Vi begär att kommunledningen i Eskilstuna ingriper för att skydda medborgarna från de giftiga utsläpp av metylenklorid som Senior Materials planerar släppa ut! We demand that our local government in Eskilstuna take action to protect citizens from Senior Materials toxic methylene chloride emissions. 

Flygskatten måste bevaras - och snarast höjas! I brinnande klimatkris är politik för ökat flygande och minskade tågresor något av det sämsta och mest orättvisa vi kan göra. Trots det gick regeringen 3 september ut med nyheten att de och Sverigedemokraterna vill avskaffa flygskatten - ett beslut som direkt bidrar till att elda på klimatkrisen. Regeringen offrar klimatet på tillväxtens altare när de motiverar den avskaffade flygskatten med att detta gynnar just tillväxt. I valet mellan pengarna och livet väljer Tidöregeringen återigen pengarna. Rikas överkonsumtion anses viktigare än fattigas överlevnad. Samtidigt läggs nattågen mellan Norrland och Göteborg ner - något regeringen glatt låter ske. Alla regeringspartier gick till val på att nå klimatmålen. Trots det har de i budget efter budget och lag efter lag konsekvent minskat Sveriges möjligheter att nå våra miljö- och klimatmål. Avskaffandet av flygskatten är den senaste reformen som ökar utsläppen. Störst är sveket från Liberalerna, som brutit miljölöfte på miljölöfte för att få sitta vid makten med de andra högerpartierna. Sveriges miljöminister Romina Pourmokhtari (L) försvarade så sent som mars 2024 flygskatten. Nu lägger sig L platt, avskaffar flygskatten och accepterar nedläggningar av nattågen.

