100 underskrifter nådda
Till: Rättsvårdande myndigheter
Ett erkännande av strukturell rasism!
Att polisen erkänner strukturell rasism som ett problem organisationen behöver jobba med och att regeringen som statens arbetsgivarrepresentant ålägger polisen att göra detta.
Varför är det viktigt?
Hela rapporten med källförteckning:
https://bit.ly/StrukturellRasism
Gå med i UMR idag!
https://ungdommotrasism.se/bli-medlem/
För att åtgärda problem måste de först erkännas.
Under 2020 såg vi en våg av protester mot polisärt våld mot svarta, både i USA men också i Sverige. Protesterna satte även medialt ljus på flera kontroversiella ingripande från tull och polis i anslutning till gränsövergången Köpenhamn/Malmö. Urvalet har varit en av de saker som ifrågasatts, där det upplevts röra sig om s.k. etnisk profilering / rasprofilering.
Det här är inget nytt. FN:s rasdiskrimineringskommitté granskade Sverige i en rapport 2018 där man listade problem man såg i landet som regeringen behövde ta fram åtgärder mot tills nästa granskning 2023, en av de punkter som lyftes var den svenska polisens rasprofilering. Fram till 2014 använde polisen öppet s.k. ”etniska markörer”, dvs. saker som språk och hudfärg vid urval. Idag så är rasprofilering inte officiellt tillåtet på samma sätt men befintlig forskning, FN, ingripande polismän och de som utsätts vittnar om att praktiken fortsatt används. Trots detta förnekar polismyndigheten än idag att ett problem ens finns.
Strukturell rasism syftar på en subtil rasism som kan vara omedveten och ett agerande utifrån stereotypa föreställningar, saker som tankar om hur en svensk ser ut och vilka etniska minoriteter en tänker är mer brottsbenägna. Ett konkret exempel hur det yttrat sig är Skånepolisens ”romregister". Regeringen och alla partier som aktivt, eller passivt stödjer dem ser strukturell rasism som ett problem i Sverige, det råder en bred politisk samsyn.
Trots denna samsyn, trots befintlig forskning, vittnesmål, protester, FN-kritik och en total ovilja från polisens sida lyser åtgärderna med sin frånvaro. Regeringen är polisens arbetsgivarrepresentant. Genom ett årligt regleringsbrev styr de polisen och pekar på områden att prioritera. Regeringen behöver följa upp FN-rapporten från 2018 och se till polismyndigheten tar strukturell rasism på allvar. Som ett första steg måste polisen måste erkänna att problemet ens finns inom deras organisation!
Skriv under! Gå med i UMR idag för att fortsätta driva kravet på fler arenor!
https://ungdommotrasism.se/bli-medlem/
https://bit.ly/StrukturellRasism
Gå med i UMR idag!
https://ungdommotrasism.se/bli-medlem/
För att åtgärda problem måste de först erkännas.
Under 2020 såg vi en våg av protester mot polisärt våld mot svarta, både i USA men också i Sverige. Protesterna satte även medialt ljus på flera kontroversiella ingripande från tull och polis i anslutning till gränsövergången Köpenhamn/Malmö. Urvalet har varit en av de saker som ifrågasatts, där det upplevts röra sig om s.k. etnisk profilering / rasprofilering.
Det här är inget nytt. FN:s rasdiskrimineringskommitté granskade Sverige i en rapport 2018 där man listade problem man såg i landet som regeringen behövde ta fram åtgärder mot tills nästa granskning 2023, en av de punkter som lyftes var den svenska polisens rasprofilering. Fram till 2014 använde polisen öppet s.k. ”etniska markörer”, dvs. saker som språk och hudfärg vid urval. Idag så är rasprofilering inte officiellt tillåtet på samma sätt men befintlig forskning, FN, ingripande polismän och de som utsätts vittnar om att praktiken fortsatt används. Trots detta förnekar polismyndigheten än idag att ett problem ens finns.
Strukturell rasism syftar på en subtil rasism som kan vara omedveten och ett agerande utifrån stereotypa föreställningar, saker som tankar om hur en svensk ser ut och vilka etniska minoriteter en tänker är mer brottsbenägna. Ett konkret exempel hur det yttrat sig är Skånepolisens ”romregister". Regeringen och alla partier som aktivt, eller passivt stödjer dem ser strukturell rasism som ett problem i Sverige, det råder en bred politisk samsyn.
Trots denna samsyn, trots befintlig forskning, vittnesmål, protester, FN-kritik och en total ovilja från polisens sida lyser åtgärderna med sin frånvaro. Regeringen är polisens arbetsgivarrepresentant. Genom ett årligt regleringsbrev styr de polisen och pekar på områden att prioritera. Regeringen behöver följa upp FN-rapporten från 2018 och se till polismyndigheten tar strukturell rasism på allvar. Som ett första steg måste polisen måste erkänna att problemet ens finns inom deras organisation!
Skriv under! Gå med i UMR idag för att fortsätta driva kravet på fler arenor!
https://ungdommotrasism.se/bli-medlem/