Låt Sofia behålla sin assistans på jobbet

När samhället behöver pengar är det oftast vi med funktionsvariationer som drabbas. Det är vi som kostar pengar enligt de, då vi behöver ha olika insatser som personlig assistans.

År 2014 tog jag studenten från särskola i Uppsala och fick jobb inom Daglig verksamhet. Då sa kommunen att jag behöver ha mina personlig assistenter med mig, eftersom de inte annars kunde tillgodose mina behov.

Nu, åtta år senare sitter jag på en extern arbetsplats inom daglig verksamhet. Där kan jag känna mig behövd och har utbyte av arbetskamrater. Sen jag fick det här jobbet har jag utvecklats och blivit av med min ångest, då jag känner att jag får arbetsuppgifter som är på min nivå. Mina kollegor uppskattar min arbetsinsats och tycker att beslutet som jag kommer berätta om härnäst, är galet.

Jag riskerar nu att få gå bakåt i min personliga utveckling och börjar jobba i en dagligt verksamhet grupp med handledare ,då kommun säger att det inte är hållbart att betala mina assistenter när jag är på mitt jobb. För mig att det inte hållbart att vara på ett jobb utan min personlig assistent, då jag kan bli sjuk på natten eller under arbetsdag. Då det är nästintill omöjligt att få in en assistent på kort varelse, kommer det bli ett föräldraansvar även fast jag är myndigt.

När jag för ett tag sedan ville byta jobb gick det inte, pga av att jag måste ha med min hund till jobbet. Nu när kommunen tycker att jag byta jobb pga att de inte vill betala mina assistenter under tiden jag är på daglig verksamhet, är hunden inget problem längre.

Kommunen har bestämt att alla som går på daglig verksamhet är på samma individuella nivå. Antigen kan man vara ute på en extern arbetsplats eller i en grupp med handledare. Jag som kan sköta ett jobb på en extern arbetsplats, men behöver hjälp med vissa saker inte inte rör jobbet som gå ner i arbetsnivå bara för jag inte kan exempel äta lunch själv.

Skriv under om du tycker detta är fel.