Miljontals liter avloppsvatten töms i Vallentunasjön !

I år har det tömts minst 3,6 miljoner liter avloppsvatten i Vallentunasjön. Volymen kan vara svår att greppa, men den motsvarar 200 normalstora tankbilar.

Orsak till denna miljökatastrof är att det kommunägda bolaget Roslagsvatten inte förmår hantera sina pumpstationer på ett adekvat sätt, att infrastrukturen är eftersatt och att våra politiker inte har eliminerat risken för att dessa brott mot miljöbalken ska kunna hända.
Avloppet från hela Vallentunas tätort pumpades ut i Vallentunasjön den 27:e mars i år. Denna gång hade larmsignal från pumpstationens övervakningssystem inte prioriterats hos Roslagsvatten och systemet för nödstart av pumparna, som ska pumpa till Käppala reningsverk, varit tekniskt undermåligt. Bokstavligen hade nödsystemets flytande ”vippa” i avloppsbrunnen fastnat på ett trappsteg och därför inte givit startsignal till pumparna.

Denna s.k. bräddning till sjön är tyvärr ingen engångsföreteelse, utan förkommer ett antal gånger varje år från olika pumpstationer, om än inte av denna magnitud. Ett mycket stort utsläpp inträffade dock även den 7:e februari 2019, då 4 miljoner liter bräddades. År 2020 var den totala bräddningsvolymen 600.000 liter och 2021 uppgick den till c:a 450.000 liter. Det kan således konstateras att Vallentunasjön under en 3-årsperiod tillförts 8,65 miljoner liter (480 tankbilar) orenat avloppsvatten och att utsläppen fortsätter.

Vallentunasjön ligger med ungefär hälften vardera i Täby resp. Vallentuna kommun.
Sjön är grund med stora områden där djupet bara är 1 – 2 meter och i mitten av sjön, där den är som djupast, är det inte mer än 4 – 5 meter. Det finns mycket slam i sjön, vilket är ett resultat av att fekalier tillförts under många år. Vallentunasjön är en liten vattenförekomst med låg omsättningshastighet och dess roll som recipient för avlopp är helt oacceptabelt.

En konsekvens av att Vallentunasjön är och under lång tid varit mottagare av avloppsvatten, är att den är övergödd med ett stort överskott av fosfor och kväve. Detta gynnar tillväxt av alger och sjön är grumlig med litet siktdjup. Sjön är en stark kontrast till följande citat från Vallentuna kommuns webbsida:
”Friska vatten bidrar till Vallentuna kommuns attraktivitet genom att möjliggöra bad, fiske och rekreation för invånare och besökare”

Kommunen har under mer än 10 år lagt ned flera miljoner kronor på s.k. biomanipulering, dvs. utfiskning av vitfisk för att på så sätt öka antalet djurplankton som äter dessa alger. Roslagsvatten å sin sida har, som en slags kompensation, muddrat en del bottensediment. Allt utan synbart resultat. Dessa åtgärder är dock bara plåster på såret och man skjuter sig själv i foten genom att samtidigt tillåta utsläppen, som genererar ytterligare alger.
På detta sätt kommer sjön aldrig att uppnå ”god ekologisk status”, vilket sedan några år är ett krav enligt EU:s Vattendirektiv. Sjön har fått respit till 2027, men vattnet får enligt miljöbalken inte försämras under respittiden, vilket är fallet då bräddningarna inte upphör. Bräddning är således ett miljöbrott och i egenskap av tillsynsmyndighet ska kommunen åtalsanmäla varje misstänkt tillfälle till polismyndigheten.
Så här kan vi inte ha det !
Det finns lösningar och våra politiker måste omgående budgetera dessa inför kommande år, så att man kan plugga samtliga avloppsrör som leder till sjön.