kraftigt ökat industriellt fiske i andra områden vid Östersjökusten, som t ex utanför östra Skåne.
Vi kräver därför att trålgränsen flyttas ut längs hela den svenska Östersjökusten och längs Bottenhavet för att skydda strömming, skarpsill och andra fiskarter.
Den strömming och skarpsill som fångas via det industriella fisket blir bara till liten del människoföda. Största delen mals ner till fiskmjöl i Danmark och exporteras sedan till Norge där fiskmjölet används som foder i laxodlingar.
Men, odlad lax blir ju till mat för människor, kan man ju tycka.
Ja, det stämmer, men havsbaserade laxodlingar är tyvärr dåliga för miljön och den odlade laxen far illa. Laxen drabbas ofta av plågsamma angrepp från laxlus i odlingarna.
Ett annat problem är att odlad lax ofta lyckas rymma från odlingarna och sedan fortplanta sig med vildlax. Avkomman de får är genetiskt sämre än vildlaxen och är inte utvecklad att klara det tuffa livet i norra Atlanten.
Sommaren 2024 fick 33 norska laxälvar stängas akut för laxfiske, då bristen på vildlax var så stor att allt vidare fiske skulle kunna utrota de få kvarvarande vildlaxarna.
Så, sammanfattningsvis innebär allt detta att:
Industriellt fiske i Östersjön håller på att utrota strömming och skarpsill samtidigt som dessa fiskar utgör föda för odlad lax som slår ut vildlaxen i de norska älvarna.
Det vill säga: Minst tre olika fiskarter är i fara! (Trålfisket drar även upp andra arter - bifångster - där det givetvis finns en risk att även dessa arter är hotade.)
Vi kräver därför att trålgränsen flyttas ut längs hela den svenska Östersjökusten och längs Bottenhavet för att skydda strömming, skarpsill och andra fiskarter.
Den strömming och skarpsill som fångas via det industriella fisket blir bara till liten del människoföda. Största delen mals ner till fiskmjöl i Danmark och exporteras sedan till Norge där fiskmjölet används som foder i laxodlingar.
Men, odlad lax blir ju till mat för människor, kan man ju tycka.
Ja, det stämmer, men havsbaserade laxodlingar är tyvärr dåliga för miljön och den odlade laxen far illa. Laxen drabbas ofta av plågsamma angrepp från laxlus i odlingarna.
Ett annat problem är att odlad lax ofta lyckas rymma från odlingarna och sedan fortplanta sig med vildlax. Avkomman de får är genetiskt sämre än vildlaxen och är inte utvecklad att klara det tuffa livet i norra Atlanten.
Sommaren 2024 fick 33 norska laxälvar stängas akut för laxfiske, då bristen på vildlax var så stor att allt vidare fiske skulle kunna utrota de få kvarvarande vildlaxarna.
Så, sammanfattningsvis innebär allt detta att:
Industriellt fiske i Östersjön håller på att utrota strömming och skarpsill samtidigt som dessa fiskar utgör föda för odlad lax som slår ut vildlaxen i de norska älvarna.
Det vill säga: Minst tre olika fiskarter är i fara! (Trålfisket drar även upp andra arter - bifångster - där det givetvis finns en risk att även dessa arter är hotade.)
Varför är det viktigt?
Östersjön är idag ett döende hav. Vi måste nu agera snabbt för att stoppa att strömming och skarpsill utrotas. Dessa båda arter utgör basföda för större rovfiskar som lax och torsk. Om strömmingen försvinner kommer alltså många andra fiskar inte ha tillräckligt med mat. Vad som händer då är lätt att räkna ut…
Genom att flytta ut trålgränsen längs hela Östersjön och i Bottenhavet har vi en möjlighet att minska påverkan på bestånden av strömming och skarpsill.
Under sommaren kommer strömming och skarpsill in mot kusten för att leka. Därför är det viktigt att stoppa det industriella fisket vid kusten.
De lokala fiskare som fiskar nära land, har länge märkt att det inte finns mycket strömming att fånga längre och vissa fiskare har helt fått lägga ner sitt kustnära strömmingsfiske. Det kustnära fisket är ofta småskaligt och deras fångster är inte i närheten av vad de industriella trålarna drar in.
Genom att flytta ut trålgränsen längs hela Östersjön och i Bottenhavet har vi en möjlighet att minska påverkan på bestånden av strömming och skarpsill.
Under sommaren kommer strömming och skarpsill in mot kusten för att leka. Därför är det viktigt att stoppa det industriella fisket vid kusten.
De lokala fiskare som fiskar nära land, har länge märkt att det inte finns mycket strömming att fånga längre och vissa fiskare har helt fått lägga ner sitt kustnära strömmingsfiske. Det kustnära fisket är ofta småskaligt och deras fångster är inte i närheten av vad de industriella trålarna drar in.
Hur den kommer att överlämnas
Personligen eller digitalt.