EU, ta ansvar i de grekiska flyktinglägren!

Hanteringen av de människor som flytt till Europa sedan 2015 har skett på ett oetiskt sätt, vilket lett till att dessa människor lever i djup otrygghet med våld, orimligt långa tider för asylprövning, otillräcklig sjukvård och därmed smittspridning som vardag. De grekiska flyktinglägren innebär ett stort lidande för de som tvingas att leva där. Desperationen är stark och påtaglig i lägren och vi anser att EU omedelbart måste visa handlingskraft och förbättra situationen. Spridningen av Coronaviruset är en anledning till att situationen nu akut måste förbättras, inte bara för de som bor i lägren utan också för befolkningen i Europa.

När EU ingick avtalet med Turkiet i mars 2016, var tanken att det skulle minska antalet asylsökande men istället har man fått en situation med stängda dörrar i EU där Grekland får ta störst ansvar. Människor som flyr krig och förföljelse fortsätter att komma till de Egeiska öarna. Asylprocessen i Grekland är mycket långsam och ineffektiv, vilket gör att de asylsökande tvingas vänta lång tid och en väntetid på flera år för att få sitt ärende hanterat är inte ovanligt.

Många organisationer däribland Läkare Utan Gränser och FN-organet UNHCR har kritiserat standarden i de grekiska flyktinglägren. Lägren håller en så ofattbart låg standard att det är svårt att tro sina ögon för dem som besöker dessa. Efter den långa farliga resan till Europa på flykt från krig och konflikter kastas människor på flykt in i ett nytt helvete. Läkare Utan Gränsers ordförande, Dr Christos Christou har beskrivit situationen i de grekiska flyktinglägren som en scen från något man möter i krig, men här i ett fredligt EU. Det ökända lägret Moria på Lesbos är ett exempel, det är en anläggning byggd för omkring 3000 personer, men just nu bor istället cirka 20 000 asylsökande här. En tredjedel av de boende i Moria är barn under tolv år, vilkas situation är särskilt svår. Barnkonventionen uppfylls inte i Grekland och flera år går utan skolgång för barnen. I Moria saknas tillgång till toaletter, duschar och rinnande vatten för alla. De flesta tvingas bo i tält på den leriga marken, tält som är iskalla på vintern och glödheta på sommaren. I de grekiska flyktinglägren finns sexuellt våld, knivskärningar och slagsmål. Det förekommer att kvinnor och barn sover med blöjor på sig av rädsla för att behöva gå upp på natten för att göra sina behov, eftersom risken finns för våldtäkt. De medicinska organisationerna som jobbar i Moria vittnar om att patienter som kommer in knivskurna är en vardagshändelse.

Flyktingarna har lidit länge under dessa levnadsförhållanden, men nu kan dessa förhållanden bli en samhällsfara med spridningen av Coronaviruset. Ett upprop bland europeiska läkare som startade i Nederländerna har hittills skrivits på av tusentals läkare och publicerades i DN den 28 mars i år. Läkarna skriver: “ Coronaepidemin som håller på att få fäste i lägren kommer att få katastrofala konsekvenser för såväl flyktingarna där, som för de grekiska invånarna och resten av vårt europeiska samhälle.” Flyktinglägren, med sina ohygieniska förhållanden utför alltså potentiella smittohärdar. Ingen där kan tvätta händerna så ofta som man bör och social distansering är omöjlig att hålla när människor som många gånger aldrig har träffats förut trängs ihop i ett och samma tält.

Uppgiften för den grekiska staten har blivit övermäktig och de åtgärder som planeras kommer inte att lösa den humanitära situationen. Solidariteten inom EU som har ifrågasatts nu under Coronakrisen är också värd att ta fasta på. Det är djupt tragiskt och närmast skamligt att länderna inom EU inte är bättre på att ställa upp för varandra. Den här osolidariska inställningen har Grekland fått leva med i många år då över hundratusen flyktingar finns i landet eftersom övriga EU-länder har stängt sina gränser. Inom en organisation som EU bör man hjälpas åt och vi uppmanar EU att ta större ansvar i Grekland, både för Greklands skull och för alla de människor på flykt som har hamnat i hemska levnadsförhållanden i landet.

EU måste agera nu, för säkerheten för människor på flykt och för oss som redan är trygga i Europa.

Jeanette Schacher, volontär We Act Sweden
Johanna Norrbo, ordförande We Act Sweden