Vi som startat denna namninsamling finns inom kyrkor och samfund i Sverige. Klimatkrisens effekter har på sistone blivit alltmer tydliga och dramatiska, överallt på planeten men i synnerhet för fattiga och utsatta människor och regioner. Utsläppen, liksom behovet av anpassning, kräver därför betydligt snabbare och mer beslutsamma åtgärder än vad världssamfundet hittills presterat. Inom ramen för detta måste också vi i Sverige göra allt vi kan för att bidra till att hejda uppvärmningen och stoppa utarmningen av planetens biologiska mångfald. Det innebär radikala åtgärder här hemma, nationellt och lokalt, men också större kraft och kreativitet i vår roll som pådrivande aktör i EU, FN och andra internationella organ. Förvisso pågår idag många framsynta gröna initiativ och projekt, i svenska kommuner och delar av näringslivet och civilsamhället. Vi gläds åt EU:s nya resultatinriktade klimatprogram ”Fit for 55”, minst 55 procent lägre utsläpp till år 2030. Samtidigt anser vi att ingen svensk regering hittills gjort tillräckligt för att uppnå de klimatmål som krävs för att Sverige ska kunna ta sin del av ansvaret för FN:s Parisavtal. Både mål och styrmedel måste skärpas. Men i stället för att göra det, är regeringen nu i färd med att försvaga den nationella klimatpolitiken. Det är illa, och vi är långt ifrån ensamma om denna kritik; hundratals forskare och tunga näringslivsföreträdare har i flera upprop i media vädjat om besinning! Inte minst nu, denna vår då Sverige är ordförande i EU och vi har världens ögon riktade mot oss. Vad som görs eller inte görs under 2020-talet blir enligt klimatforskarna avgörande för om mänskligheten i tid ska kunna hejda den accelererande klimat- och naturkrisen. För Sveriges del handlar det närmast om att till 2030 minska utsläppen från transportsektorn med 70 procent. Ett mål som i sin tur får stor betydelse för om vi kan klara Riksdagens beslut att vara klimatneutrala år 2045. Vi ställer därför fyra krav: 1. Fortsätt den pågående inblandningen (reduktionsplikten) av förnybara drivmedel i bensin och diesel; det är en nödvändig övergångsåtgärd innan Sverige hunnit utveckla en storskalig elbilism. Upphäv beslutet att sänka reduktionsplikten från 1 januari 2024! 2. Inled dialog med Sveriges skogsägare om en successiv omläggning av skogsbruket till mer av hyggesfria metoder, dels i syfte att stärka skogens biologiska mångfald, dels för att kunna möta EU:s aktuella krav på ökad kolinlagring i skog, mark och träprodukter. Följ Finlands exempel! 3. Satsa på att stärka den biologiska mångfalden, viktig även för klimatfrågan. Ompröva beslutet att kraftigt minska anslaget för köp och skötsel av naturvårdsmark! 4. Främja genom olika styrmedel och information en mera effektiv, varsam och hållbar konsumtion av till exempel el, värme, resor och livsmedel. Ge generösa resurser till utbildning, folkbildning och civilsamhällets viktiga roll för Sveriges klimatomställning! För egen del vill vi göra vad vi kan för att i olika sammanhang stärka det lokala klimatengagemanget och även pröva olika former av praktiska klimatlöften för individ och familj. Stefan Edman, biolog, författare, initiativtagare Bo Forsberg, ordförande i Kristen Humanism, fd chef för Diakonia, initiativtagare Andreas Holmberg, biskop, Stockholms stift Karin Wiborn, biträdande kyrkoledare, Equmeniakyrkan Sofia Camnerin, generalsekreterare, Sveriges Kristna Råd Benjamin Atas, ärkebiskop, Syrisk Ortodoxa kyrkan Johannes Widlund, miljörådgivare, Pingstmissionens Utvecklingssamarbete Antje Jackelén, ärkebiskop emerita KG Hammar, ärkebiskop emeritus Anders Wejryd, ärkebiskop emeritus Martin Lönnebo, biskop emeritus Anders Wijkman, hedersordförande, Club of Rome Karin Lexén, generalsekreterare Kristina Persson, fd statsråd Evert Svensson, fd riksdagsledamot Bengt Gustafsson, professor emeritus i teoretisk astrofysik Pekka Mellergård, docent i neurokirurgi Peter Örn, författare Petra Carlsson-Redell, professor i systematisk teologi Anna-Karin Hammar, präst och teolog Henrik Grape, senior klimatrådgivare, Kyrkornas Världsråd Harry Månsus, ekoteolog, författare Sven Hillert, präst och ekoteolog Karin Olofsdotter, universitetspastor Lena Bergström, pastor och evangelist. Equmeniakyrkan Lisa Tegby, präst Rickard Borgenback, pilgrimspräst och föreståndare Lars Dalesjö, vice ordf Enskilda Högskolan, Stockholm Tomas Sjödin, pastor och författare Peter Halldorf, författare

Upphäv beslutet att avskaffa 40-kortet och att höja priset för barn, unga och seniorer i kollektivtrafiken.

Kontantutredningens förslag (Fi2024/00068) räcker inte för att säkerställa att kontanter förblir ett betalmedel för alla i samhället. Vi anser att förslaget är otillräcklig och riskerar att skapa ett samhälle där kontanterna inte går att använda. Enligt utredningen ska endast livsmedelsbutiker, apotek och myndigheter vara skyldiga att ta emot kontanter. Detta inte tillräckligt – vi anser att alla företag, oavsett bransch, ska ta emot kontanter. Vi kräver en bred lagstiftning som säkerställer att kontanter fungerar i alla delar av samhället. 

Höja pensionerna och bostadstillägget.

