Ungdomsorganisationer ska ha stärkta finansiella möjligheter för att bedriva sin kärnverksamhet

MUCF:s statsbidrag karakteriseras av en hög grad av frihet att disponera enligt organisationens egna önskemål och behov, till skillnad från projektbidrag och bidrag från stiftelser/fonder som vanligtvis är målbundna. En hög grad av fria medel som kan disponeras av organisationen själva är avgörande för att organisationen ska kunna arbeta med sin kärnverksamhet, långsiktig planering, samt utveckla sina egna idéer och verksamheten i stort.

Nivån på MUCF:s statsbidrag har varit i princip oförändrad sedan 2011, förutom en  tillfällig höjning under pandemin. Räknar man med de ökade prisnivåerna, korrigerar för inflation, samt tar i beaktande ett ökat medlemsantal i ungdomsrörelsen, har civilsamhället upplevt en minskning av statsbidraget över tid. Detta har resulterat i att andelen stöd per medlem har minskat bara under det senaste året.

Utöver det här, har regeringen dessutom föreslagit att anslaget till barn- och ungdomsorganisationer ska minska 2026.

Ett sänkt statsbidrag har flera oroande konsekvenser. Den kanske mest påtagliga konsekvensen är att organisationer tvingas prioritera eller helt lägga ned planerad verksamhet. En sänkning skulle även innebära att organisationer blir mer beroende av målbundna projektbidrag, vilket på sikt hämmar deras kärnverksamhet och försvårar långsiktig planering. Till slut kan ett sänkt statsbidrag också leda till en minskad vilja att värva fler medlemmar eftersom att dessa ska dela på samma summa pengar som ett färre antal medlemmar skulle gjort.

Det unga civilsamhället skriker sig hesa året om, nu mer än någonsin behöver vi verktygen för att skapa bättre förutsättningar för alla unga att kunna engagera sig.