I maj 2022 tog Riksdagen beslut om omfattande regler kring övergången till höjd pensionsålder, där man också förändrade skattereglerna för den redan under 2022 ingångna pensionsårskullen, de födda 1957. De grundavdrag, jobbskatteavdrag och även arbetsgivaravgift som dittills - sedan många år - varit utgångspunkten för allas beräkningar inför pension, ändrades med resultat att varje ny pensionär under 2023 får skattehöjning med 20000-36000 kronor mot tidigare beräkningar. Ett blygsamt jobbskatteavdrag infördes för denna årskull vilket är oansenligt gentemot det tidigare gällande. Arbetsgivaravgiften skulle ha sänkts, men också det sköts på ett år. Vilket drabbar såväl arbetsgivare som egenföretagare. Det innebär upp till 85 000 kr högre kostnad för en anställd 57:a under 2023. Däremot kvarstod 65-årsgränsen för att bli utskickad från trygghetssystemen bl.a. försäkringskassa och a-kassa. Vi tillhör varken arbetsmarknad eller pensionärerna. Hela processen är oacceptabel och vi vänder oss till våra politiker för att rätta till detta misstag! DET ENKLASTE SÄTTET DÅ MAN INTE KAN ÄNDRA DE FASTSTÄLLDA SKATTETABELLERNA ÄR ATT ÅTERFÖRA OSS TILL DE URSPRUNGLIGA KOLUMNERNA. Följ länken till SPF Seniorerna för att få en samla information om det hela! https://www.spfseniorerna.se/sa-tycker-vi/ekonomi/1957/ /115 000 1957:or som är oerhört upprörda!

Folkets hus i Lindsdal och Kalmar kommun vill riva lekplatsen och istället anlägga en parkeringsplats på hela grönytan. Hjälp oss att stoppa detta och istället rädda lekplatsen och den trevliga grönytan! Samhällsbyggnadsnämnden i Kalmar måste ta hänsyn till fler intressen än enbart Folkets hus-föreningens samt SPF-seniorernas. SPF verkar vara den tungt drivande faktorn i detta ärende, trots att det inte är deras bygglovsansökan. Peter Akinder, ordförande i byggnadsnämnden, menar att det inte finns något de kan göra när en bygglovsansökan är planenlig. Men ska en föråldrad detaljplan verkligen få styra på det sättet? En detaljplan som på flertalet punkter avviker från kommunens samtida mål och som inte alls svarar mot de krav som ställs på ett modernt samhällsbyggande. Johan Persson är av åsikten att: "Det är enklare för barnen att gå en bit bort än för äldre". Hur kan man som kommunalråd uttala sig på det viset? Detta när det skulle innebära att barnen behöver gå flera hundra meter genom samhället, där man behöver korsa både villagator och anslutningsvägar? De äldre skulle behöva gå en sträcka på 150-200m. Den allra största andelen av dessa människor är fullt friska vuxna. För de som har rörelsehinder eller av andra orsaker inte kan gå en sån sträcka ska det naturligtvis anläggas ett väl tilltaget antal parkeringsplatser i direkt anslutning till Folkets Hus. Detta är något som det finns plats för på den egna fastigheten utan att göra åverkan på varesig grönyta eller lekplats. Det finns bara en rimlig lösning som tillgodoser alla parters behov. Det är en större parkeringsplats vid gamla bilskroten i kombination med ett väl tilltaget antal parkeringsplatser för rörelsehindrade i anslutning till Folkets hus på den egna fastigheten.

Regeringen föreslår en kraftig försämring av högkostnadsskyddet för läkemedel, vilket skulle drabba kroniskt sjuka och människor med funktionsnedsättning som redan har det tufft ekonomiskt. Förslaget måste stoppas. Regeringen vill att patienter ska betala en högre egenavgift inom högkostnadsskyddet för läkemedel.  Kostnadstaket för högkostnadsskyddet ska enligt förslaget höjas, från 2 900 kronor till 3 800 kronor utifrån 2025 års prisbasbelopp. Totalt handlar det om 900 kronor mer varje år innan en person kan få frikort. Vi är flera patientorganisationer, funktionsrättsförbund och pensionärsorganisationer som gemensamt har startat denna namninsamling för att visa att förslaget om ett försämrat högkostnadsskydd för läkemedel kan drabba en stor grupp som redan har det svårt. Vi kräver att förslaget om ett höjt högkostnadsskydd stoppas.